Vill inte dra ner någons humör här inne....ville bara skriva av mig lite...
Är ledsen...kommer förlora min älskade mamma snart....I början på november förra året fick vi som en blixt från klar himmel besked om obotlig cancer, med kort till medellång tid kvar att leva.....å på ett ögonblick förändrades ALLT.....detta halvåret har man pendlat mellan hopp o förtvivlan, med mycket sorg och tårar....Vet att såhär är livet, att alla en gång ska dö, men det känns otroligt tungt, det är ju min älskade mamma, med så mycket värme o kärlek o glädje att ge......förstår inte hur jag ska kunna klara mig utan henne....=( MIN ÄLSKADE MAMMA.....
Nu har det blivit värre.....trots tuffa cellgifter och hon ligger på sjukhus sen 10 dagar tillbaka.....känns som man ser henne tyna bort o det är så hemskt.....Jävla sjukdom...
54 år är hon, jag vill ha henne mer år! Jag är ju "bara" 28....vem ska ge mig alla goda råd om allt, å va en trygg famn....?
Kommer hon hinna träffa vår bebbe, lever hon till november...??
Usch va de känns tungt....hoppas de var ok att skriva av mig lite.....
Flippen med 2 flickor -02 & -03, son -09
1
min älskade mor..... OT Vill inte dra ner någons humör här inne....ville bara skriva av mig lite...
Är ledsen...kommer förlora min älskade mamma snart....I början på november förra året fick vi som en blixt från klar himmel besked om obotlig cancer, med kort till medellång tid kvar att leva.....å på ett ögonblick förändrades ALLT.....detta halvåret har man pendlat mellan hopp o förtvivlan, med mycket sorg och tårar....Vet att såhär är livet, att alla en gång ska dö, men det känns otroligt tungt, det är ju min älskade mamma, med så mycket värme o kärlek o glädje att ge......förstår inte hur jag ska kunna klara mig utan henne....=( MIN ÄLSKADE MAMMA.....
Nu har det blivit värre.....trots tuffa cellgifter och hon ligger på sjukhus sen 10 dagar tillbaka.....känns som man ser henne tyna bort o det är så hemskt.....Jävla sjukdom...
54 år är hon, jag vill ha henne mer år! Jag är ju "bara" 28....vem ska ge mig alla goda råd om allt, å va en trygg famn....?
Kommer hon hinna träffa vår bebbe, lever hon till november...??
Usch va de känns tungt....hoppas de var ok att skriva av mig lite.....
Nej så tråkigt! Skickar många stöttekramar och tankar till dig och din familj.
Det är jättetufft det du och din familj går igenom, har varit där själv och var precis som du gravid.
Livet är så orättvist, låt oss hoppas att din mamma hinner se sitt lilla barnbarn!
Jag visade min pappa, då han låg döende i cancer, UL bilden på min bebis som då låg i magen och då sa han: "Bebisen svävar i universum". Han var groggy, men det han sa glömmer jag aldrig och har skrivit det i flickans fotoalbum.
Återigen, många kramar!
2
Nej så tråkigt! Skickar många stöttekramar och tankar till dig och din familj.
Det är jättetufft det du och din familj går igenom, har varit där själv och var precis som du gravid.
Livet är så orättvist, låt oss hoppas att din mamma hinner se sitt lilla barnbarn!
Jag visade min pappa, då han låg döende i cancer, UL bilden på min bebis som då låg i magen och då sa han: "Bebisen svävar i universum". Han var groggy, men det han sa glömmer jag aldrig och har skrivit det i flickans fotoalbum.
Åh älskade vännen.. jag kan förstå att de känns tungt och förjävligt rent utsagt. En mamma känns ju i hjärtat oavsett hur gammal man blir och är.
Speciellt om man är tjej och väntar barn kanske de kommer mer känslor.
Min allra bästa vän som jag har kvar idag hennes mamma dog från henne i cancer då vi va 12 år gammal.. just då förstod jag inte alls hur jag skulle vara mot henne. Jag tyckte de va jobbigt eftersom hennes mamma och min mamma va bästa vänner oxå.
Så får jag behålla min mamma och inte hon. Gud vad jag kommer igåg allt.
Idag är vi 36år och hon har fått två underbara barn men de hon säger till mig nu är att de som är jobbigt att ens mamma inte finns längre är just att hon fick aldrig träffa sina barnbarn hon hann aldrig bli mormor eller farmor innan. Hon dog 42 år ung.
Min vän säger än idag att de som känns jobbigast nu är att inte kunna gå med sin mamma och fika eller som mor och dotter kunna gå i köpcentrum tillsammans så när hon hör att andra gör de med sina mammor kan hon känna en stor sorg.. men saknaden finns ju alltid.
När min son dog så berättade hon de för sina barn att NU så har er mormor åsas lilla bebis hos sig så mormor får rå om honom tills vi ses .. dom är bägge små änglar nu... de va så fins sagt..
Jag tycker du ska känna dig välkommen med dina känslor här inne vi väntar ju bebisar allesammans och vi skall följas åt oavsett vad som sker .. jag hoppas att du känner en trygghet här att skriva av dig dina känslor ..
MASSOR av kramar i de tunga
Åsa
3
Åh älskade vännen.. jag kan förstå att de känns tungt och förjävligt rent utsagt. En mamma känns ju i hjärtat oavsett hur gammal man blir och är.
Speciellt om man är tjej och väntar barn kanske de kommer mer känslor.
Min allra bästa vän som jag har kvar idag hennes mamma dog från henne i cancer då vi va 12 år gammal.. just då förstod jag inte alls hur jag skulle vara mot henne. Jag tyckte de va jobbigt eftersom hennes mamma och min mamma va bästa vänner oxå.
Så får jag behålla min mamma och inte hon. Gud vad jag kommer igåg allt.
Idag är vi 36år och hon har fått två underbara barn men de hon säger till mig nu är att de som är jobbigt att ens mamma inte finns längre är just att hon fick aldrig träffa sina barnbarn hon hann aldrig bli mormor eller farmor innan. Hon dog 42 år ung.
Min vän säger än idag att de som känns jobbigast nu är att inte kunna gå med sin mamma och fika eller som mor och dotter kunna gå i köpcentrum tillsammans så när hon hör att andra gör de med sina mammor kan hon känna en stor sorg.. men saknaden finns ju alltid.
När min son dog så berättade hon de för sina barn att NU så har er mormor åsas lilla bebis hos sig så mormor får rå om honom tills vi ses .. dom är bägge små änglar nu... de va så fins sagt..
Jag tycker du ska känna dig välkommen med dina känslor här inne vi väntar ju bebisar allesammans och vi skall följas åt oavsett vad som sker .. jag hoppas att du känner en trygghet här att skriva av dig dina känslor ..
Åh, nej, vad sorgligt Förstår att det måste vara jättetungt... en mamma är alltid en mamma.. Mamma vill man ju ha kvar för alltid... Min mamma fick cancer förra året, men det var ingen obotlig cancer utan hon gick igenom cellgifter och strålning och nu mår hon "bra". Livet är verkligen oättvist ibland Förstår att det är tusen tankar som far igenom ditt huvud nu.. extra tufft när du är gravid, kan jag tänka mig...
För min del tycker jag att vi kan(och hoppas alla känner så!!) skriva om precis vad som helst härinne! Behöver inte vara gravid eller bebissnack. Jag tycker det här forumet är till för att vi ska lära känna varandra. Så skriv på du!!
(((CYBERKRAMAR)))
4
Åh, nej, vad sorgligt Förstår att det måste vara jättetungt... en mamma är alltid en mamma.. Mamma vill man ju ha kvar för alltid... Min mamma fick cancer förra året, men det var ingen obotlig cancer utan hon gick igenom cellgifter och strålning och nu mår hon "bra". Livet är verkligen oättvist ibland Förstår att det är tusen tankar som far igenom ditt huvud nu.. extra tufft när du är gravid, kan jag tänka mig...
