Intressanta enkätsvar
_99 Alla barn
  1. Medlem sedan
    Sep 1999
    #1

    Intressanta enkätsvar

    Det som slår mej när jag läser enkätsvaren är att de flesta barnen verkar tycka att matte är roligast. Men när svenska elever börjar på universitet och högsskola har de ofta bristande kunskaper i just detta ämne. Vad är det som händer på vägen dit? Är det undervisningen som blir sämre eller dödas matteintresset någonstans på vägen?
    Malin med Johan och Linn
  2. 1
    Intressanta enkätsvar Det som slår mej när jag läser enkätsvaren är att de flesta barnen verkar tycka att matte är roligast. Men när svenska elever börjar på universitet och högsskola har de ofta bristande kunskaper i just detta ämne. Vad är det som händer på vägen dit? Är det undervisningen som blir sämre eller dödas matteintresset någonstans på vägen?
  3. Medlem sedan
    Jan 2008
    #2

    Ja, visst är det intressant!

    Nagonstans maste de ju tappa intresset av nagon anledning..

    Albin har lätt för matte, har alltid gillat siffror. I höstas skrev han inte lika bra pa proven som han brukade göra tidigare för han slarvar, det blir lite för enkelt och sa slarvar han. Likadant med läxan(de har mycket läxor och prov pa skolan som han gar i), han ledsnade nästan pa matte eftersom "det är inget roligt att göra samma typ av uppgifter trettio ganger". Jag förstar honom, det blev en massa siffror men utan mening. Visst har de mycket uppgifter typ att räkna pengar, "läsetal" osv men han blev uttrakad. Som tur var uppmärksammade fröken att de sämre resultatetn inte beror pa att han inte kan men pa att han höll pa att tappa intresset. Hon ordnade sa att han far aka till en annan skola en förmiddag i veckan där de har speciallektioner för elever som har lätt för matte/tycker det är kul och där man far lära sig att tillämpa matten inom fysik/kemi etc som de ännu inte har börjat med i "vanliga" skolan.

    Nu älskar han matte igen, han kan se att det kan användas till nagot annat än att bara räkna tal rakt upp och ned. Han far även testa lite fysik och kemi(detta för att de vill stimulera naturvetenskapen, de börjar ju inte med det förrän senare men eftersom barnen som gar pa de här lektionerna inte maste lägga sa mycket energi pa matten sa introducerar man de andra ämnena). Detta har blivit ett jättelyft för A som nu tycker att det är jättespännande med matte igen.
  4. 2
    Ja, visst är det intressant! Nagonstans maste de ju tappa intresset av nagon anledning..

    Albin har lätt för matte, har alltid gillat siffror. I höstas skrev han inte lika bra pa proven som han brukade göra tidigare för han slarvar, det blir lite för enkelt och sa slarvar han. Likadant med läxan(de har mycket läxor och prov pa skolan som han gar i), han ledsnade nästan pa matte eftersom "det är inget roligt att göra samma typ av uppgifter trettio ganger". Jag förstar honom, det blev en massa siffror men utan mening. Visst har de mycket uppgifter typ att räkna pengar, "läsetal" osv men han blev uttrakad. Som tur var uppmärksammade fröken att de sämre resultatetn inte beror pa att han inte kan men pa att han höll pa att tappa intresset. Hon ordnade sa att han far aka till en annan skola en förmiddag i veckan där de har speciallektioner för elever som har lätt för matte/tycker det är kul och där man far lära sig att tillämpa matten inom fysik/kemi etc som de ännu inte har börjat med i "vanliga" skolan.

