Min förra förlossning var 04 och gick väldigt fort.
De hade skalpelektrod på dottern och sa åt mig att krysta.
Jag låg ner och kände inga krystningsvärkar. Vet inte om jag hade det eller om jag bara inte kände dem. Hade bara lustgas ingen annan bedövning.
De sa åt mig att krysta men jag visste inte hur jag skulle göra eftersom jag inte kände någon sådan impuls utan bara hade jätteonda värkar utan något stopp. Försökte men de sa att jag gjorde fel. De blev jättestressade och en praktikant fick hänga på min mage och trycka ut min dotter under 2 värkar. Sedan röt barnmorskan att jag måste krysta för barnet måste ut och mådde dåligt. Då vaknade jag upp lite ur chocken, böjde mig lite upp, sa till att jag inte känner någon krystvärk men att nu krystar jag och tog i för kung och fosterland under kommande värkar men jag vet inte om det var krystvärkar.
Min dotter mådde jättebra när hon kom ut. Var däremot inte hungrig men var ganska pigg. Somnade en stund men var vaken sedan.
Jag sprack mycket innuti och de klippte mig även pga strama förhållanden. Jag fick åka upp på operation och fick ryggbedöving. Lappades ihop bra men hade ont jättelänge. Idag har jag inga problem.
I journalen står inget om att min dotter skulle ha mått dåligt utan jag tror de hade panik i onödan.
Min teori till att jag sprack och till att jag fick klippas var att de tvingade ut barnet med våld och att jag själv tog i för mycket när jag krystade på slutet.
Tror inte mina krystningsvärkar hade satt igång.
Jag sa åt dem att jag ville vänta lite men det ville inte de. Vet heller inte om de fick panik eftersom all "erfaren" personal försvan och byttes ut eftersom de hade komplikationer i ett annat rum.
Allt gick väldigt fort. Från att jag kom in till sjukhuset och var öppen 6 cm till att hon var ute så hade det gått 3 timmar. Jag tror inte orsaken var att jag öppnade mig så fort utan att barnet kom ut med "våld".
Har sagt åt min karl att säger jag denna gång att jag vill ha en pause och inte känner mina krystvärkar så måste han backa upp mig om det inte är fara för barnet. Han gjode inte det förra gången eftersom han trodde de visste bättre och jag med.
Idag vet jag att det är fullt normalt att både kvinnans kropp och barnet tar en pause ibland innan själva utkrystandet.
Lycka till med din undersökning.