Du får gärna klappa alla föräldrar på axeln och säga att det ordnar sig. Jag tror inte riktigt på den lösningen. Och jag vet heller inte hur mycket av mamma24 inlägg du läst innan? Man måste tänka konstruktivt, ta tag i problemen och agera! Att du inte tror att jag varit ensamstående säger med om dig än det gör om mig. Din misstro intresserar inte mig och den kommer heller inte att hjälpa personen i fråga att få sonen på rätt spår i livet. Jag är lika anonym som nån annan här. Bara för att jag inte kallar mig Pellefjant och har en bild på en lussebulle så betyder det inte att mina åsikter inte räknas!
Och nej, jag är absolut inte perfekt. Har aldrig påstått det och kommer aldrig att göra det heller.
41
Du får gärna klappa alla föräldrar på axeln och säga att det ordnar sig. Jag tror inte riktigt på den lösningen. Och jag vet heller inte hur mycket av mamma24 inlägg du läst innan? Man måste tänka konstruktivt, ta tag i problemen och agera! Att du inte tror att jag varit ensamstående säger med om dig än det gör om mig. Din misstro intresserar inte mig och den kommer heller inte att hjälpa personen i fråga att få sonen på rätt spår i livet. Jag är lika anonym som nån annan här. Bara för att jag inte kallar mig Pellefjant och har en bild på en lussebulle så betyder det inte att mina åsikter inte räknas!
Och nej, jag är absolut inte perfekt. Har aldrig påstått det och kommer aldrig att göra det heller.
Jag har ringt pappan nu. Och han sa att det är helt okej att han är där när jag jobbar på måndagkvällarna. Antingen kunde han sova där eller ta bussen hem på kvällen.
Han skulle ringa till pojken sedan om detta. Jo det verkar onekligen som det har blivit värre. Kanske har det med hans skolsituation att göra nu. Att han känner sig otillräcklig där.
Pappan är på mig hela tiden om att jag måste bli mer bestämd med pojken och där har han rätt.
Men han ser inte ADHD-perspektivet alls. Bara att han ser att han dras till farligheter och är lättpåverkad. Och att det bara är en uppfostringsgrej.
I alla fall ett steg i rätt riktning tycker jag. Pojken ska inte vara hemma själv nu när jag jobbar. Just på grund av dessa saker som hänt.
Förut har det funkat ganska bra men nu tror jag att det här också får bli en konsekvens, mindre frihet liksom.
42
Jag har ringt pappan nu. Och han sa att det är helt okej att han är där när jag jobbar på måndagkvällarna. Antingen kunde han sova där eller ta bussen hem på kvällen.
Han skulle ringa till pojken sedan om detta. Jo det verkar onekligen som det har blivit värre. Kanske har det med hans skolsituation att göra nu. Att han känner sig otillräcklig där.
Pappan är på mig hela tiden om att jag måste bli mer bestämd med pojken och där har han rätt.
Men han ser inte ADHD-perspektivet alls. Bara att han ser att han dras till farligheter och är lättpåverkad. Och att det bara är en uppfostringsgrej.
I alla fall ett steg i rätt riktning tycker jag. Pojken ska inte vara hemma själv nu när jag jobbar. Just på grund av dessa saker som hänt.
Förut har det funkat ganska bra men nu tror jag att det här också får bli en konsekvens, mindre frihet liksom.
Vill bara svara. Nu tycker jag att du var mer konstruktiv i ditt inlägg. Jag skrev till Paxelle nedan att jag ringt pappan att sonen nu ska vara där när jag jobbar mina måndagkvällar. Alltid en början.
Och han pappan pratade säkert 1 timme om att jag måste bli mer bestämd mot pojken. Det har han rätt i. Men ADHD-perspektivet finns inte med. Synd!
