Skrivet: 2009-03-31, 18:48
#1
medicin ADD/Damp?
Någon som har erfarenhet av att medicinera detta, alltså ingen hypraktivitet att tala om, inte fysisk i alla fall, inne i huvudet pågår en hel del.
Någon som har erfarenhet av att medicinera detta, alltså ingen hypraktivitet att tala om, inte fysisk i alla fall, inne i huvudet pågår en hel del.
Damp används inte som begrepp längre, inte add heller om man ska vara riktigt petig, allt går under namnet ADHD.
Men ialla fall, ja, det medicineras även utan motorisk hyperaktivitet med gott resultat.
Ja, jag vet att mina diagnoser är icke-korrekta , men de beskriver sonen bättre.
Vilken medicin tar ni då?
helt okej, brukar bara flika in det då det ändå är på tapeten.
Min äldsta som har ADHD-(den icke motoriska hyperaktiva varianten) och asperger har concerta.
Min tvåa som har ADHD-den kombinerade (hyper) har strattera pga att hon har tourettes och ångestsyndrom också vilket förstärks med centralstimulantia så hon kan inte äta ritalin eller concerta,
sonen som har adhd (hyper) och asperger tar concerta.
Själv har jag ritalin. Har adhd-den kombinerade varianten (hyperaktiv alltså).
Då skulle min kille med sina problem som även är tics-tvång mer ligga åt strattera-hållet. Har du ngn erfarenhet av att själva ticsen är reaktion på ångest-tanke. Alltså tics som är kopplat till ångest bra, aldrig bara till synes utan anledning utan ett sätt att skaka av sig ångest?
Kan vara "bara tics", kan vara så kallade stims som är avledande/lugnande (som att fladdra med fingrarna framför ögonen och sånt), kan vara en rent fysisk reaktion på medicinen (jag blev ticsig av Concerta, jag som inte är det annars)... Svårt att säga vad som är vad.
En helt amatörmässig och icke vetenskapligt underbyggd tanke är att centralstimulantia verkar funka bättre/bäst på personer med helt "ren" ADHD-diagnos, vare sig det är med eller utan hyper.
Har man andra tilläggsbekymmer så verkar det ställa till mer ofta, alltså att man får en viss verkan men också en del mindre bra effekter (inte biverkningar, utan effekt som inte är så kul, som att bli mer autistisk).
Det kan säkert också ha med att göra att folk med autistiska drag ofta reagerar konstigt på medicin, och behöver högre eller väsentligt lägre doser än andra.
Nu kanske du fick svar på en fråga du inte ställde, men det är ju bara att klicka sig bort i så fall...
tror inte autisterna reagerar konstigt på centralstimulantia utan mer att när adhd'n dämpas så blir det autistiska mer tydligt och kan upplevas som värre.
Vad gäller ticsen som det frågades om,
jag tror inte att man "bara" ticsar för att skaka av sig ångest då tics är ofrivilliga och ofta omedvetna rörelser/ord/ritualer, det där går ju hand i hand. Men har man tex tourette's så har man ofta tvångstankar av nåt slag också som kan ge ångest som i sin tur ökar ticsen.... osv
min son har verkligen bara tics när han reagerar på de visuella och hörbara stimuli som ger honom ångest.
KBT terapeut pratde om ticstvång som ett begrepp de , lite ovetenskapligt, använder för sådana här fall.
Stims, det var första gången jag hört talas om det. Var kan man läsa mer om det? Har inte hittat bra info om hans tillstånd.
Jag tycker det med. Dottern med autism och adhd testade concertan och jag hade aldrig tidigare tänkt på henne som autistisk. Men när hon började äta concerta så försvann allt det som var Prinsessan. Jag tyckte det var jobbigt att se henne så, och även förskolan upplevde henne som sämre. När vi slutade med Concertan så kom den spralliga, envetna, impulslagda tjejen tillbaks
ja, men är det stimuli som han upplever som jobbigt, tex höga ljud, så blir det en stress-situation som då naturligtvis kan trigga igång tics.
Även om man då ser nåt som känns känslomässigt tungt så blir det samma reaktion, det blir en stress-reaktion som kan bli ångestladdad som då kan trigga igång tics.
Jomen det blir ju så, eftersom man inte kan medicinera bort de autistiska dragen men dämpa adhd så är det klart att det autistiska framträder tydligare om man dämpar adhd'n.
Så där måste man ju då väga för och emot och är det så att man upplever det som att det autistiska tar för stor plats då man dämpar adhd:n så kanske det är bättre att avstå från medicin, alternativt prova icke centralstimulerande då som strattera eller annat anti-depp?
Tack och lov har det funkat bra för mina två aspisar så jag har inte behövt hamna i den frågeställningen.
Valde ju däremot att låta tös2 vara utan medicin ett tag just för att hennes tics och ångest blev så mycket värre av concertan. Med stratteran funkar hon bra nu däremot så det är ju okej då.
Och jag tror inte att det alltid är så, bland annat baserat på att jag inte upplevde att jag blev så mycket mindre ADHD-ig, men däremot mer aspig. Samma sak med min lilla, och samma sak har jag hört från andra.tror inte autisterna reagerar konstigt på centralstimulantia utan mer att när adhd'n dämpas så blir det autistiska mer tydligt och kan upplevas som värre.
En läkare jag talade med sa att man tvistar om det är som du säger eller på nåt annat sätt eller på ett tredje (antingen eller och både och beroende på person), och en kompis som är väldigt påläst och utbildar folk kring det här var lika brydd och osäker.
Så jag tror alltså inte att det går att säkert säga att det är si eller så.
nej, nån exakt vetenskap finns det nog inte i nånting egentligen, och därför skrev ju även jag _tror_. Jag kan ju som alltid bara utgå från vad jag lärt mig och vad jag noterat, sen har ju andra sina erfarenheter såklart.
From Wikipedia, the free encyclopedia
Stimming is a jargon term for a particular form of stereotypy, a repetitive body movement (often done unconsciously) that self-stimulates one or more senses in a regulated manner. It is shorthand for self-stimulation, and a stereotypy is referred to as stimming under the hypothesis that it has a function related to sensory input.[1] Stereotypy is one of the symptoms listed by the DSM IV for autism and is observed in about 10% of non-autistic young children. Many people with autism do not exhibit stereotypy. Common forms of stereotypy among people with autism include hand flapping, body spinning or rocking, lining up or spinning toys or other objects, echolalia, perseveration, and repeating rote phrases.
There are many theories about the function of stimming, and the reasons for its increased incidence in autistic people. For hyposensitive people, it may provide needed nervous system arousal, releasing beta-endorphins. For hypersensitive people, it may provide a "norming" effect, allowing the person to control a specific part of their sensorium, and is thus a soothing behavior.[2]
eller http://www.geocities.com/autismandpd....htm#S%20-%20U
Stim: Short for 'self-stimulation', a term for behaviours whose sole purpose appears to be to stimulate ones senses. Many people with autism report that some 'self-stims' may serve a regulatory function for them (ie. calming, increasing concentration, or shutting out an overwhelming sound).