För min del tycker jag att vi kan(och hoppas alla känner så!!) skriva om precis vad som helst härinne! Behöver inte vara gravid eller bebissnack. Jag tycker det här forumet är till för att vi ska lära känna varandra. Så skriv på du!!
åh...
så vi hade liknande erfarenheter...=( det är märkligt, för hur vanligt cancer är, så känner jag mig ensam om det på nåt konstigt sätt....fast när man är på sjukhuset så ser man alla olika ansikten....en grym sjukdom är det i alla fall och beklagar det som hände din pappa.....=(
tack för dina ord...
Kramar Filippa
5
åh...
så vi hade liknande erfarenheter...=( det är märkligt, för hur vanligt cancer är, så känner jag mig ensam om det på nåt konstigt sätt....fast när man är på sjukhuset så ser man alla olika ansikten....en grym sjukdom är det i alla fall och beklagar det som hände din pappa.....=(
tack för dina ord...
Kramar Filippa
Du har rätt, ens mamma är alltid ens mamma, jag tänkte att jag skulle få vårda henne på hemmet om sisådär 30 år(värdigt eller ej, iaf att hon skulle få bli pensionär....) Å visst känns livet orättvist , att onda mördare osv får leva länge men goda livsglada människor drabbas.....Läste i ankomst dec eller okt, minns inte riktigt, om flera som skrivt så fina saker om sina mammor o blev lite ledsen....Kan inte förstå att jag kommer vara utan och att mina barn inte ska få ha en varm o mysig mormor....
du har ju ändå varit med om det värsta som kan hända....att förlora ett barn, kan inte ens föreställa mig....=( Beklagar detta!=(
Undrar om man någonsin blir sig själv igen....?
tack för dina fina ord....kram Filippa
6
vad fint sagt av din vän.....
Du har rätt, ens mamma är alltid ens mamma, jag tänkte att jag skulle få vårda henne på hemmet om sisådär 30 år(värdigt eller ej, iaf att hon skulle få bli pensionär....) Å visst känns livet orättvist , att onda mördare osv får leva länge men goda livsglada människor drabbas.....Läste i ankomst dec eller okt, minns inte riktigt, om flera som skrivt så fina saker om sina mammor o blev lite ledsen....Kan inte förstå att jag kommer vara utan och att mina barn inte ska få ha en varm o mysig mormor....
du har ju ändå varit med om det värsta som kan hända....att förlora ett barn, kan inte ens föreställa mig....=( Beklagar detta!=(
Undrar om man någonsin blir sig själv igen....?
tack Cherinne.....ja jag hoppas det var ok! det är ju trots allt såhär livet ser ut....sorg och glädje om vartannat....!
Å visst känner man sig inte riktigt i högform när det gäller psyket just nu....hormonerna flödar fritt!
Åh, vad skönt att din mamma blev frisk, men det måste varit tungt under tiden, ovissheten å dessa hemska behandlingar....
tack =)
kramar F
7
tack Cherinne.....ja jag hoppas det var ok! det är ju trots allt såhär livet ser ut....sorg och glädje om vartannat....!
Å visst känner man sig inte riktigt i högform när det gäller psyket just nu....hormonerna flödar fritt!
Åh, vad skönt att din mamma blev frisk, men det måste varit tungt under tiden, ovissheten å dessa hemska behandlingar....
Min mamma dog i somras så jag blir så ledsen för din skull om du ska behöva gå igenom samma sak. Hon fick hjärntumör, allt gick på bara ett halvår. En mamma ska ju alltid finnas för en, det är något speciellt med mor o dotter. Man känner sig så jävla maktlös av att bara se på. Allt man kan göra är att hoppas att de får ett så bra slut som möjligt och inte behöver ha ont. Jag skickar jättemånga kramar till dig!!!! Skriv gärna om du vill. Kram Ann-Sofie
8
Min mamma dog i somras så jag blir så ledsen för din skull om du ska behöva gå igenom samma sak. Hon fick hjärntumör, allt gick på bara ett halvår. En mamma ska ju alltid finnas för en, det är något speciellt med mor o dotter. Man känner sig så jävla maktlös av att bara se på. Allt man kan göra är att hoppas att de får ett så bra slut som möjligt och inte behöver ha ont. Jag skickar jättemånga kramar till dig!!!! Skriv gärna om du vill. Kram Ann-Sofie
Vet inte vad jag ska skriva, så fruktansvärt hemskt! Kan inte annat än att hålla med dig, det är en förjävlig sjukdom!!! Och Mamma är ju alltid mamma. Jag hoppas du känner att du kan ventilera lite här
9
Vet inte vad jag ska skriva, så fruktansvärt hemskt! Kan inte annat än att hålla med dig, det är en förjävlig sjukdom!!! Och Mamma är ju alltid mamma. Jag hoppas du känner att du kan ventilera lite här
Åh vad jag blir ledsen för Er skull och den smärta, sorg och frustration ni lever med just nu. Jag önskar att din mor får ett så värdigt och fint slut som möjligt och att hon slipper ha ont.
Ger dig en stor kram!!!
*** - 46 kilo***
10
Åh vad jag blir ledsen för Er skull och den smärta, sorg och frustration ni lever med just nu. Jag önskar att din mor får ett så värdigt och fint slut som möjligt och att hon slipper ha ont.
=(
När man pratar om det så märker man hur vanlig denna hemska sjukdom är....beklagar sorgen med din mamma!!
Visst är det nåt speciellt med mor o dotter.....o jag hoppas att man kommer kunna bli sig själv igen....tack för dina ord....kram
12
=(
När man pratar om det så märker man hur vanlig denna hemska sjukdom är....beklagar sorgen med din mamma!!
Visst är det nåt speciellt med mor o dotter.....o jag hoppas att man kommer kunna bli sig själv igen....tack för dina ord....kram
Usch vad ledsamt att höra. Jag förstår verkligen dina tankar, jag skulle känna precis likadant. Jag hoppas att ni kan få hjälp och stöd av varandra. Livet är så orättvis!
Kram till dig
17
Usch vad ledsamt att höra. Jag förstår verkligen dina tankar, jag skulle känna precis likadant. Jag hoppas att ni kan få hjälp och stöd av varandra. Livet är så orättvis!
jag får tårar i ögonen, för jag kan bara tänka mig hur hemskt du har det. Mamma är ju en av de viktigaste personerna i ens liv, och det är henne man har som bollplank och råd och tröst i livet. Det spelar ingen roll om man är 3, 28 eller 65 tror jag.
Hoppas att hon hinner träffa din bebis och att hon slipper må alltför dåligt.
Stor tröstekram till dig!
Och det är klart att du får skriva av dig här. Kram
19
Stackars dig... jag får tårar i ögonen, för jag kan bara tänka mig hur hemskt du har det. Mamma är ju en av de viktigaste personerna i ens liv, och det är henne man har som bollplank och råd och tröst i livet. Det spelar ingen roll om man är 3, 28 eller 65 tror jag.
Hoppas att hon hinner träffa din bebis och att hon slipper må alltför dåligt.
Stor tröstekram till dig!
Och det är klart att du får skriva av dig här. Kram
Fy, vad tråkigt (((( Hoppas du kan hitta stöd hos din övriga familj och vi får hålla tummarna för att din mamma hinner se bebisen i november. Det "Anna Själv Tredje" skrev om att visa UL-bilden tycker jag absolut du ska göra, en väldigt fin tanke! Massa kramar till dig
20
Fy, vad tråkigt (((( Hoppas du kan hitta stöd hos din övriga familj och vi får hålla tummarna för att din mamma hinner se bebisen i november. Det "Anna Själv Tredje" skrev om att visa UL-bilden tycker jag absolut du ska göra, en väldigt fin tanke! Massa kramar till dig
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Förstår att det måste vara jättetungt... en mamma är alltid en mamma.. Mamma vill man ju ha kvar för alltid... Min mamma fick cancer förra året, men det var ingen obotlig cancer utan hon gick igenom cellgifter och strålning och nu mår hon "bra". Livet är verkligen oättvist ibland
