Nej, faktiskt inte, tvärtom!
Fast Matteo har nyligen haft en riktigt jobbig period. Jag gissar på ett rejält utvecklingssprång. Han ville göra ALLTING själv och inte ta emot någon hjälp alls (vilket gjorde att allt tog en evighet). Dessutom blev han sjukt frustrerad för att vi inte förstod vad han sa, så det var mycket skrik och ilska.
Men, vi kom på att vi var lite dåliga på att prata med honom iom att han inte hade talet, och blev bättre på att förbereda och förklara för honom. Och det förbättrade allt mycket.
Och sen, helt plötsligt, lossnade språket rejält för honom och nu pratar han massor. Och är nöjd och glad igen!
Just nu är han inne i en period där han faktiskt BER om hjälp, "Mamma, nälla, jällpa" hör man ofta. Just "nälla" är ett ord han börjat använda ofta, och man bara smäääälter. Artig som tusan är han också, säger alltid "taak" efter allt han får och "taak för maten, maten go".
Men sömnen, sova middag, det är en annan sak. Där tror jag faktiskt att det inte hänger ihop med nåt annat, utan att faktiskt deras sömnbehov börjar minska nu. Jag märker att Matteo somnar senare och senare om dagarna, och att han nu helst somnar ammandes i soffan - att lägga sig i sängen för vila går helt bort.
r kommit i trotsåldern? Min son har blivit förbytt den här veckan- vägrar sova middag, blir vansinning när han inte får själv (tex hälla upp mjölk) och säger nej till allting... Han är född en mån före bf så han har varit sen med det mesta hitills...
