Snälla hjälp mig! (långt)

[anonymt namn]

Jag hoppas jag har hamnat rätt!

Mina tvillingpojkar och äldsta dotter, 6 och 5år, är ute hela tiden från när de kommer hem från dagis/sexårs till de ska gå och lägga sig vid åtta. (vilket inte är något problem alls) men mitt problem är att jag inte alltid vet vart dom håller hus.
Vi bor inne i Stockholms innerstad, i en lägenhet, med en innergård som är ganska stor, och det är just bara på denna innergård dom får vara... men ibland får dom lust att springa ut från gården, och utanför finns en stor väg.
I närheten, speciellt när man cyklar (vilket de brukar göra) så finns en rätt stor park.
Där brukar jag hitta dom ibland, jag har sagt till dom flera gånger att de absolut INTE får vara där ENSAMMA! Heller inte på torget, där det också brukar springa omkring.
Sagt att man kan bli påkörd och dö, ja och sånt men ändå är dom där och leker.

Ännu lite längre bort finns det vatten, där brukar det också vara och leka ibland, vilket jag har sagt att det INTE får, de kan drunkna...

Sedan är jag orolig över en till sak, barnen snackar om en äldre pojke kanske 10-11år (har aldrig sett denna pojke, och vet inte hur gammal han är men enligt barnen är han kanske 10-11år (för 14 som kusinen eller äldre är han inte))
Jaja, denna 10-11åriga pojken brukar leka med dom, sedan brukar han prata om att han t.ex. ska ta pengar och att han ska råna affärer, att han ska bli rik och slå ihjäl sina föräldrar (detta har mina barn berättat)
Jag har sagt till mina barn att de inte ska umgås med honom, ifall dom vill leka med honom vill jag först träffa honom, de säger då att han hatar vuxna och att dom kan knulla varandra istället (Ordet knulla, har jag aldrig hört dom säga förrut)
Detta hände för ett par dagar sedan...

Så snälla hjälp mig, jag har lixom rätt stora problem, jag vill ju självklart inte förbjuda dom att vara ute och leka.
Men eftersom att de inte lyder så känns det så hopplöst, är UTEGÅNGSFÖRBUD något för 5-6åringar???
Eller har ni andra idéer?

Sedan pojken, nästan varje gång jag hittat dom vid parken/ torget, så har de träffat på pojken. De berättat allt de varit med om och kommer hem med allt sämre spåk.
Pojken verkar inte må så bra, men eftersom att jag aldrig får träffa honom har jag svårt att hjälpa till... så, vad tycker ni? ska jag se till att träffa pojken och se ifall han har det svårt?
För så längre tiden går, desto svårare har jag att sluta tänka på denna pojke!

Så snälla, HJÄLP!

[Cecilia m. små troll]

Alltså, jag bor inte alls i Stockholm så jag kanske överreagerar men jag blir lite chockad över det jag läser! Barn i dagisåldern som är ute och drar runt på kvällstid i Stockholms innerstad, ibland på cykel! Precis som du själv skriver så finns en massa faror att oroa sig för, vatten, trafik, alla slags konstiga människor mm.

Ni föräldrar måste helt enkelt ta ansvar för vad barnen gör och var de gör det. Är innergården ett lämpligt ställe för barnen att leka på ensamma? I så fall är det innergården som gäller för dem och inget annat. Mitt tips är att ni sätter er ner och förklarar för barnen hur det fungerar. Vissa platser får man gå till med vuxet sällskap och vissa platser får man gå till själv som barn. Förklara för barnen att stora barn kan följa reglerna och hålla sig på innergården och leka men bara gå ifrån gården med någon känd vuxen. Kan man inte följa reglerna så är man ett litet barn som måste passas hela tiden och då kan man inte få gå ut ens på innergården utan någon vuxen. Enkel logik brukar gå hem hos barnen men då måste man också driva igenom detta stenhårt. Håll koll på barnen noga och hugg dem direkt då de går ifrån gården eller så snabbt du bara kan. Regler är till för att testas tycker de flesta barn i den åldern och då måste man visa att man står för vad man säger. Går de från gården åker de direkt in och så får de under en period bara gå ut och leka på gården när du kan följa med dem.

Sedan måste du självklart låta dem gå ifrån gården i ditt sällskap och försök att ta några dagar i veckan när du kan följa dem till lekplatser eller parker där de vill leka.

Angående pojken så vet jag inte hur man ska tänka. Det viktigaste är att du får mer koll på dina barn och vad de gör så ordnar nog den biten sig också. En fundering bara, är du säker på att grabben finns? Du har aldrig sett honom själv och kanske är det så att de hittat på honom? Jag menar de kanske träffar på flera olika barn när de är ute och leker och så snappar de upp lite här och lite där och så använder de denna grabb som ursäkt för att testa alla spännande ord.

[sterna]

Men varför lämnar du dem ensamna om de inte sköter sig?
Och varför är det fel att ge utegångsförbud till en 5åring?

Jag förstår inte, kanske just för att jag bor i Stockholm jag med även om det är en ytterförort.

[Jemma]

Jag undrar samma sak som sterna ovan?!? Tycker inte att så små barn ska få vara ute så sent på kvällen alls nu när det är så mörkt.

[Lova med tre]

Jag har inte låtit mina barn leka utan uppsikt när de var i den åldern. De har inte förmåga att ta hand om sig själva och leken kan mycket väl bli så rolig att man glömmer alla regler om var man får vara och vad man får göra.

Till det kommer att alla människor inte är snälla och man vet aldrig vem ungarna träffar på när de är ute och leker.

Är det andra barn ute på gården och leker? Kan ni föräldrar turas om att var på gården så att det finns en vuxen i närheten.

Vad gäller den där pojken så skulle jag nog följa med barnen ut och vara med dem tills ni stöter på pojken ifråga.

[ullen61]

Självklart ska de inte få vara ute och leka ensamma förrän de visat att de är mogna för det. Precis som de t.ex. ofta gör i förskoleklassen, d.v.s. man har en snäv ram för var de får vara, där man har uppsikt över dem, under några veckors tid och sedan, om man sett att de inte glömmer bort sig och går utanför "gränsen" låter man dem gradvis få större frihet. Om de "missbrukar" (oftast inte medvetet utan för att de glömmer bort sig) friheten får man gå tillbaka till att de bara får vara där man har uppsikt ett tag igen.

Våra killlar har fått vara ute på gården ensamma från 4 års ålder, och en bit längre bort från 6 års ålder, men det är för att vi kunnat lita på att de inte gått längre. Jag tror att du måste försöka ta dig tid att vara ute med dem en stund varje dag, så att de ändå får vara ute men under uppsikt. Då kan du också passa på att bjuda hem den större killen om han kommer och vill leka med dina barn.

[anonymt namn]

Jag blir nästintill chockad över att du kan låta barnen hålla på så här! Det är ju livsfarligt! Som vuxen så är det ju ditt ansvar att göra allt du kan för att dina barn ska vara säkra o trygga, och det tycker jag inte det låter som om dom är. Visst, det är ju jättebra med frisk luft, men inte på det här sättet! Det blir mörkt väldigt tidigt nu, även i stockholms innerstad, och jag skulle aldrig våga låte mina barn ränna runt utan vuxen på det sättet! Ta ditt ansvar och sätt gränser stenhårt och funkar inte det så är det utegångsförbud som gäller. Vi bor på ett ganska lugnt stället, men mina barn vet mycket väl vart deras gränser går. Och vi har även upplyst dom (på ett barns nivå) om att det faktiskt finns både större barn och vuxna som är "elaka" mot barn.

[_Maa_]

Där vi bor är det många föräldrar som inte låter 7-åringar vara ute ensamma alls, så jag tycker det låter jättekonstigt att låta fem- och sexåringar vara det. Jag undrar nästan om inlägget är sant??

[Akleja]

När orden inte räcker till -dvs förmaningar så måste man visa konsekvenser. När mina barn inte hållit de gränser vi satt om vart de får gå så blir konskvensen att de direkt får avsluta leken och gå in. Skulle det upprepas skulle nog jag ge typ "utegångsförbud" några dagar.
Jag skulle inte våga lämna så små barn ute själva så länge i den situation ni bor dock.

[-Betula-]

Men det är ju helt vettlöst att du släpper ungarna på det viset i innerstan när de faktiskt inte håller sig på gården! Ändra reglerna, bums.

[-Betula-]

Jag bor själv i innerstan ska jag tillägga, så du inte tror jag är en överreagerande lantis;-)

[Spirited Mom]

Men hallå, det är nästan så man undrar om det här inlägget är något slags skämt! Jag bor i Sthlms innerstand sedanöver 20 år tillbaka och har då aldrig hört talas om att NÅGON låter så små barn vara ute vind för våg! Det är ju sinnessjukt, återta ditt föräldraansvar omedelbart!!! jag blir riktigt arg när jag läser detta.

[kmcb]

Helt ärligt... jag hade aldrig kommit på tanken att låta mina barn vara ute själva så länge (kvällstid) vid den åldern.

Är man 5-6 år och kan stanna på ett avgränsat område kan man få vara ute ensam i någon timme... kan man inte stanna där man ska får man helt enkelt inte vara ute utan vuxna där.

[lavendelflickan]

jag hoppas verkligen inlägget är ett skämt.

små barn ska inte vara ute efter mörkrets inbrott.. och givetvis inte själva i en trafikerad stadsmiljö.

flytta till landet om du vill släppa ut dina barn på lite friare utelek.

[Malinau]

Vad vill du ha hjälp med?

[Leonora]

Jag har två döttrar på 5 resp 4 år. Efter middag kommer de inte ut här! Vi bor dessutom riktigt på landet med 500 m till närmaste granne så jag har inte ens de problemen som du har i en storstad. Jag skulle ALDRIG låta de fara på det sättet vind för våg som du låter dina barn fara runt.

