Äta Sertralin och bli gravid?

[Lillstrumpan]

Hej!

Jag har en fråga, är det någon här som äter eller har ätit sertralin i samband med graviditet? Jag äter sertralin efter att ha drabbats av en utmattningsdepression i september, och nu när jag börjar må bra igen har jag börjat planera för barn nr 2 (har en son som snart blir 3 år). Ni får gärna dela med er av era erfarenheter kring detta! Jag äter 50 mg sertralin/dag. (Sertralin Bluefish)

Min läkare har sagt att det bästa är att sätta ut medicinen innan jag blir gravid mem han anser även att jag bör äta den i minst 6 månader till. Jag vill gärna bli gravid innan sommaren...jag längtar så efter en liten till! Jag kan tänka mig att fortsätta äta medicin men samtidigt är jag rädd att något ska gå fel (missfall eller fosterskador). Sedan vill jag gärna kunna amma mitt barn, men det får man inte om man äter denna medicin vad jag förstått.

Tack för att ni läste, jag hoppas på något svar!

[anonymt namn]

Hej! Jag är gravid och äter Sertralin. Jag åt tidigare andra starkare tabletter men fick just dessa för att jag sa att jag ville bli gravid snart. Nu gick det snabbare än beräknat och jag är i 18 veckan. Var hos läkare på MVC härom dagen och frågade hur jag ska göra, om jag ska sluta innan tredje trimestern vilket min vanliga läkare pratat om. Läkaren på MVC tyckte dock att jag ska fortsätta. Det finns inte jättemycket forskning men den som finns visar inte på några skadliga effekter för barnet, så läkarna gör bedömningen att den deprimerad mamma skulle påverka graviditeten mer än medicinen!

Jag tycker du ska prata med en läkare som är insatt - kanske på den MVC du gick med förra grav?

[Lillstrumpan]

Hej!

Tack för ditt svar! Jag undrar hur länge du har ätit Sertralin och hur mycket du äter per dag? Det vore skönt att få prata med en läkare som är mera insatt, ska kolla upp det!

[mobese]

Jag själv är lite nojig med mediciner "som ännu inte visat sig ha några påverkningar på foster". Jag åt 100mg innan jag blev gravid men trappade ner till 50 mg under tiden vi försökte. Samtidigt började jag äta fiskolja EyeQ, 3*2 kapslar om dagen. När jag blev gravid så slutade jag helt med medicinen och fortsatte endast med EyeQ. Det fungerade väldigt bra för mig.

Sedan började jag äta 50 mg efter ett år efter han var född. Jag ammade tills han var 18 månader, men det sista halvåret kände jag stort behov av min medicin igen. Jag trappade långsamt upp till 50 mg under ett par månader.

Fiskoljan äter jag fortfarande och klarar mig således väldigt bra med 50mg dosen. (Jag slipper även biverkningarna med så låg dos). Så länge du inte är självmordsbenägen eller djupt deprimerad, skulle jag rekommendera att försöka hålla upp.

Du kan ju trappa ner och se hur du mår. Du kanske mår som jag gjorde, inte superbra men överkomligt. Det är ju lite drygt ett år man "ska stå ut" och för mig var det mer viktigt att veta att mitt barn utvecklas och föds utan kemikalier än att jag själv inte var på topp. Dessutom hade jag ett enormt stöd av min man

[Anonym]

Skulle väntat ett halvår om jag vore du! Kram

[Anonym]

Jag började ungefär i samma veva som jag blev gravid (det var inte helt planerat) - började med 25 (halv tablett) och äter nu 50 gram.

Jag tycker det är jättesvårt att veta vad som är bäst i detta, men jag väljer att tro på läkarna som säger att det viktigaste för barnet är att jag mår bra. Klarar man sig med stöd från psykolog och närstående är det så klart bättre, men för egen del tror jag graviditeten skulle bli en mardröm som skulle störa min relation till barnet om jag inte fick den här hjälpen!


Här är några artiklar:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=665604

http://209.85.129.132/search?q=cache...&ct=clnk&cd=12

Här är saxat från tidning för barnmorskor:

"Fosterskador

I det svenska Medicinska Födelseregistret finns registrerat barn vars mödrar uppgivit användning av SSRI-preparat i tidig graviditet. 2.9 % av dessa barn hade en missbildningsdiagnos, vilket snarast är en antydd lägre frekvens än genomsnittet för alla gravida. SSRI har alltså inte visats ge ökad risk för missbildningar. Mest data för exposition under första trimestern finns för fluoxetin, där över 1000 kvinnor som exponerats följts upp. Även för citalopram, paroxetin, och sertralin finns relativt stora uppföljningar (200-400 exponeringar). Vid amning ger fluoxetin och citalopram något högre exponering för barnet än paroxetin och sertralin, där uppmätta nivåer hos barnet varit mycket låga. Det finns dock inte anledning att byta preparat om mamman redan är insatt på något annat SSRI.

Påverkan på centrala nervsystemet, som utvecklas under hela fostertiden, är svår att studera. Ett flertal små studier har genomförts utan att man kunnat påvisa några tecken på störning av utvecklingen upp till förskoletiden. Det är däremot belagt att


depression hos mödrarna under graviditet och/eller postpartum-perioden kan försämra eller ge en permanent störd anknytning mellan mor och barn och därmed hämma barnets psykiska, fysiska och sociala utveckling."

[Anonym]

En sak till: Jag tyckte det tog ganska lång tid innan Sertralin började ha någon verkan. Hade jag inte varit gravid hade jag nog bett att få dosen ökad, men i det här läget valde jag att må lite dåligt och nu, när jag ätit dem i cirka fyra månader mår jag betydligt bättre! Detta trots att jag mått illa och varit jättetrött de första 16 veckorna av graviditeten!

[Lillstrumpan]

Hej igen!

Jag började äta 50 mg sertralin direkt när jag hamnade i min utmattningsdepression och mådde jättedåligt de första veckorna, sämre än innan jag började med dem. Fick biverkningar på magen, muntorrhet och kände mig mera orolig och splittrad i tankarna. Jag tror att jag borde ha börjat med 25 mg som du och sedan ökat långsamt till 50 mg. Men, hursomhelst så mår jag bättre nu fast jag känner mig inte 100 %.

Därför är jag tveksam till att sluta helt med medicinen även om jag skulle bli gravid. Det verkar ju ändå som att många kvinnor äter antidepressiva mediciner under graviditeten... Tack för dina länktips!

Kram

[Anonym]

Ja, det var bra att trappa upp, för jag fick också en del biverkningar i början!

Jag tycker du ska ta kontakt med en specialist som kan både graviditet och depression, och prata igenom det ordentlig så du känner dig lugn med ditt beslut!

Lycka till!

[annathestasia]

Jag fick också medicin utskrivet under graviditetn för panikångest och grova sömnsvårigheter. Där låg det samma bedömning som du beskriver ovan. Be om att få prata med en medicin speciallist. Jag åt till exempel endast sömntabletterna och kunde då någotlunda hantera ångesten. Men i slutändan måste man förändra det som gör en sjuk, för att orka. Tänk på det för medicinen är ditt beslut i slutändan. Men klarar du inte av att hantera vardagen så kan stressen skada mycket. Den minskar blodtillförseln och syresättningen något. Och i slutet på graviditeten så kan barnet reagera på stresshormonerna din kropp sänder ut när du blir upprörd.