Vad göra med en snart 20 årig dotter som bara är till besvär? Hon har dragit på sig skulder, är allmänt otrevlig här hemma, tycker att hjälpa till är att tömma diskmaskinen ngn gång i månaden, tycker att man kan sova halva dagen och vara uppe på nätterna (och störa oss som ska jobba) osv. Hon har ett destruktivt leverne och förstör för oss andra här hemma. Vi orkar inte ha henne här längre... Vad kan man göra? Hon har inget jobb = ingen inkomst = ingen möjlighet att skaffa lägenhet. För många år sedan läste jag boken "inte som andra döttrar"...känner likheter med den om än inte lika allvarliga problem...
1
Behöver hjälp... Vad göra med en snart 20 årig dotter som bara är till besvär? Hon har dragit på sig skulder, är allmänt otrevlig här hemma, tycker att hjälpa till är att tömma diskmaskinen ngn gång i månaden, tycker att man kan sova halva dagen och vara uppe på nätterna (och störa oss som ska jobba) osv. Hon har ett destruktivt leverne och förstör för oss andra här hemma. Vi orkar inte ha henne här längre... Vad kan man göra? Hon har inget jobb = ingen inkomst = ingen möjlighet att skaffa lägenhet. För många år sedan läste jag boken "inte som andra döttrar"...känner likheter med den om än inte lika allvarliga problem...
Inte som andra döttrar beskriver väl ett barn med schitzofreni? Misstänker du att din dotter har sådana problem tycker jag att du ska boka tid hos en psykiatriker som du kan samtala med och som kan hjälpa dig att få hjälp till din dotter. I annat fall gäller det väl att orka ställa krav och ta fighterna. Så länge hon inte behöver göra något hemma, inte ens betala för sig. Så är ju motivationen för att skaffa ett jobb ganska liten.
2
Inte som andra döttrar beskriver väl ett barn med schitzofreni? Misstänker du att din dotter har sådana problem tycker jag att du ska boka tid hos en psykiatriker som du kan samtala med och som kan hjälpa dig att få hjälp till din dotter. I annat fall gäller det väl att orka ställa krav och ta fighterna. Så länge hon inte behöver göra något hemma, inte ens betala för sig. Så är ju motivationen för att skaffa ett jobb ganska liten.
Vi ställer krav, hon ska betala hemma men så fort hon har pengar sticker hon iväg och festar upp dom eller shoppar upp dom och har hon inga pengar ligger hon hemma och sover. Hennes rum ser för djävligt ut, städar eller plockar aldrig, det ligger drivor med kläder och saker på golvet. Det är så fort vi ställer hårt mot hårt som hon blir helt galen och tycker att vi har taskig attityd och alltid är sura på henne....om vi inte bryr oss är allt lugnt. Hon har gått hos en psykolog men inget blev bättre, psykologen sa typ varenda gång att hon kan höra av sig om hon behöver, inte bestämt att dom ska ses ett antal ggr eller så. Vi vet också att hon vänder allt mot oss, att vi har för höga krav på henne...våra krav har alltid varit man går i skolan (när hon gjorde det) man hjälper till här hemma, och man har en trevlig attityd mot övriga familjen, helt enkelt göra rätt för sig...oss behandlar hon som skit men andra människor är hon en helt annan person mot.. Fattar inte varför det inte funkar med henne när det funkar med den äldre dottern och den yngre sonen?? Hon verkar leva på ngn annan planet och vi är dom onda som vill förstöra hennes drömmar.
Det hemska är att det har gått så långt att vi snart handgripligen kastar ut henne...trodde aldrig att det skulle bli så här, hon var förut duktig i skolan, aktiv i idrott och väldigt framgångsrik men hon har kastat bort alla chanser...betygen blev bara skit
Vi har försökt att få hjälp men det verkar vara stört omöjligt.
3
Ngt är fel men vet inte vad Vi ställer krav, hon ska betala hemma men så fort hon har pengar sticker hon iväg och festar upp dom eller shoppar upp dom och har hon inga pengar ligger hon hemma och sover. Hennes rum ser för djävligt ut, städar eller plockar aldrig, det ligger drivor med kläder och saker på golvet. Det är så fort vi ställer hårt mot hårt som hon blir helt galen och tycker att vi har taskig attityd och alltid är sura på henne....om vi inte bryr oss är allt lugnt. Hon har gått hos en psykolog men inget blev bättre, psykologen sa typ varenda gång att hon kan höra av sig om hon behöver, inte bestämt att dom ska ses ett antal ggr eller så. Vi vet också att hon vänder allt mot oss, att vi har för höga krav på henne...våra krav har alltid varit man går i skolan (när hon gjorde det) man hjälper till här hemma, och man har en trevlig attityd mot övriga familjen, helt enkelt göra rätt för sig...oss behandlar hon som skit men andra människor är hon en helt annan person mot.. Fattar inte varför det inte funkar med henne när det funkar med den äldre dottern och den yngre sonen?? Hon verkar leva på ngn annan planet och vi är dom onda som vill förstöra hennes drömmar.
