2 veckor kvar till BF!

[Mamma1979]

Tiden fram till jul svischade förbi.
Men tiden efter jul har gått såååå långsamt!
Men nu är man ändå så pass nära att det bara är 2 veckor kvar till BF!
Kan ni förstå?
Sen får vi ju se när den här lilla plutten vill komma ut, men om h*n kommer som beräknat så är det ju inte alls långt kvar!
14 dagar....

Hur länge har ni kvar?

[Vittel]

35 dagar kvar. Känns kort och långt på samma gång.
Kort: För att vi lever i ett renoveringskaos och INGET till barnet är på plats. Förutom babyskyddet.
Långt: För att nu har man längtat länge nog.

[*Tina*]

Ja nu börjar det närma sig med stormsteg!

Jag tycker att den här graviditeten har varit sååå lång...som en elefantgraviditet på 22 mån ungefär *s*

Jag har 12 dgr kvar imorgon, ska ju snittas den 5/2 så längre än det går jag ju inte

Längtar!

[märra]

30 dagar. Knäna skälver och ögonen tåras när jag tänker på allt gruvligt som kan hända. Tänk om jag dör? Tänk om bebisen dör? Eller får hjärnskador av syrebrist? Eller är missbildad? Tänk om jag får en stroke under förlossningen?

Förra graviditeten var normal, med en kvick förlossning. Denna graviditet har också varit normal. Magkänslan är bra, så jag vet inte varför dessa sjuka tankar dyker upp. Det är som om hjärnan checkar av allt ont som kan hända innan förlossningen. Jag är knäpp i huvudet, jag.

[pedde]

14 dagar! Gärna i mon om jag får bestämma! Allt e klart runt omkring nu så nu e d bara en lång väntan..

[Jess74]

27 dagar kvar! Ska ju snittas den 19:e februari, men känner mig "skum" i kroppen...är lite orolig för att det ska sättas igång tidigare?

[Jess74]

Samma här, jag känner mig lika knäpp i huvudet, jag har exakt samma tankar som dig! Varför är man såhär?

[Mamma1979]

Vet du, sådär tänker jag oxå emellanåt.
Fast oftast tänker jag att jag kommer ramla, halka, snubbla eller vad som helst och störtdyka rätt på magen och göra både mig och Bebben riktigt illa.
Men ibland får jag sånna där rysningar i hela kroppen att tänk om....
Men det kommer gå bra!!! För oss allihopa! *tror*
=)

[catriana]

30 dagar kvar! Just nu känns det att bebisen gärna får stanna till BF så att jag hinner bli klar med allting (håller på med en uppsats just nu och vill gärna hinna så långt som möjligt med den...). Men samtidigt känns vill jag ha bebis NU!

[märra]

Men visst är man knäpp... Tankar på fallolyckor har inte jag, men däremot min mor. Hon tycker t.ex. inte att jag skall gå ute med hunden om det är halt *fniss* Jag tror säkert att det kommer gå bra för oss allesammans, men ibland kommer de där usla tankarna ändå.

[märra]

Ja, varför i hela friden är man såhär? Inför första barnet kan jag inte minnas att jag tänkte på det här viset, inte! När jag insåg att det KAN vara ungefär en vecka kvar (v 37+0 nästkommande måndag) höll jag på att börja lipa. För just nu är allt bra. Men tänk om tänk om någonting händer!? Om jag dör? Eller bebisen? Usch. Man får skaka av sig tankarna, tror jag. För det är inget man kan göra, och det är förmodligen inget som kommer att hända heller. Mest sannolikt är ju att allting förlöper precis som det skall göra.