    Nu älskar han matte igen, han kan se att det kan användas till nagot annat än att bara räkna tal rakt upp och ned. Han far även testa lite fysik och kemi(detta för att de vill stimulera naturvetenskapen, de börjar ju inte med det förrän senare men eftersom barnen som gar pa de här lektionerna inte maste lägga sa mycket energi pa matten sa introducerar man de andra ämnena). Detta har blivit ett jättelyft för A som nu tycker att det är jättespännande med matte igen.
  5. maylin
    #3

    Tankar

    Ju äldre barnen blir, ju svårare blir matten också. I början håller de bara på med plus, minus osv. Alltså den grundläggande matematiken.
    På högre nivå kommer alla dessa ekvationer, derivata, mm som kan vara svåra att förstå.
    Har själv alltid avskytt matte för att jag inte förstått den på högre nivå. Är visserligen lärare, men undervisar bara i yngre år.
  6. 3
    Tankar Ju äldre barnen blir, ju svårare blir matten också. I början håller de bara på med plus, minus osv. Alltså den grundläggande matematiken.
    På högre nivå kommer alla dessa ekvationer, derivata, mm som kan vara svåra att förstå.
    Har själv alltid avskytt matte för att jag inte förstått den på högre nivå. Är visserligen lärare, men undervisar bara i yngre år.
  7. Medlem sedan
    Nov 1999
    #4
    Jag tror att det är tvärt om. Att matten är rolig nu i lågstadiet eftersom de lär sig många nya saker hela tiden. I mellanstadiet dödas intresset av all repetition och eleverna får inte gå frammåt. Där lär sig eleverna att matte är svårt och att vissa saknar talang för det. I högstadiet så är eleverna inte vana vid att lära sig någonting nytt i matten så de blir blockerade för att lära sig nytt. Min dotter lär sig ekvationsräkning redan nu i trean och de verkar inte tycka att det är så särskilt svårt. Det är lika roligt som all annan matte. Då var klockan svårare att lära sig tyckte dottern. Derivering lär sig i princip bara naturvetareleverna på gymnasiet och intresset för matte tappas ofta långt innan dess så det kan knappast påverka.
  8. 4
    Jag tror att det är tvärt om. Att matten är rolig nu i lågstadiet eftersom de lär sig många nya saker hela tiden. I mellanstadiet dödas intresset av all repetition och eleverna får inte gå frammåt. Där lär sig eleverna att matte är svårt och att vissa saknar talang för det. I högstadiet så är eleverna inte vana vid att lära sig någonting nytt i matten så de blir blockerade för att lära sig nytt. Min dotter lär sig ekvationsräkning redan nu i trean och de verkar inte tycka att det är så särskilt svårt. Det är lika roligt som all annan matte. Då var klockan svårare att lära sig tyckte dottern. Derivering lär sig i princip bara naturvetareleverna på gymnasiet och intresset för matte tappas ofta långt innan dess så det kan knappast påverka.
  9. Medlem sedan
    Feb 1999
    #5
    Undervisningen brister tror jag. När jag gick på gymnasiet hade vi lektororer på högstadiet välutbildade mattelärare med magister examen i matematik ( å ytte pytte pedagogik) de brann för sitt ämne. Å de flesta läste särkskildmatte.

    Så kursen för högstadiet har urholkats å därmed för gymnasiet som inte hinner lika långt. Vi läste allt som skulle plus att vi sista två månaderna gick igenom universitets intro-matten. Nu idag hinner man inte klart basen och väljer delar av sista kursen (komplexa tal, statistik osv)
  10. 5
    Undervisningen brister tror jag. När jag gick på gymnasiet hade vi lektororer på högstadiet välutbildade mattelärare med magister examen i matematik ( å ytte pytte pedagogik) de brann för sitt ämne. Å de flesta läste särkskildmatte.

    Så kursen för högstadiet har urholkats å därmed för gymnasiet som inte hinner lika långt. Vi läste allt som skulle plus att vi sista två månaderna gick igenom universitets intro-matten. Nu idag hinner man inte klart basen och väljer delar av sista kursen (komplexa tal, statistik osv)
  11. Medlem sedan
    Jan 2003
    #6
    Som mattelärare i tidigare åren så tror jag det är när den svårare mer abstrakta matematiken kommer in för att eleverna inte tillägnat sig de grundläggande delarna. Många lärare i år 1-5 har ingen utbildning i vare sig matematik eller mattedidaktik, för dem är matteböckerna vägledande och inte samtalen eller dialogen om vad som händer i matematiken.

