Sicily

[masrut]

Ge mig hopp! Min kära tvåa är ju inte lika lättsövd eller tycker ju inte om att sova lika mycket som min etta. Och du har ju gett mig hopp tidigare med att ge mig perspektiv på Milla och hennes sovande. Jag vill bara veta nu i vilken ålder det vände? Vi har bra nätter varvade med sämre. Mycket sämre emellanåt och hon ska prompt vara vaken i timmar nattetid. Minns inte om ni hade det så, men Milla krånglade ju en del med sömnen, du har gett mig hopp tidigare och nu undrar jag när det vände??? Jag är trött. Snark. Och vill sova. Men tyvärr har jag väl blivit helt sömnstörd själv på kuppen. Kan inte sova alls vissa nätter och har nu börjat att fundera på sömnskola för egen del. Kram

[Sicily]

Men vännen då! Jag hoppades på att det blivit bättre då du inte nämnt nått om det på ett tag.

Vad jag minns så var det ett genombrott nånstans vid 2½år. Alltså det var ju nattningarna som var värst då. Det tog flera timmar att få henne att somna.
Hon fortsatte att vakna på natten men gick in och la sig hos oss lugnt och fint. Det underlättade avsevärt att slippa gå upp, men man sover ju som en räka med en guttaperkaboll i sängen...När hon var runt 3 blev hon mycket lugnare och for inte runt så mycket. Då kändes det oxå bättre.
Peppar peppar så har hon sovit jättebra det sista.Vi mutar henne med att hon får spela på datorn när hon sovit hela natten i sin säng.

För vår del så tror jag det bara var att vänta ut henne som gällde. Inga metoder funka överhuvudtaget!
Och vet du vad? Nu minns man inte ens hur jäkla trött man var! Eller det tar i alla fall en liten stund att gräva fram känslan. Jag märker nu när jag ska skriva om det att jag tänker, va fasiken klagade jag för? Så himla farligt var det ju inte...Men det var det ju verkligen, just då!

Milla var aldrig vaken i flera timmar på natten. Det måste ju vara ap-jobbigt! Vad gör ni då? Pratar hon eller skriker hon eller vad händer? Eller förresten, hon var vaken längre perioder. Hon låg och prata kommer jag ihåg.. Hjälp vad man glömmer! Det har liksom blivit värre med minnet sen man fick en till..

Milla har sovit i våran säng några nätter sen Tim kom och då ligger hon och killar mig på ryggen när jag ammar. Då är det bara gulligt att ha sitt gosegryn i sängen.

Jag önskar att jag hade nått konkret att säga..Gör si eller så.Eller vi gjorde si eller så. Men tyvärr...

Hur gammal är hon nu?

Hoppas det vänder snart! Se det positivt att ni faktiskt _har_ nätter som är bättre! Det känns bra när man inser att dom faktiskt kan sova även om det bara är några nätter in emellan. Det blir bättre, jag lovar!!

Massa,massa kramar!!!!!

[masrut]

TACK! Det är skönt att inte få en massa metoder, jag var för metoder med Liv (men behövde aldrig några) och har med S märkt att inget blir man som man tänkt sig. I natt har hon sovit hela natten utan ett pip och de nätterna blir trots allt allt fler, men jag är så modstulen i perioder. För i perioder sover hon som en kratta och då finns INGET man kan göra. Stoppar man in nappen vid fel tillfälle så skriker som en galning och då vet man att det är två timmar vaket som gäller. Vad vi gör på natten är att vi får vandra runt med henne i famnen. Som en spädis. Fast hon väger ju typ 13 kg och det är inte lätt. Härom natten blev jag jättearg på henne när hon liksom knixar med benen och säger: Gå nu då mamma. Jag är ingen häst hör jag mig säga med arg stämma och ungen somnar i nästa stund på min axel??????

Nattningarna är ett annat moment just nu eftersom de inte heller är toppen. Tar aplång tid och den senaste tiden grejjar hon med tusen andra saker. Slänger nappar, sjunger, pratar, gör miner, skriker, gråter, vrålar. Och det spelar ingen roll att vi lägger henne när hon själv är så trött så att hon ber om det. Det är som om hon inte vill somna och proceduren måste ta en timme. Åtminstone. Tilläggas bör att hon är 21 månader nu. När jag är som mest less på hennes ickesömn brukar jag använda mig av positiva omskrivningar. Hon är ett vaket och aktivt barn och vips kändes det mycket lättare igen. Tack för orden tidigare, du anar nog hur mycket det hjälper att få en som känner igen hur det kan vara. Och som inte ger en massa tips, för jag lovar, vi har provat. Typ allt.