4
Som Skorpan skriver... ...så glöms så gott som alltid amningens hälsofördelar för mamman helt och hållet bort i den här debatten, samtidigt som hälsofördelarna för barnet ofta förminskas eller negligeras helt. Tyvärr är okunskapen stor om att amning faktiskt ger hälsofördelar även i i-länder, vilket inte minst WHO har konstaterat - t ex minskad risk för flera vanliga infektioner som öroninflammation, nedre luftvägsinfektioner och mag-tarminfektioner.
Jag kan också tycka att man ser väldigt stelbent och schematiskt på jämställdhet om man sätter likhetstecken mellan jämställdhet och flaskmatning. I många länder här i världen där amningsfrekvensen är mycket lägre än här i Sverige och där flaskmatning är mycket vanligt, för att inte säga normen, är ändå jämställdheten på en klart lägre nivå än här. I t ex länder som USA, Storbritannien och Frankrike ammas det betydligt mindre och flaskmatas betydligt mer men få skulle väl hävda att dessa länder har en högre grad av jämställdhet än Sverige.
Jag kan också tycka att argumenten för ökad flaskmatning tyder på en rätt stor fantasilöshet. Vaŕför tror man att det är just matningen av spädbarnet under de första sex månaderna (medan helamning rekommenderas, sedan är det ju lätt för pappan att mata med fast föda, ev välling etc om man så vill) som är avgörande för jämställdheten? Det finns ju faktiskt massor av annat som pappan kan göra för att komma nära sitt barn - bära, vyssja, vagga, tvätta, byta bklöjor, leka, sjunga, ramsa, bada eller duscha med barnet, bära i bärsjal eller sele, samsova med barnet (ger närhet till barnet 7-8 timmar i sträck per dygn), gå en kurs i babymassage och regelbundet massera sitt barn varje dag (ger hudkontakt, oxytocinutsöndring och stärker anknytningen och samspelet med barnet), osv osv.
Och om papporna gärna vill mata ibland (vilket är fullt förståeligt, det ger ju en härlig känsla av tillfredsställelse och glädje att kunna mätta sitt barn) så kan de ju faktiskt göra det med kopp, sked, mugg etc för att inte riskera att störa amningen. Varför begränsa sig till att matning = flaska?
Sedan tycker jag också att den här diskussionen handlar väldigt mycket om vem som ska ha makten över kvinnors kroppar. Vem ska ha rätt att bestämma hur vi kvinnor ska använda våra kroppar? Jo, givetvis inga andra än vi själva. Amning är viktigt för många kvinnor, precis som det är viktigt för många kvinnor att få bära och föda barn. Dock inte för alla kvinnor, vilket man förstås måste vara medveten om och respektera.
Men jag tycker att det är rätt slående att i länder med en lägre grad av jämställdhet och en högre grad av sexualisering och objektifiering av kvinnors bröst och kroppar, där är amningsfrekvensen så gott som alltid lägre, bl a eftersom synen på offentlig amning är negativ.
Själv vill jag gärna vända på diskussionen och hävda att jämställdhet ofta är en direkt förutsättning för en väl fungerande amning. Det är också visat i svensk forskning att pappans stöd för amningen och amningskunskaper starkt underlättar för mamman i hennes amning, hans stöd är oerhört viktigt och värdefullt! Och det är min erfarenhet att det oftast är i jämställda relationer som amningen fungerar bäst, just eftersom papporna i sådana relationer inte bara stöttar mamman i det som är viktigt för henne utan också tar sitt ansvar fullt ut för hem och barn. Medan det i en mer ojämställd relation ofta blir så att den föräldralediga mamman ändå tvingas ta huvudansvaret för städning, tvätt, matlagning, barnavård och för alla tusen miljoner grejer som måste fixas för att vardagen i en barnfamilj ska fungera. Då blir det väldigt svårt att dessutom hinna få till en välfungerande helamning,
Se till att verkligen göra det och syna alla argument. Syna dem riktigt noga Tänk sedan på barnet en stund också.
) och har skrivit en humoristisk bok om mödraskapets våndor. Av det hon säger, tror ju jag att detta att pappan var hemma med henne och dottern hela första halvåret (det har inte många råd till, tror jag) är väldigt mycket viktigare för dem än matandet.