Han går redan i en klass med bara 18 elever. Men jag hoppas på medicinen. Där blir det nog svårare. Vad kan man få för hjälp av BUP. Tycker inte att de är till så mycket hjälp. De ville ju knappt får honom utredd om jag inte stått på mig och krävt det.
Vad kan jag kräva av skolan. För det tror jag är jätteviktigt för sonen att han inte känner sig misslyckad på den biten. Då flippar han runt i stället.
43
Vill bara svara. Nu tycker jag att du var mer konstruktiv i ditt inlägg. Jag skrev till Paxelle nedan att jag ringt pappan att sonen nu ska vara där när jag jobbar mina måndagkvällar. Alltid en början.
Och han pappan pratade säkert 1 timme om att jag måste bli mer bestämd mot pojken. Det har han rätt i. Men ADHD-perspektivet finns inte med. Synd!
Han går redan i en klass med bara 18 elever. Men jag hoppas på medicinen. Där blir det nog svårare. Vad kan man få för hjälp av BUP. Tycker inte att de är till så mycket hjälp. De ville ju knappt får honom utredd om jag inte stått på mig och krävt det.
Vad kan jag kräva av skolan. För det tror jag är jätteviktigt för sonen att han inte känner sig misslyckad på den biten. Då flippar han runt i stället.
Ja, det är ett steg i rätt riktning. Och då pappan inte vill ta till sig ADHD-delen så sluta prata med honom om det. Ta det praktiska bara när det gäller grabben, som nu då att han inte får vara ensam utan han får vara hos sin pappa då du jobbar och sen får du ta medicin-diskussionen med soc och BUP. Som jag sagt flera gånger så har soc rätt att bestämma att pojken ska ha medicin även om pappan säger nej och jag tror faktiskt på riktigt att ni alla skulle vara hjälpta av det.
Men då krävs ju att du tar ett snack med din son också och upplyser honom om hans problematik och vad det innebär. För säkerligen känner han att han är annorlunda och att han inte kan styra sig och så blir han ledsen och arg och frustrerad när det blir fel och han får skäll.... Så många av hans utbrott bottnar säkerligen i att det är en mycket ledsen kille du har där och han behöver och har rätt till en förklaring varför det blir så tokigt ibland och att det finns hjälp att få.
44
Ja, det är ett steg i rätt riktning. Och då pappan inte vill ta till sig ADHD-delen så sluta prata med honom om det. Ta det praktiska bara när det gäller grabben, som nu då att han inte får vara ensam utan han får vara hos sin pappa då du jobbar och sen får du ta medicin-diskussionen med soc och BUP. Som jag sagt flera gånger så har soc rätt att bestämma att pojken ska ha medicin även om pappan säger nej och jag tror faktiskt på riktigt att ni alla skulle vara hjälpta av det.
Men då krävs ju att du tar ett snack med din son också och upplyser honom om hans problematik och vad det innebär. För säkerligen känner han att han är annorlunda och att han inte kan styra sig och så blir han ledsen och arg och frustrerad när det blir fel och han får skäll.... Så många av hans utbrott bottnar säkerligen i att det är en mycket ledsen kille du har där och han behöver och har rätt till en förklaring varför det blir så tokigt ibland och att det finns hjälp att få.
Det är väldigt enkelt att som utomstående "veta" hur man skulle gjort annorlunda. Att du inte kan vara tillräckligt konsekvent och så. Men när det gäller Soft Airguns så finns lagen att backa upp med.
Skippa att ta upp pappan hela tiden, du vet ju vid det här laget att han inte stöttar dig i denna situation.
45
18 års gräns är en 18 års gräns!
Det är väldigt enkelt att som utomstående "veta" hur man skulle gjort annorlunda. Att du inte kan vara tillräckligt konsekvent och så. Men när det gäller Soft Airguns så finns lagen att backa upp med.
Skippa att ta upp pappan hela tiden, du vet ju vid det här laget att han inte stöttar dig i denna situation.
