Jag har sån lust

[ejjvi]

att kasta saker och småprylar som hemmet svämmar över av. Trodde att jag var ganska duktig på att göra mig av med saker jag inte behöver, men rätt som det är så packar jag en fin liten låda eller kartong med saker, små sådana, och ställer i någon hylla eller stuvar undan i någon garderob. Sen glömmer jag att jag har sakerna.... tills jag hittar lådan efter ett par år då alla fina små saker har blivit (för) gamla.

Alltså, hur göra för att inte samla på sig massa skräp? Gamla kvitton, skrapade reflexer som inte reflekterar något längre, extraknappar, visitkort, huvudvärkstabletter som har bäst-före-datum våren 2006, vykort som jag ville ha som minne och gamla telefonladdare till telefoner jag knappt minns..... För att inte tala om alla garantibevis på hushållsapparater, anteckningar från föreläsningar jag varit på för tio år sedan, böcker jag senast bläddrade i för femton år sedan. Varför drar man allt sånt med sig vid varenda flytt?
Sååå less....

Och behöver jag något så hittar jag inte det jag behöver bland allt skräp *fortsätter leta efter kodkortet till bilstereon som inte går att sätta på efter batteribytet*

[KorallmedK]

Bjuder på en blogg som kanske kan inspirera dig:
http://chezlarsson.typepad.com/

Åtminstone har hon fått mig att systematisera mitt rensande en aning. Jag har imiterat rätt många av hennes lösningar för att hålla hemmet fritt (nåja...) från allehanda skräp och "clutter" som det heter over there.

Det blir gradvis bättre här hemma.

[ullet]

Ja, varför? JAg har ingen aning men jag lider av samma fenomen. Men Ellba däremot, hon kastar det som verkligen inte behövs o jag fattar inte hur människan både törs o vet vad som inte behövs. Man kanske behöver den där garantibiten om tjugo år? Kanske det kan bli en antikvitet man inte minns eller nåt? Ingen aning men jag är precis likadan, om nu det är nån som helst tröst.