Klä på sig själv

[Vimse]

Kotten har den senaste veckan kommit in på att klä på sig själv. Tidigare har han varit ganska ointresserad av det, på sin höjd sträck fram en fot så man kan trä på honom byxorna.
I fredags när jag hämtade honom på dagis skulle han prompt klä sig själv. Och det gjorde han. Overallen kom på bak och fram (jag drog upp dragkedjan i ryggen när han inte märkte), skorna kom på fel fot, mössan med ena öronflärpen i pannan och handskarna på fel hand.
Och i denna skrud promenerade vi hem. De vi mötte hajade till, de fattade nog inte vad som var fram och bak på ungen

[skruttans mor]

Vad härligt, det måste varit en fin syn!
Jag har ju till skillnad en fröken "kan KÄLV!!!", så tidvis är det inte mycket man får hjälpa till med, på gott och ont...
Men det som fascinerar mig mest är barn och skor, det kännssom att det till 85% blir fel fot när de tar på sig skorna själv. Och de verkar ju inte märka att skorna sitter konstigt eller obekvämt...

[CarolinaK]

Eller hur? Frågan är om det inte är 95% Vincent är också väldigt mycket "kan hääääälv"

[Vimse]

Ja, det är ju närmare 100% på fel fot än 50% som man tycker hade varit mer logiskt.
Här har vi "kan tälv", ofta följt av ett förvånat "det går inte!" och "mamma läpp mig".

[Gunilla m 4]

Det är så härligt att se stoltheten i ett barns ögon när de lyckats med påklädningen alldeles själv.
Oskar har inte kommit dit ännu med kläderna, men med allt annat är det "min KA!" (jag kan).
Han är oerhört viljestark och skriker "TUTA MAMMA!" när jag verkar för angelägen att hjälpa till.
Vi ska börja träna påklädning så snart det inte är så våldsamt mycket kläder som ska på. Lite lättare då, inte minst för en småstressad mamma

[-Jalla-]

Det måste ha varit en helt underbar syn

Själv njuter jag bara av det där "KAN SÄLV!" för storebror hade inte lust att klä på sig förrän han var långt över tre år (fast han kunde...). Det som är lite jobbigt är just när man ska iväg och ungen helt obekymrad kutar runt och vägrar ta emot hjälp... Fast det brukar bli fart på honom när jag är på väg ut genom dörren

Det blir mycket kläder att öva på! Kalsonger, byxor, tröja, strumpor och sockar, fleecejacka, buff (favoritplagget - han sover med den om han får )dubbla vantar, mössa, yllebyxor, overall, stövlar *PUST*

[Lova med tre]

Det måste vara något som ska korsas i hjärnan för det mesta hamnar ju på fel fot/hand/sida.

Här har vi en tonårsstorasyster att härma så det är inte mycket "kan själv" - vi lever mera med "orkar inte". Lite underligt från en tvååring som studsar hellre än går.

[Hello]

Men visst är det väl märkligt! Både att det inte är 50 % och att de inte känner det!

Signe är inte så där otrligt mycket kan häw ännu. Hon följer storasyrrorna i spåren och de är ju latheten personifierade och tycker glatt att mamma kan göra allt, så det är oftast inte så mycket strid om sånt. Än. För hon ska ju också göra samma saker som de ändå gör och det är ju inte alltid det passar. Häromdagen skulle tex hon också slå in paket till mamman. Då tar man lämpligt papper och parar med lämplig sax och klipper. Storasyrrorna tyckte INTE att pocketboken som mamma skulle få var lämpligt papper att klippa i... Själv tycker jag det är ganska charmigt om inte olyckorna är värre än så

[jessisa4]

Vad mysigt.
Det är så roligt när den tiden kommer, förutom de dagar man är stressad.....