Skrivet: 2008-11-19, 23:36
#1
Viskar lite försiktigt
David åt en hel portion gröt i dag . Han är mer intresserad av mat nu när vi har slutat med minimaxen och vågar smaka lite på vissa saker. Det går knackigt, men ändå framåt. Han visar hunger för första gången i hela sitt liv och jag grät av glädje förra veckan när han åt majs och potatis pureé. Tänk om detta är en början till att hans ka börja äta. Ett tag trodde jag att han skulle sitta med sin vällingflaska vid arton-års ålder, men nu ser jag lite ljusare på tillvaron.
På en vecka har det hänt massor. Han har börjat smaka på mat, han har fått dagisplats och börjar senast i februari med en mjukstart på 3timmar /dag första terminen. Han sitter längre stunder på golvet utan stöd. Herregud så som vi har kämpat och nu lossnar allt inom en vecka. Ropar inte HEJ än, men vågar nu hoppas. Känner mig så lycklig.
På lördag åker maken och jag iväg själva för första gången till Köpenhamn för att fira hans 40-års dag. En överraskning från mig och han vet inget än.
Just nu är jag väldigt positiv, i måndags grät jag för att jag hade en sån ångest över att lämna bort David och inte ha honom hos mig, men då kom min fjorton-åring och gav mig världens bamsekram och sa att allt kommer att ordna sig och det kommer bli bra för david att komma på dagis. Kan man ha klokare barn??? Känner mig så lyckligt lottad.
ville bara skriva av mig lite.
Kram på er alla som kämpar på, ni ska se att det löser sig till slut.
Vicketick nu med fyra underverk här hemma.
Isac -94, Adam -99, Victoria -02 och David 07.04.20.