    När svaren blir viktigare än vägen till svaren så förlorar eleverna tilltron till sig själva och matematiken. Personligen så tror jag att lärarna är jätteviktiga för elevernas lust att lära sig, så det kan räcka med ett lärarbyte för att eleven ska tycka det blir svårt eller jobbigt. Eller vice versa, en elev som haft det jobbigt med matematiken kan få motivation och lust med rätt lärare. Som det är med alla ämnen.
  12. 6
    Som mattelärare i tidigare åren så tror jag det är när den svårare mer abstrakta matematiken kommer in för att eleverna inte tillägnat sig de grundläggande delarna. Många lärare i år 1-5 har ingen utbildning i vare sig matematik eller mattedidaktik, för dem är matteböckerna vägledande och inte samtalen eller dialogen om vad som händer i matematiken.

    När svaren blir viktigare än vägen till svaren så förlorar eleverna tilltron till sig själva och matematiken. Personligen så tror jag att lärarna är jätteviktiga för elevernas lust att lära sig, så det kan räcka med ett lärarbyte för att eleven ska tycka det blir svårt eller jobbigt. Eller vice versa, en elev som haft det jobbigt med matematiken kan få motivation och lust med rätt lärare. Som det är med alla ämnen.
  13. Medlem sedan
    Jan 2003
    #7
    Jag håller både med och inte. Förvisso blir matematiken mer abstrakt, men där har du som lärare i yngre år ett stort ansvar så att de får rätt förutsättningar och förstår matematiken som helhet. Ekvationer är något man jobbar med redan i förskolan. Även funktioner. Men på en konkret nivå. Det svåra blir övergången från det konkreta till det abstrakta, därför är det så viktigt att eleverna lärt sig den grundläggande matematikens delar och att man har ett ständigt samtal om hur man kan tänka. Det är inte svaret som är det viktiga. Det är vägen till svaret.
  14. 7
    Jag håller både med och inte. Förvisso blir matematiken mer abstrakt, men där har du som lärare i yngre år ett stort ansvar så att de får rätt förutsättningar och förstår matematiken som helhet. Ekvationer är något man jobbar med redan i förskolan. Även funktioner. Men på en konkret nivå. Det svåra blir övergången från det konkreta till det abstrakta, därför är det så viktigt att eleverna lärt sig den grundläggande matematikens delar och att man har ett ständigt samtal om hur man kan tänka. Det är inte svaret som är det viktiga. Det är vägen till svaret.
  15. Medlem sedan
    Sep 1999
    #8
    Du beskrev väldigt väl mina misstankar. Jag har sett allt för många i min närvaro som säger att de är usla på matte (förmodligen "fastlagt" under skolåren) men sen kan de ha total koll på en massa abstrakta vardagsberäkningar och ändå inte begripa att de är matte de håller på med. Tyvärr så är det nog inte alltid de med stort intresse för matte som blir lärare i låg och mellanstadiet.
  16. 8
    Du beskrev väldigt väl mina misstankar. Jag har sett allt för många i min närvaro som säger att de är usla på matte (förmodligen "fastlagt" under skolåren) men sen kan de ha total koll på en massa abstrakta vardagsberäkningar och ändå inte begripa att de är matte de håller på med. Tyvärr så är det nog inte alltid de med stort intresse för matte som blir lärare i låg och mellanstadiet.
  17. Medlem sedan
    Mar 2006
    #9
    jag tror till viss del det beror på att i lågstadiet så lär man praktiskt många gånger. det finns en orsak till matte. oftast nåt man kan använda till sin fördel.
    jag minns i högstadiet så fattade jag inta varför jag skulle lära mig vissa saker som jag inte skulle använda senare i livet.
    det stämmer vissa saker har jag inte använt så konkret efter jag gick ut 9an.
  18. 9
    jag tror till viss del det beror på att i lågstadiet så lär man praktiskt många gånger. det finns en orsak till matte. oftast nåt man kan använda till sin fördel.
    jag minns i högstadiet så fattade jag inta varför jag skulle lära mig vissa saker som jag inte skulle använda senare i livet.
    det stämmer vissa saker har jag inte använt så konkret efter jag gick ut 9an.
  19. Medlem sedan
    Sep 2001
    #10
    Det jag upplever som ett problem redan nu är att det bara lärs ut _ett_ sätt att lösa ett matematiskt problem. Barnen får lära sig en metod att få fram ett svar på i exempelvis subtraktion med tvåsiffriga tal, och sen verkar det vara det enda som gäller. Man kan ju nästan alltid närma sig problem på olika sätt och komma fram till samma sak.