Bup kan bla hjälpa till att förmedla utbildningar för föräldrar med barn med dessa diagnoser. De kan hjälpa dig med stödsamtal. De kan dessutom använda sin "makt" genom att pressa Soc så att du får den hjälp ni behöver NU! Skolan är skyldiga att ordna det för din son, att underlätta undervisningen för honom. Tex genom en assistent och genom att låta honom sitta ensam i nåt mindre arbetsrum och ha speciellt anpassade uppgifter för honom. Det här är själva meningen med att ha en diagnos på papper. Du måste kunna kräva den hjälp som behövs! Soc kan hjälpa dig att få en kontaktperson några timmar i veckan, nån som är hemma hos er med sonen när du måste jobba. Nån som kan åka med sonen på tivoli nån lördag så att du får vila och slipper oroa dig för att han tänder eld på grannens hundkoja eller snattar godis på ica. Då kan du samla energi så att du orkar stå emot mer och orkar hålla på gränserna. Sätt upp en rimlig regellista, gör det tillsammans med sonen. Skit i pappan! Gör dig själv oberoende av hans åsikter.
46
Bup kan bla hjälpa till att förmedla utbildningar för föräldrar med barn med dessa diagnoser. De kan hjälpa dig med stödsamtal. De kan dessutom använda sin "makt" genom att pressa Soc så att du får den hjälp ni behöver NU! Skolan är skyldiga att ordna det för din son, att underlätta undervisningen för honom. Tex genom en assistent och genom att låta honom sitta ensam i nåt mindre arbetsrum och ha speciellt anpassade uppgifter för honom. Det här är själva meningen med att ha en diagnos på papper. Du måste kunna kräva den hjälp som behövs! Soc kan hjälpa dig att få en kontaktperson några timmar i veckan, nån som är hemma hos er med sonen när du måste jobba. Nån som kan åka med sonen på tivoli nån lördag så att du får vila och slipper oroa dig för att han tänder eld på grannens hundkoja eller snattar godis på ica. Då kan du samla energi så att du orkar stå emot mer och orkar hålla på gränserna. Sätt upp en rimlig regellista, gör det tillsammans med sonen. Skit i pappan! Gör dig själv oberoende av hans åsikter.
Håller med om en massa, men tänker inte upprepa mig, jag har redan sagt samma sak så många gånger. Det är dags att be om hjälp med det du inte fixar/kan fixa själv, där hjälp finns att få. Det där med pappan och vad du skulle vilja han förstod och gjorde osv, det är dags att s l ä p p a det nu, det är trist och sorgligt och vad du vill, men det är inte nåt att hänga upp sig på eller tappa energi på. Släpp det och gör det du kan för din son och dig.
Lär dig mer om vad ADHD innebär och vad DU kan göra för att adhd-säkra hans tillvaro så gott det går, be om hjälp överallt, sjukskriv dig om du måste så du har tid och lite ork att ägna åt honom, ansök om mer vårdbidrag, sök terapeut för dig själv, VAD SOM HELST, men bryt det här mönstret innan han bland andra saker gör sig själv eller nån annan illa på riktigt i en ålder då han är straffmyndig.
48
Håller med om en massa, men tänker inte upprepa mig, jag har redan sagt samma sak så många gånger. Det är dags att be om hjälp med det du inte fixar/kan fixa själv, där hjälp finns att få. Det där med pappan och vad du skulle vilja han förstod och gjorde osv, det är dags att s l ä p p a det nu, det är trist och sorgligt och vad du vill, men det är inte nåt att hänga upp sig på eller tappa energi på. Släpp det och gör det du kan för din son och dig.
Lär dig mer om vad ADHD innebär och vad DU kan göra för att adhd-säkra hans tillvaro så gott det går, be om hjälp överallt, sjukskriv dig om du måste så du har tid och lite ork att ägna åt honom, ansök om mer vårdbidrag, sök terapeut för dig själv, VAD SOM HELST, men bryt det här mönstret innan han bland andra saker gör sig själv eller nån annan illa på riktigt i en ålder då han är straffmyndig.
Mindre frihet eller en snävare låda av referensramar, tydlighet, förutsägbarhet och så vidare är INTE bestraffande eller kränkande, det är tryggande och lugnande.
49
Mindre frihet eller en snävare låda av referensramar, tydlighet, förutsägbarhet och så vidare är INTE bestraffande eller kränkande, det är tryggande och lugnande.
Jag tycker du ska ha pojken sova hos sin pappa de gånger du jobbar kväll. Tänk vad skönt det vore för dig att få vila ut lite efter jobbet och få ta det lite lugnt morgonen efter,,,bara ha dig själv att bry sig om ett tag. Såna stunder är guld värda
50
Jag tycker du ska ha pojken sova hos sin pappa de gånger du jobbar kväll. Tänk vad skönt det vore för dig att få vila ut lite efter jobbet och få ta det lite lugnt morgonen efter,,,bara ha dig själv att bry sig om ett tag. Såna stunder är guld värda
Nej, det var en slags vidareutveckling. Det var det jag tänkte när jag läste, och efter att ha läst just ditt inlägg, som jag höll med i, i det mesta, så vitt jag minns nu.
52
Nej, det var en slags vidareutveckling. Det var det jag tänkte när jag läste, och efter att ha läst just ditt inlägg, som jag höll med i, i det mesta, så vitt jag minns nu.
jag tycker bara i alla fall att man inte kommer så långt med inlägg där man ifrågasätter en person som behöver råd. Inte nu bara för mamma24h, men ta det generellt, alla människor föds med vissa förutsättningar. en del av dessa föds med en del svårigheter, vissa av dessa får "normala" barn, andra får barn med någon form av funktionshinder.
vi är och KAN inte vara experter, vissa tar det två hundra körlektioner och tio uppkörningar för att lära sig köra bil, andra behöver fem ggr och klarar det första gången.
vi behöver inse som medmänniskor, att vi inte alla kan vara klarsynta, veta allt, vara superpedagogiska, må bra i själen, ha väluppfostrade barn, aldrig göra fel etc....
vi är individer. olika. med olika kunskaper att ta oss fram i livet.
att hacka på någon som inte verkar "göra enligt regelboken och vara konsekvent och allt vad det gäller scheman mm" HJÄLPER inte den människan som skriver i behov av stöd och råd.
Ett vasst inlägg trycker till, ett upplyftande inlägg med goda råd utan personliga värderingar och bedömningar om personens sätt att vara, hjälper inläggsförfattaren framåt.
världen är kall och hård. det behöver den inte vara härinne med. testa det nästa ggr, vill du ge ett svar, ge det då, UTAN att fundera så mkt över om personen som skrivit inlägget.
Man blir sorgsen när människor alltid så GÄRNA tar till det elaka eller vassa. jag förstår inte VARFÖR. att hjälpa någon eller vaddå? vem blir hjälpt av det? och man KAN ge konstruktiva välmenande råd utan att klappa på axeln eller jamsa med....det finns liksom flera olika sätt att säga sanningen på och jag lovar att genom ett vasst påhoppande inlägg så kommer man inte så jättelångt. kram i alla fall.
56
jag tycker bara i alla fall att man inte kommer så långt med inlägg där man ifrågasätter en person som behöver råd. Inte nu bara för mamma24h, men ta det generellt, alla människor föds med vissa förutsättningar. en del av dessa föds med en del svårigheter, vissa av dessa får "normala" barn, andra får barn med någon form av funktionshinder.
vi är och KAN inte vara experter, vissa tar det två hundra körlektioner och tio uppkörningar för att lära sig köra bil, andra behöver fem ggr och klarar det första gången.
vi behöver inse som medmänniskor, att vi inte alla kan vara klarsynta, veta allt, vara superpedagogiska, må bra i själen, ha väluppfostrade barn, aldrig göra fel etc....
vi är individer. olika. med olika kunskaper att ta oss fram i livet.
att hacka på någon som inte verkar "göra enligt regelboken och vara konsekvent och allt vad det gäller scheman mm" HJÄLPER inte den människan som skriver i behov av stöd och råd.
Ett vasst inlägg trycker till, ett upplyftande inlägg med goda råd utan personliga värderingar och bedömningar om personens sätt att vara, hjälper inläggsförfattaren framåt.
världen är kall och hård. det behöver den inte vara härinne med. testa det nästa ggr, vill du ge ett svar, ge det då, UTAN att fundera så mkt över om personen som skrivit inlägget.
Man blir sorgsen när människor alltid så GÄRNA tar till det elaka eller vassa. jag förstår inte VARFÖR. att hjälpa någon eller vaddå? vem blir hjälpt av det? och man KAN ge konstruktiva välmenande råd utan att klappa på axeln eller jamsa med....det finns liksom flera olika sätt att säga sanningen på och jag lovar att genom ett vasst påhoppande inlägg så kommer man inte så jättelångt. kram i alla fall.
Jag tycker också att man ska vara mer ödmjuk inför andras problem och inte kritisera ihjäl den som vågar skriva om sina privata misslyckanden på öppet forum.
57
Jag tycker också att man ska vara mer ödmjuk inför andras problem och inte kritisera ihjäl den som vågar skriva om sina privata misslyckanden på öppet forum.
ja, fast det där var väl lite onödigt ändå?
Likväl som du då fick chansen att yttra dig och ge synpunkter så gjorde ju GladMymlan exakt detsamma; hon gav sina synpunkter.
Jag tror det absolut sista någon vill ha härinne igen är en massa onödigt tjafs och kanske borde ni bara enas om att ni inte riktigt tycker lika i hur man bör framföra sina synpunkter?
59
ja, fast det där var väl lite onödigt ändå?
Likväl som du då fick chansen att yttra dig och ge synpunkter så gjorde ju GladMymlan exakt detsamma; hon gav sina synpunkter.
Jag tror det absolut sista någon vill ha härinne igen är en massa onödigt tjafs och kanske borde ni bara enas om att ni inte riktigt tycker lika i hur man bör framföra sina synpunkter?
Självklart. Min tanke var denna, att en mamma som svävar i det blå och inte kan tänka konsekvent och inte förstår barnets svårigheter eller diagnosens innebörd och ständigt ursäktar sina handlingar genom att klanka ner på en annan familjemedlem behöver en spark i rätt riktning. Därav den hårda tonen. Sen har jag gett mamma24h massor av konstruktiv kritik, tips och råd. Man måste verkligen agera i den här frågan, inte bara få välmenande ord och klappar på axeln. Jag har inte ifrågasatt ovanståendes sätt att bemöta en mamma i behov av råd eftersom dessa inte ens bemödat sig om att råda utan endast klankat ner på mina inlägg och ifrågasatt mina erfarenheter. Jag tycker så här, den som vill tycka annorlunda är välkommen att göra det.
60
Självklart. Min tanke var denna, att en mamma som svävar i det blå och inte kan tänka konsekvent och inte förstår barnets svårigheter eller diagnosens innebörd och ständigt ursäktar sina handlingar genom att klanka ner på en annan familjemedlem behöver en spark i rätt riktning. Därav den hårda tonen. Sen har jag gett mamma24h massor av konstruktiv kritik, tips och råd. Man måste verkligen agera i den här frågan, inte bara få välmenande ord och klappar på axeln. Jag har inte ifrågasatt ovanståendes sätt att bemöta en mamma i behov av råd eftersom dessa inte ens bemödat sig om att råda utan endast klankat ner på mina inlägg och ifrågasatt mina erfarenheter. Jag tycker så här, den som vill tycka annorlunda är välkommen att göra det.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