Ta ansvar och ta in dem, låt de varva ner efter en lång dag som de också har haft och ge dem lite tid tillsammans med dig/er.

[spider-woman]

Men hallå..
Om du vet om detta varför får barnen ens vara ute själva. I detta hem får man vara ute själv om man visar ansvar. Här finns det en gräns, bryter man mot den blir det utegångsförbud, vilket betyder att man inte får vara ute och leka själv. Efter utegångsförbudet får man här en liten gräns, visar man att man klarar av att hålla sig till reglerna blir gränsen lite större.
Vår lilla gräns ligger utanför vårt köksfönster, vi bor på fjärde våningen. Större gränsen då får man vara på hela lekplatsen.
Sätt upp tydliga regler....
Våra regler
*Man ska vara innanför gränsen(den gränsen har vi tydligt visat vår son genom att vi gått runt gränsen med honom.)
* Man går upp och säger till föräldern om man ska hem till en kompis.
* Man ska vara snäll och använda ett bra språk ute på gården.

* När det blir mörkt ute kommer man hem, spelar ingen roll vad klockan är. (Så nu på vintern har sonen varit inne vid 16.00 om det är mörkt. På sommaren kan han vara ute till 19.00. Efter 19.00 får han inte än så länge vara ute själv vare sig det är ljust eller mörkt.)

Sonen började vara ute själv när han var 5 år. Och vi var väldigt tydliga redan från första dan. Bryts reglerna så får det konsikvenser. Och barn bryter mot reglerna. Det hör liksom till. Därför måste det finnas konsikvenser på vad som händer om man bryter mot reglerna. Klarar man inte av regler så kan man inte vara ute själv.
Tänk på att du ansvarar för dina barn när de är ute!!

Vår son har gått utanför sin gräns många gånger sen han var 5 år, han är 8 år nu. Är man utanför gränsen har man utegångsförbud en vecka. Kan tyckas hårt men det funkar. Sonen har vid flera tillfällen tagit fram krokodiltårarna när han blivit påkommen. Bet om förlåt, men utegångsförbudet håller vi fast vid. Nu vid 8 års ålder håller han sig till sina gränser. Iallafall hemma, men inte alltid i skolan.
Och nu vid 8 års ålder har han även insett att om man sköter sig så kan man få belöningar istället för att få utegångsförbud.
Olika saker får olika konsikvenser.
Tex så cykla vår son utan hjälm en gång, straffet för det blev att cykeln försvann en vecka. Han har aldrig gjort om det igen.
Går man utanför gränsen, så får man utegångsförbud en vecka.
Är man elak på gården eller använder fult språk, så åker man raka vägen in, men får gå ut nästa dag. Om det är ett upprepande problem så kanske man inte kan leka med kompisar själv utan måste ha en vuxen med sig.
* Går man hem till en kompis utan att säga till så får man inte gå hem till en kompis på några dagar.

Vi har även här hemma pratat om att man aldrig får följa med nån utan att prata med mamma eller pappa först.
Vi har pratat om att vissa människor inte är snälla.
Vi har pratat om vatten och vad som kan hända om man inte har en vuxen med sig.
Vi har pratat trafik.
vi har pratat om att man inte får ta andras saker
En annan sak vi har pratat om som känns väldigt viktigt är att barn har olika regler. De regler vi har gett till vår son, kanske inte hans kompisar har. Så att han också är medveten att det ser olika ut i olika familjer.

Har också pratar om att vi älskar honom och inte vill att det ska hända honom nåt. Vi ger honom inte utegångsförbud för att vi vill vara elaka utan för att vi är rädda om honom.

Vi kollar till honom ute lite då och då, så han leker inte helt obevakad.

[spider-woman]

Kan tillägga att när sonen gått över sin gräns så har han varit inom synhåll utanför gränsen. Inte nära nån gata eller nåt annat farligt. Men han har passerat sin gräns. Alltså varit utanför lekplatsen. Om han någonsin hade hittats vid vattnet eller vid gatan eller vid centrum som ligger nära, så hade inte utegångsförbud räckt. Då hade det varit föräldra övervakning som krävts. För då har han verkligen vissat att vi inte kan lita på honom.

[jenjen]

Jag nästan utgår fråna att detta inlägget inte är på riktigt, eller???
Att säga att någon är en dålig eller oansvarig förälder är att sträcka sig långt....men låter man så små barn vara ute och leka själva utan möjlighet till uppsyn , i den miljön, när det är mörkt,...nä det låter så oansvarigt och dumt att jag har svårt att tro att det är sant.
Men jag kanske är naiv?

[fru_bill]

Hålla dem inne, eller följa med dem ut. De är alldeles för små för att klara att hålla de reglerna själva. I övrigt är det faktiskt just i såna tillfällen som jag tycker att man KAN ge utegångsförbud - när man inte kan följa regler som är uppsatta får man inte heller friheten, men då pratar jag om större barn, när det handlar om att vara ute alltså. I övrigt samma regler.