    Sammanhangen kommer bort på vägen,på något sätt.
    Jag försökte förklara för E häromdagen, att om man vill kolla ett divisionstal kan man ju ta det tvärtom för säkerhets skull - (alltså för att kolla att 12/3 verkligen är 4 kan man ta 4X3 och tänka efter om det blir 12), och i och med de här fastlagda uträkningsmetoderna har han jättesvårt för att tänka i andra banor.
  20. 10
    Det jag upplever som ett problem redan nu är att det bara lärs ut _ett_ sätt att lösa ett matematiskt problem. Barnen får lära sig en metod att få fram ett svar på i exempelvis subtraktion med tvåsiffriga tal, och sen verkar det vara det enda som gäller. Man kan ju nästan alltid närma sig problem på olika sätt och komma fram till samma sak.

    Sammanhangen kommer bort på vägen,på något sätt.
    Jag försökte förklara för E häromdagen, att om man vill kolla ett divisionstal kan man ju ta det tvärtom för säkerhets skull - (alltså för att kolla att 12/3 verkligen är 4 kan man ta 4X3 och tänka efter om det blir 12), och i och med de här fastlagda uträkningsmetoderna har han jättesvårt för att tänka i andra banor.
  21. Medlem sedan
    Jan 2003
    #11
    Nej då. Som jag tidigare sagt beror det på lärarens säkerhet vad gäller matematiken. Ett sätt att lösa ett matematiskt problem kan vara rent felaktigt. Jag vet att många lärare arbetar så, men då beror det på att de inte har den didaktiska kunskapen. Eftersom alla elever är olika och lär på olika sätt så är det viktigt att de får olika strategier hur man kan tänka. Det viktigaste är att de kan redogöra för hur de tänkt för att komma fram till svaret. En elev kan ju tänkt helt rätt och förstått men skrivit fel siffra, och det tycker jag är viktigt att veta, till skillnad från tänkt fel och inte förstått.

    Tyvärr finns ju också den bistra verkligheten att många gånger är det en lärare på kanske upp till 30 elever och då är det väldigt svårt att individualisera. Då kan det vara väldigt lätt att ta till matteboken efter en genomgång.
  22. 11
    Nej då. Som jag tidigare sagt beror det på lärarens säkerhet vad gäller matematiken. Ett sätt att lösa ett matematiskt problem kan vara rent felaktigt. Jag vet att många lärare arbetar så, men då beror det på att de inte har den didaktiska kunskapen. Eftersom alla elever är olika och lär på olika sätt så är det viktigt att de får olika strategier hur man kan tänka. Det viktigaste är att de kan redogöra för hur de tänkt för att komma fram till svaret. En elev kan ju tänkt helt rätt och förstått men skrivit fel siffra, och det tycker jag är viktigt att veta, till skillnad från tänkt fel och inte förstått.

    Tyvärr finns ju också den bistra verkligheten att många gånger är det en lärare på kanske upp till 30 elever och då är det väldigt svårt att individualisera. Då kan det vara väldigt lätt att ta till matteboken efter en genomgång.
  23. Medlem sedan
    Sep 2001
    #12
    Ja - det var ju precis det jag menade :-)
  24. 12
    Ja - det var ju precis det jag menade :-)

Liknande trådar

  1. Intressanta bloggar
    By olleStar in forum Hem & fritid
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2009-04-07, 20:46
  2. Har intressanta konversationer
    By *CuP* in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-07-26, 17:00
  3. Har ni intressanta
    By *CuP* in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 16
    Senaste inlägg: 2007-09-12, 20:21
  4. intressanta
    By Look in forum Ordet är fritt
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2007-02-27, 20:41
  5. Intressanta enkätsvar!
    By eccehomo in forum Styvfamiljer
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2005-12-17, 16:03
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar