Blev så glad igår
Bokstavsbarn
  1. Medlem sedan
    Aug 2005
    #1

    Blev så glad igår

    så jag blev rent rörd och tårögd...

    Sonen gillar inte att skriva berättelser eller att berätta skriftligt vad som hänt under helgen mm. Ofta orkar han skriva 4-5 meningar, sedan hjälper vi honom på olika sätt för att det ska bli mer text.

    Igår satt han vid datorn och skrev. Jag frågade honom vad han gjorde och om jag fick läsa och det fick jag. Då var han på en sida där han och andra som har just det intresset pratas vid och tipsar varandra.

    Han hade skrivt så fantastiskt fina förklaringar! Han uttrycker sig HELT korrekt och jag skulle aldrig kunna trott att den texten var skriven av en tioåring. Och absolut inte av min tioåring. Jag vet att han kan uttrycka sig bra och skriva bra, men inte så här bra

    Det är så enkelt:

    Det handlar inte om han han kan om han vill, det handlar om att han VILL NÄR HAN KAN!!!
  2. 1
    Blev så glad igår så jag blev rent rörd och tårögd...

    Sonen gillar inte att skriva berättelser eller att berätta skriftligt vad som hänt under helgen mm. Ofta orkar han skriva 4-5 meningar, sedan hjälper vi honom på olika sätt för att det ska bli mer text.

    Igår satt han vid datorn och skrev. Jag frågade honom vad han gjorde och om jag fick läsa och det fick jag. Då var han på en sida där han och andra som har just det intresset pratas vid och tipsar varandra.

    Han hade skrivt så fantastiskt fina förklaringar! Han uttrycker sig HELT korrekt och jag skulle aldrig kunna trott att den texten var skriven av en tioåring. Och absolut inte av min tioåring. Jag vet att han kan uttrycka sig bra och skriva bra, men inte så här bra

    Det är så enkelt:

    Det handlar inte om han han kan om han vill, det handlar om att han VILL NÄR HAN KAN!!!
  3. Medlem sedan
    Nov 2008
    #2
    Vad roligt! Ja, så är det ju.. som du skriver i din sista mening! Bra formulerat av dig, det ska jag ta med mig till skolan, ska få åtgärdsprogram idag på eftermiddagen..
  4. 2
    Vad roligt! Ja, så är det ju.. som du skriver i din sista mening! Bra formulerat av dig, det ska jag ta med mig till skolan, ska få åtgärdsprogram idag på eftermiddagen..
  5. Medlem sedan
    Aug 2005
    #3

    Ja, det var verkligen

    roligt.

    Lyssnade på ett radioprogram i dag om Olivia med adhd. Hennes mamma berättade att när Olivia börjat med sin medicin så kom mamman hem från jobbet en dag och då låg Olivia och LÄSTE en BOK! Hon trodde nästan inte sina ögon.

    När jag hörde det så visste jag precis vad mamman menade. Det där att så självklara saker för många, det inte är så himla självklart. Första gången jag såg min son ta fram en bok självmant och läsa den, så knöt det sig i hjärtat på mig. Mest av glädje, men också lite av ledsenhet över att jag reagerade så starkt på en sak som för många är så självklart. Inte alla förstår vad jag menar när jag säger att jag blev glad för att sonen självmant tog fram en bok och satte sig att läsa.....
  6. 3
    Ja, det var verkligen roligt.

    Lyssnade på ett radioprogram i dag om Olivia med adhd. Hennes mamma berättade att när Olivia börjat med sin medicin så kom mamman hem från jobbet en dag och då låg Olivia och LÄSTE en BOK! Hon trodde nästan inte sina ögon.