Det hemska är att det har gått så långt att vi snart handgripligen kastar ut henne...trodde aldrig att det skulle bli så här, hon var förut duktig i skolan, aktiv i idrott och väldigt framgångsrik men hon har kastat bort alla chanser...betygen blev bara skit
Vi har försökt att få hjälp men det verkar vara stört omöjligt.
Vad gör man då om det inte spelar nån rolla tt ställa krav. Om varje krav bemöts med tänker inte, vägrar elelr att det inte blir gjort alls. Hur ställer man krav på ett vuxet barn att de ska betala hemma ifall de inte tjänar några pengar?
Jag har en kpmpis som har samma problem. Ska man byta lås på huset och vägra slääpa in barnet? Hur gör man för att verkligen ställa krav ifall det inte spelar nån roll hur många krav man ställer för inget blir ändå gjort.
4
Vad gör man då om det inte spelar nån rolla tt ställa krav. Om varje krav bemöts med tänker inte, vägrar elelr att det inte blir gjort alls. Hur ställer man krav på ett vuxet barn att de ska betala hemma ifall de inte tjänar några pengar?
Jag har en kpmpis som har samma problem. Ska man byta lås på huset och vägra slääpa in barnet? Hur gör man för att verkligen ställa krav ifall det inte spelar nån roll hur många krav man ställer för inget blir ändå gjort.
Jag tycker, som jag skrev ovan, att du ska söka en psykolog eller liknande som kan stötta dig i hanterandet av henne. Det är tunga känslor att känna att man vill slänga ut sitt barn.
5
Jag tycker, som jag skrev ovan, att du ska söka en psykolog eller liknande som kan stötta dig i hanterandet av henne. Det är tunga känslor att känna att man vill slänga ut sitt barn.
känner vi också. Vi känner en stor frustration över den maktlösheten som man har. Det är ju ens barn men när dom är myndiga och beter sig så här hur gör man då? Det känns hemskt att man vill kasta ut ens barn från hemmet men ibland känns det som att det är det enda rätta för att få henne att fatta. Om det inte blir ngn lösning snart så blir det snart skilsmässa för det är det enda som vi diskuterar hela tiden, det finns ingen kraft och lust till annat. Det här började så smått när hon var i 15 årsåldern och nu är hon snart 20...
6
Precis den hopplösheten känner vi också. Vi känner en stor frustration över den maktlösheten som man har. Det är ju ens barn men när dom är myndiga och beter sig så här hur gör man då? Det känns hemskt att man vill kasta ut ens barn från hemmet men ibland känns det som att det är det enda rätta för att få henne att fatta. Om det inte blir ngn lösning snart så blir det snart skilsmässa för det är det enda som vi diskuterar hela tiden, det finns ingen kraft och lust till annat. Det här började så smått när hon var i 15 årsåldern och nu är hon snart 20...
Tro mig, vi har försökt att få hjälp. Hon tar inte emot hjälp och om hon är på samtal så målar hon upp en helt annan bild än verkligheten. Det är alla andra det är fel på, inte henne och det värsta är att psykologen hon gått hos anklagade oss (när vi var där på möte med henne och psykologen) för att ha för höga krav..det räcker enligt henne att man kan baka bröd så klarar man sig i livet. Gymnasiet behövde man inte gå i, man kan klara sig ändå. Tyvärr så måste man ha utbildning i dagens samhälle och vår dotter har aldrig ens haft svårt för sig i skolan (eller med ngt annat heller för den delen) tvärtom så har allt gått för lätt för henne.
Jag känner stor vånda för att ha dom här känslorna för mitt barn men det är så jobbigt med hela situationen här hemma att man inte hittar ngn utväg...
7
Det är frustrerande... Tro mig, vi har försökt att få hjälp. Hon tar inte emot hjälp och om hon är på samtal så målar hon upp en helt annan bild än verkligheten. Det är alla andra det är fel på, inte henne och det värsta är att psykologen hon gått hos anklagade oss (när vi var där på möte med henne och psykologen) för att ha för höga krav..det räcker enligt henne att man kan baka bröd så klarar man sig i livet. Gymnasiet behövde man inte gå i, man kan klara sig ändå. Tyvärr så måste man ha utbildning i dagens samhälle och vår dotter har aldrig ens haft svårt för sig i skolan (eller med ngt annat heller för den delen) tvärtom så har allt gått för lätt för henne.
Jag känner stor vånda för att ha dom här känslorna för mitt barn men det är så jobbigt med hela situationen här hemma att man inte hittar ngn utväg...
Jag tror Sist menade att du skulle söka hjälp själv för att få verktyg att hantera dottern med.
Min kompis lever med precis samma hopplöshet som du känner.
8
Jag tror Sist menade att du skulle söka hjälp själv för att få verktyg att hantera dottern med.
Min kompis lever med precis samma hopplöshet som du känner.
Jag tycker du ska söka hjälp på annat håll. Uppenbarligen lyckades din dotter manipulera den psykologen. Men du kan inte tvinga på henne hjälp, men du kan se till att du får den hjälp du behöver för att orka vara mamma till henne och sätta de gränser hon behöver för att hon ska förstå att hon är vuxen. Så jag tycker att du ska gå till en psykolog för att få handledning.
9
Jag tycker du ska söka hjälp på annat håll. Uppenbarligen lyckades din dotter manipulera den psykologen. Men du kan inte tvinga på henne hjälp, men du kan se till att du får den hjälp du behöver för att orka vara mamma till henne och sätta de gränser hon behöver för att hon ska förstå att hon är vuxen. Så jag tycker att du ska gå till en psykolog för att få handledning.
är din dotter deprimerad? Du skriver ovan att hon tidigare skötte sig bra - vad hände sedan?
Har hon blivit utsatt för något, eller börjat med droger?
Jag skulle inte fortsätta möjliggöra hennes parasitliv om hon inte själv gjorde något för att hjälpa sig själv. Gå på behandling, utbildning, hjälpte till hemma mm.
Ställer hon inte upp på det så får hon flytta och gå på soc.
10
är din dotter deprimerad? Du skriver ovan att hon tidigare skötte sig bra - vad hände sedan?
Har hon blivit utsatt för något, eller börjat med droger?
Jag skulle inte fortsätta möjliggöra hennes parasitliv om hon inte själv gjorde något för att hjälpa sig själv. Gå på behandling, utbildning, hjälpte till hemma mm.
Ställer hon inte upp på det så får hon flytta och gå på soc.
Hur löser man det rent praktiskt då? Om barnet inte gör nåt för att flytta ut och soc inte gör nåt för barnet är myndigt och du får inte sköta soc-kontakten längre.
Om man ringe roch säger att det inte fungerar längre och säger att barnet inte kan bo hemma längre så får man svaret att barnet själv måste söka hjälp.
Söker barnet hjälp och säger att det bor hemma så får de tingen hjälp att komma därifrån möjligtvis socialbidrag för att bidra till hushållet.
Alltså hur gör man rent praktiskt? Ställer ut barnets saker på trappan och byter lås på dörren och vägrar öppna när barnet vill komma in?
11
Hur löser man det rent praktiskt då? Om barnet inte gör nåt för att flytta ut och soc inte gör nåt för barnet är myndigt och du får inte sköta soc-kontakten längre.
Om man ringe roch säger att det inte fungerar längre och säger att barnet inte kan bo hemma längre så får man svaret att barnet själv måste söka hjälp.
Söker barnet hjälp och säger att det bor hemma så får de tingen hjälp att komma därifrån möjligtvis socialbidrag för att bidra till hushållet.
Alltså hur gör man rent praktiskt? Ställer ut barnets saker på trappan och byter lås på dörren och vägrar öppna när barnet vill komma in?
Ja och det är ju lätt. Här finns inga som helst lägenheter att hyra ifall man inte har jobb och fast inkomst. Då får man köpa en lägenhet och stå på den själv för att bli av med sitt barn oh det blir ännu dyrare än att ha barnet boende hemma.
13
Ja och det är ju lätt. Här finns inga som helst lägenheter att hyra ifall man inte har jobb och fast inkomst. Då får man köpa en lägenhet och stå på den själv för att bli av med sitt barn oh det blir ännu dyrare än att ha barnet boende hemma.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