    När jag hörde det så visste jag precis vad mamman menade. Det där att så självklara saker för många, det inte är så himla självklart. Första gången jag såg min son ta fram en bok självmant och läsa den, så knöt det sig i hjärtat på mig. Mest av glädje, men också lite av ledsenhet över att jag reagerade så starkt på en sak som för många är så självklart. Inte alla förstår vad jag menar när jag säger att jag blev glad för att sonen självmant tog fram en bok och satte sig att läsa.....
  7. Medlem sedan
    Nov 2008
    #4
    Jag förstår dig.. Här har det ännu inte inträffat att våra speciella söner läser böcker, fast man vet ju aldrig.. men man blir otroligt glad över sådant som andra ser som självklart.
  8. 4
    Jag förstår dig.. Här har det ännu inte inträffat att våra speciella söner läser böcker, fast man vet ju aldrig.. men man blir otroligt glad över sådant som andra ser som självklart.
  9. Medlem sedan
    Apr 2007
    #5
    Förstår det. Kan han inte få skriva på datorn på skolan då? Det får mina här just för att de har främst svårt med penngreppet och gillar inte alls att skriva, däremot på tangentbord funkar det, eller sonen har ju en sån där vad-den-nu-heter (sånt där minitangentbord som många med adhd använder som de skriver på och sen bara kopplar in till skrivare och skriver ut) ... nämen usch, nu står det helt still. Nåja, hoppas du hajjar vad jag menar annars får jag tjoa till när jag kommer på det.
    Men ialla fall, nu trillade jag iväg från tråden här, klart du ska vara stolt, varje framsteg är ju ett jättesteg.
  10. 5
    Förstår det. Kan han inte få skriva på datorn på skolan då? Det får mina här just för att de har främst svårt med penngreppet och gillar inte alls att skriva, däremot på tangentbord funkar det, eller sonen har ju en sån där vad-den-nu-heter (sånt där minitangentbord som många med adhd använder som de skriver på och sen bara kopplar in till skrivare och skriver ut) ... nämen usch, nu står det helt still. Nåja, hoppas du hajjar vad jag menar annars får jag tjoa till när jag kommer på det.
    Men ialla fall, nu trillade jag iväg från tråden här, klart du ska vara stolt, varje framsteg är ju ett jättesteg.
  11. Medlem sedan
    Feb 2008
    #6
    Själv fick jag utstå mycket gnäll för att jag BARA läste när jag var liten... och ändå är jag bokstavig så det sprutar ur öronen. Bara sagt som en illustration av hur olika det kan vara. Min lilla läser också gärna, och bra. Storisen kan läsa skräck, men nästan inget annat och inte på samma sätt som jag som skulle säga att böcker var min favoritsak av alla saker som finns.
  12. 6
    Själv fick jag utstå mycket gnäll för att jag BARA läste när jag var liten... och ändå är jag bokstavig så det sprutar ur öronen. Bara sagt som en illustration av hur olika det kan vara. Min lilla läser också gärna, och bra. Storisen kan läsa skräck, men nästan inget annat och inte på samma sätt som jag som skulle säga att böcker var min favoritsak av alla saker som finns.
  13. Medlem sedan
    Aug 2004
    #7
    Vilken fantastisk formulering, han VILL när han KAN!
    Den ska jag komma ihåg
  14. 7
    Vilken fantastisk formulering, han VILL när han KAN!
    Den ska jag komma ihåg
  15. Medlem sedan
    Oct 2002
    #8
    Alphasmart kanske. det fick min son i höstas, och det är helt underbar.

    Med penna i hand kan han inte koncentrera sig på genomgång på tavlan, han hinner inte läsa och skriva samtidigt och efteråt kommer han inte ihåg vad de sagt och kan inte läsa sin handstil.

    MED Alphasmart skriver han snabbt samtidigt som han kan lyssna. Minns mer och det skrivna är läsligt.

    Detta med pennan har jag tjatat om sen ettan, nu går han i nian - så man kan inte säga att de är så snabba - men bättre sent än aldrig...
  16. 8
    Alphasmart kanske. det fick min son i höstas, och det är helt underbar.

    Med penna i hand kan han inte koncentrera sig på genomgång på tavlan, han hinner inte läsa och skriva samtidigt och efteråt kommer han inte ihåg vad de sagt och kan inte läsa sin handstil.

    MED Alphasmart skriver han snabbt samtidigt som han kan lyssna. Minns mer och det skrivna är läsligt.

    Detta med pennan har jag tjatat om sen ettan, nu går han i nian - så man kan inte säga att de är så snabba - men bättre sent än aldrig...
  17. Medlem sedan
    Apr 2007
    #9
    jamen SÅ hette den ju! Tack!!!!
  18. 9
    jamen SÅ hette den ju! Tack!!!!
  19. Medlem sedan
    Apr 2007
    #10
    Nej, mina fick ingen sån hjälp alls i Sverige utan det hette bara att de måste öva mera på penngreppet, vilket de gjorde men alla som har bokstavsbarn vet ju hur bra det funkar om man bara tjatar på barnen.....

    Här fick jag veta då vi hade möte med skolpersonal/rektor/lärare och annat folk som har med barnen att göra att läraren själv gett dem en alphasmart att jobba med på lektionstid för att underlätta skrivandet för dem. Mest sonen tror jag dock som använder den varje lektion, mellantösen och äldsta tösen får gå undan och skriva i datarummet om om det är tomt där, annars så får de gå in i nån av lärarnas rum och använda deras dator. Har funkat jättebra!
  20. 10
    Nej, mina fick ingen sån hjälp alls i Sverige utan det hette bara att de måste öva mera på penngreppet, vilket de gjorde men alla som har bokstavsbarn vet ju hur bra det funkar om man bara tjatar på barnen.....

    Här fick jag veta då vi hade möte med skolpersonal/rektor/lärare och annat folk som har med barnen att göra att läraren själv gett dem en alphasmart att jobba med på lektionstid för att underlätta skrivandet för dem. Mest sonen tror jag dock som använder den varje lektion, mellantösen och äldsta tösen får gå undan och skriva i datarummet om om det är tomt där, annars så får de gå in i nån av lärarnas rum och använda deras dator. Har funkat jättebra!
  21. Medlem sedan
    Nov 2002
    #11
    Jag med! Det är exakt Gullan i skolan just nu.
  22. 11
    Jag med! Det är exakt Gullan i skolan just nu.
  23. Medlem sedan
    Aug 2005
    #12

    Det går ganska

    bra i skolan när han skriver, för än så länge skriver de inte ås jättelånga texter. Det har mer varit hemma när han ska skriva berättelser i läxa, men då har vi gjort som så att han fått skriva några meningar själv, sedan kanske vi har skrivt några meningar. Eller så har han fått skriva på datorn.

    Har haft funderingar på Alphasmart, men känner inte riktigt att det behövs. Vi får se vad som händer med ökade krav i skolan...
  24. 12
    Det går ganska bra i skolan när han skriver, för än så länge skriver de inte ås jättelånga texter. Det har mer varit hemma när han ska skriva berättelser i läxa, men då har vi gjort som så att han fått skriva några meningar själv, sedan kanske vi har skrivt några meningar. Eller så har han fått skriva på datorn.

    Har haft funderingar på Alphasmart, men känner inte riktigt att det behövs. Vi får se vad som händer med ökade krav i skolan...
  25. Medlem sedan
    Aug 2005
    #13

    Ja, kom

    ihåg den, för det är ju precis så det är
  26. 13
    Ja, kom ihåg den, för det är ju precis så det är
  27. Medlem sedan
    Apr 2007
    #14
    ok, jamen så länge det funkar så tycker jag det får vara godkänt att han skriver så mycket som tålamod och koncentration orkar med. Jag själv hade aldrig problem att skriva, snarare tvärtom, har jag väl kommit igång så blir det myyyycket! Men jag har alltid gillat att skriva också iof....
  28. 14
    ok, jamen så länge det funkar så tycker jag det får vara godkänt att han skriver så mycket som tålamod och koncentration orkar med. Jag själv hade aldrig problem att skriva, snarare tvärtom, har jag väl kommit igång så blir det myyyycket! Men jag har alltid gillat att skriva också iof....
  29. Medlem sedan
    Aug 2005
    #15

    Som jag då...

    Det absolut bästa jag visste i skolan var att skriva uppsatser. Vi fick ett ämne sedan skrev jag så att pennan glöd och kunde inte förstå de som satt och inte kunde påbörja eller bara skrev en halv sida....Hade också massor av brevvänner och skrev och skrev och skrev

    I mitt nästa liv ska jag bli författare
  30. 15
    Som jag då... Det absolut bästa jag visste i skolan var att skriva uppsatser. Vi fick ett ämne sedan skrev jag så att pennan glöd och kunde inte förstå de som satt och inte kunde påbörja eller bara skrev en halv sida....Hade också massor av brevvänner och skrev och skrev och skrev

    I mitt nästa liv ska jag bli författare
  31. Medlem sedan
    Apr 2007
    #16
    japp, så var jag också och är fortfarande. Läraren kunde ge oss ett par rubriker att välja mellan och medans andra satt och funderade på vad de skulle skriva så rasslade det till så hade jag 5 sidor skrivna.
    Synd att man inte kunde få upp samma motor i matte också.

    Jag är ju redan hobby-författare, mest dikter iof, och har till och med fått lite publicerat.
    Men har funderat på om man skulle satsa mer på skrivandet sen då barnen vuxit upp och lämnat boet.....
    Vi har ju fortfarande tid på oss vet du, Sidney Sheldon skrev sin första roman då han var 71 och han är ju best-seller författare flera gånger om nu.
  32. 16
    japp, så var jag också och är fortfarande. Läraren kunde ge oss ett par rubriker att välja mellan och medans andra satt och funderade på vad de skulle skriva så rasslade det till så hade jag 5 sidor skrivna.
    Synd att man inte kunde få upp samma motor i matte också.

    Jag är ju redan hobby-författare, mest dikter iof, och har till och med fått lite publicerat.
    Men har funderat på om man skulle satsa mer på skrivandet sen då barnen vuxit upp och lämnat boet.....
    Vi har ju fortfarande tid på oss vet du, Sidney Sheldon skrev sin första roman då han var 71 och han är ju best-seller författare flera gånger om nu.

Liknande trådar

  1. Vad jag blev glad igår...
    By - Lillan - in forum Hem & fritid
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2010-04-08, 21:07
  2. Jag blev så glad igår...
    By Älvan-77 in forum _0907 Julibarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2008-11-05, 08:45
  3. Åh, vad glad jag blev igår!
    By mi32 in forum Vikt
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2007-04-07, 16:04
  4. jag blev så glad igår
    By zingo in forum Vikt
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-08-24, 07:37
  5. Jag blev så glad igår...
    By Carro m fyra barn in forum Många barn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2006-06-19, 19:15
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar