Idag träffade vi psykologen igen och dottern fick veta att hon har Asberger men även Trotssyndrom. Dotter tyckte nog att psykologen var helt knäpp för hon bara stirrade och sa: Eh vaddå är jag typ CP? Nä jag är faktiskt som alla andra. Nä du är inte som alla andra med det är inget fel i det du behöver bara extra hjälp och struktur för att klara vissa saker. Dottern såg faktiskt ut som ett ufo(ursäkta uttrycket). Vet inte hur mycket hon förstår eller så är det så att hon måste få fundera ett tag.. Jag fick även veta att i hennes problematik finns mycket som uppfyller kriterierna för OCD och även delar av ADHD, det kan även vara delar av hennes diagnos.
Nu är jag på noll.. Har ingen aning om vad jag ska göra, vad jag ska säga, vart jag ska söka hjälp. Dottern ska ju placeras, psykologen pratar likt HVB-hem men soc säger vanligt familjehem. Men efter utlåtandet från psykologen så måste dom förstå hur illa det är, det är så illa som vi sagt men dom inte velat lyssna på.
Jag skulle jättegärna vilja ha lite tips dels på böcker som jag kan låta mormor/morfar etc läsa. Men även tips på vad jag gör nu.. Allt jag vet är att detta skickas till Läkarmottagningen som anlitade henne men sen då.. Ska vi ta reda på allt själv eller hör någon av sig?
Mamin med 2 härliga härliga döttrar födda 9307& 0503 och en härlig son född 0703
*Barn är som tvättsvampar, de suger åt sig all vår styrka. Men när vi kramar dem får vi den tillbaka.*
1
Idag fick dottern veta sin diagnos.. Idag träffade vi psykologen igen och dottern fick veta att hon har Asberger men även Trotssyndrom. Dotter tyckte nog att psykologen var helt knäpp för hon bara stirrade och sa: Eh vaddå är jag typ CP? Nä jag är faktiskt som alla andra. Nä du är inte som alla andra med det är inget fel i det du behöver bara extra hjälp och struktur för att klara vissa saker. Dottern såg faktiskt ut som ett ufo(ursäkta uttrycket). Vet inte hur mycket hon förstår eller så är det så att hon måste få fundera ett tag.. Jag fick även veta att i hennes problematik finns mycket som uppfyller kriterierna för OCD och även delar av ADHD, det kan även vara delar av hennes diagnos.
Nu är jag på noll.. Har ingen aning om vad jag ska göra, vad jag ska säga, vart jag ska söka hjälp. Dottern ska ju placeras, psykologen pratar likt HVB-hem men soc säger vanligt familjehem. Men efter utlåtandet från psykologen så måste dom förstå hur illa det är, det är så illa som vi sagt men dom inte velat lyssna på.
Jag skulle jättegärna vilja ha lite tips dels på böcker som jag kan låta mormor/morfar etc läsa. Men även tips på vad jag gör nu.. Allt jag vet är att detta skickas till Läkarmottagningen som anlitade henne men sen då.. Ska vi ta reda på allt själv eller hör någon av sig?
Jag säger att om hon ska till familjehem så är det ett minimikrav att de har styrkt erfarenhet och kunskap av Asperger och andra npf, så de inte gör skadan värre. Jag vet precis vad det innebär nämligen. Så ni MÅSTE få soc att förstå att det här är osynliga funktionshinder, inte fräknar. Det är INGET man "botar" med "vanliga vuxna" och vanlig uppfostran är ofta mer skadlig än nyttig.
Ett "vanligt familjehem", som kanske utgår ifrån att problematiken beror på ursprungsmiljön och inte inser att dottern har MEDFÖDD problematik (som mycket väl kunnat förvärras av att hon varit missförstådd och fått höra mycket kritik för hur hon varit, i skolan eller hemma) och som inte är beredda på att aspie-säkra tillvaron för dottern, det tror jag INTE på för ett ögonblick.
Tala med LSS-handläggare, tycker jag, och tala med soc om att samarbeta med LSS, där de har större kunskap om det här.
Jag skulle välja nåt som Cornelia-hemmet eller liknande. Det beror ju lite på hur gammal hon är, hur motiverad hon är att samarbeta, hur svår problematik hon har osv, men ta inte bara nåt vad som helst, inte ens om de påstår sig kunna npf. Det finns många ställen som TROR sig kunna det här men inte gör det också, tyvärr.
Lycka till... Styrkekram!
2
Jag säger att om hon ska till familjehem så är det ett minimikrav att de har styrkt erfarenhet och kunskap av Asperger och andra npf, så de inte gör skadan värre. Jag vet precis vad det innebär nämligen. Så ni MÅSTE få soc att förstå att det här är osynliga funktionshinder, inte fräknar. Det är INGET man "botar" med "vanliga vuxna" och vanlig uppfostran är ofta mer skadlig än nyttig.
Ett "vanligt familjehem", som kanske utgår ifrån att problematiken beror på ursprungsmiljön och inte inser att dottern har MEDFÖDD problematik (som mycket väl kunnat förvärras av att hon varit missförstådd och fått höra mycket kritik för hur hon varit, i skolan eller hemma) och som inte är beredda på att aspie-säkra tillvaron för dottern, det tror jag INTE på för ett ögonblick.
Tala med LSS-handläggare, tycker jag, och tala med soc om att samarbeta med LSS, där de har större kunskap om det här.
Jag skulle välja nåt som Cornelia-hemmet eller liknande. Det beror ju lite på hur gammal hon är, hur motiverad hon är att samarbeta, hur svår problematik hon har osv, men ta inte bara nåt vad som helst, inte ens om de påstår sig kunna npf. Det finns många ställen som TROR sig kunna det här men inte gör det också, tyvärr.
Ja det är ju det som är problemet, soc påtalar att det är VI som gör att hon beter sig som hon gör Även när jag påtalade psykologens rekomendationer som även står i rapporten så babblade hon om hur bra utbildning deras familjehem har osv. Att dom kan få stöd i dotterns problematik från landstinget etc. MEN det är ju så att om problemet inte varit så omfattande hade hon kunnat bo kvar hemma med stöd men det går inte just nu Jag är så trött på att behöva bråka hela tiden för att soc ska fatta vad det handlar om. Jag bad att dom skulle ringa till psykologen och prata med henne, hoppas hennes ord väger tyngre än mina.
Lss-handläggare, när jag få kontakt med det och hur?
Tack och kram till dig med!
3
Ja det är ju det som är problemet, soc påtalar att det är VI som gör att hon beter sig som hon gör Även när jag påtalade psykologens rekomendationer som även står i rapporten så babblade hon om hur bra utbildning deras familjehem har osv. Att dom kan få stöd i dotterns problematik från landstinget etc. MEN det är ju så att om problemet inte varit så omfattande hade hon kunnat bo kvar hemma med stöd men det går inte just nu Jag är så trött på att behöva bråka hela tiden för att soc ska fatta vad det handlar om. Jag bad att dom skulle ringa till psykologen och prata med henne, hoppas hennes ord väger tyngre än mina.
Lss-handläggare, när jag få kontakt med det och hur?
LSS är en annan avdelning inom soc, som du kan få hjälp av när du har ett barn med autismspektrumdiagnos. Bekymret kan vara att det är en frivillig insats. LSS kan inte tvinga nån till nåt, omhänderta eller så.
Det är helt nödvändigt att soc förstår att dottern har ett FUNKTIONSHINDER. De skulle inte sätta ett blint eller dövt eller rullstolsburet barn hos vem som helst utan att förvänta sig att dessa skulle anpassa livet för barnet utifrån funktionshindret. Detta MÅSTE fram till soc.
Om de inte har kunskapen är de SKYLDIGA att skaffa sig det. Det finns en del skrivet om barn som hamnar mellan två stolar och vars problem feltolkas osv, men just nu hinner jag inte ta fram det åt dig dessvärre.
Skriv till tanten tycker jag. Tanten här inne alltså. Hon har bättre pejl än jag har. Och tala med LSS-kontoret, du söker dem genom växeln på Soc.
4
LSS är en annan avdelning inom soc, som du kan få hjälp av när du har ett barn med autismspektrumdiagnos. Bekymret kan vara att det är en frivillig insats. LSS kan inte tvinga nån till nåt, omhänderta eller så.
Det är helt nödvändigt att soc förstår att dottern har ett FUNKTIONSHINDER. De skulle inte sätta ett blint eller dövt eller rullstolsburet barn hos vem som helst utan att förvänta sig att dessa skulle anpassa livet för barnet utifrån funktionshindret. Detta MÅSTE fram till soc.
Om de inte har kunskapen är de SKYLDIGA att skaffa sig det. Det finns en del skrivet om barn som hamnar mellan två stolar och vars problem feltolkas osv, men just nu hinner jag inte ta fram det åt dig dessvärre.
Skriv till tanten tycker jag. Tanten här inne alltså. Hon har bättre pejl än jag har. Och tala med LSS-kontoret, du söker dem genom växeln på Soc.
Hur intresserade är farmor/mormor? Hur vana att läsa fackböcker?
Det finns massor av lättlästa orienteringsböcker om autismspektrat, men inte så många som är lättlästa om trotssyndrom. Tror jag, jag har inte specifikt letat efter sådana, så det jag läst om trotssyndrom kommer från mer djuplodande NPF-literatur.
Explosiva barn kan fungara även för detta även om den i stort ger praktiska råd om hur dessa barn bör bemötas hemma och i skolan t ex. I den boken finns det en, trots allt, rätt hoppfull beskrivning av en tjej vars svårigheter är så stora att familjen till slut tvingas låta henne bli placerad. Och just den biten tror jag är det som kan vara svårast för de som inte ser din dotter varje dag att begripa...
5
Mamin: Bra tips från Vajl!
Hur intresserade är farmor/mormor? Hur vana att läsa fackböcker?
Det finns massor av lättlästa orienteringsböcker om autismspektrat, men inte så många som är lättlästa om trotssyndrom. Tror jag, jag har inte specifikt letat efter sådana, så det jag läst om trotssyndrom kommer från mer djuplodande NPF-literatur.
Explosiva barn kan fungara även för detta även om den i stort ger praktiska råd om hur dessa barn bör bemötas hemma och i skolan t ex. I den boken finns det en, trots allt, rätt hoppfull beskrivning av en tjej vars svårigheter är så stora att familjen till slut tvingas låta henne bli placerad. Och just den biten tror jag är det som kan vara svårast för de som inte ser din dotter varje dag att begripa...
Ja min mamma är nog inte så van men däremot min pappa. Det som jag tycker är viktigt är att det är ganska lättförståeligt.. Min pappa förstår att dottern inte haft ett "normalbeteende" medans min mamma som är mer nära har väldigt svårt att ta till sig och förstår nog inte nu heller. Ett exempel är när jag talade om att hon skulle utredas för ev NPF så frågade hon om det var farligt..
6
Ja min mamma är nog inte så van men däremot min pappa. Det som jag tycker är viktigt är att det är ganska lättförståeligt.. Min pappa förstår att dottern inte haft ett "normalbeteende" medans min mamma som är mer nära har väldigt svårt att ta till sig och förstår nog inte nu heller. Ett exempel är när jag talade om att hon skulle utredas för ev NPF så frågade hon om det var farligt..
Till mamin, om dotterns diagnos!
Gammal tråd men jag blir nyfiken att höra hur det gått, om ni hittat lämplig enkel läsning till släkten etc. Har själv ett "stort" barn med Tourette och ADHD. Vi har samarbetat med bup och skola i måånga år. Kampen har varit tuff kan jag berätta. Har du hört talas om den rikstäckande föreningen "Attention"? Där finns lättläst materiel att beställa för en liten peng. Dels finns det info om de olika NPF:en som finns, men också info om hur både skola och familj kan hantera barnet för att få ett så fungerande liv för alla inblandade som möjligt. Attention-riks.nu, där har du en hel del matnyttigt. De har lokala föreningar man kan vända sig till, dels för att få stöd, men de har också mycket aktiviteter man kan delta i, såsom föreläsningar (jättebra bitar om Touretten kan man få via föreläsning med Pelle Sandsrakk som dessutom gett ut boken "Mr Tourette och jag" -superbra aha-upplevelser!) aktiviteter för anhöriga, personer med npf etc. Ja, som du fått tips om också; tag kontakt med "tanten" här på aff, hon har mycket kunskap och erfarenhet! Jag hoppas allt är ok med er familj idag? Det är ofta två steg fram, ett tillbaka men om det är föreslaget en "placering" är frågan hur stora/svåra funktionshinder hon har. Oavsett om hon har samma bokstäver som tex en klasskompis, är det ju ändå så oerhört individuellt vilka svårigheter man får. Hör gärna av dig, vi kan säkert utbyta en hel del info och få prata av oss, - om du vill!
Kram!
7
Till mamin, om dotterns diagnos!
Gammal tråd men jag blir nyfiken att höra hur det gått, om ni hittat lämplig enkel läsning till släkten etc. Har själv ett "stort" barn med Tourette och ADHD. Vi har samarbetat med bup och skola i måånga år. Kampen har varit tuff kan jag berätta. Har du hört talas om den rikstäckande föreningen "Attention"? Där finns lättläst materiel att beställa för en liten peng. Dels finns det info om de olika NPF:en som finns, men också info om hur både skola och familj kan hantera barnet för att få ett så fungerande liv för alla inblandade som möjligt. Attention-riks.nu, där har du en hel del matnyttigt. De har lokala föreningar man kan vända sig till, dels för att få stöd, men de har också mycket aktiviteter man kan delta i, såsom föreläsningar (jättebra bitar om Touretten kan man få via föreläsning med Pelle Sandsrakk som dessutom gett ut boken "Mr Tourette och jag" -superbra aha-upplevelser!) aktiviteter för anhöriga, personer med npf etc. Ja, som du fått tips om också; tag kontakt med "tanten" här på aff, hon har mycket kunskap och erfarenhet! Jag hoppas allt är ok med er familj idag? Det är ofta två steg fram, ett tillbaka men om det är föreslaget en "placering" är frågan hur stora/svåra funktionshinder hon har. Oavsett om hon har samma bokstäver som tex en klasskompis, är det ju ändå så oerhört individuellt vilka svårigheter man får. Hör gärna av dig, vi kan säkert utbyta en hel del info och få prata av oss, - om du vill!
Kram!
Jag är helt ny i forumet och kanske slänger mig in på fel plats. Min tioårige son fick diagnosen högfunktionell autismspektrum (Asbergers). Min största vånda nu är hur det ska gå när vi berättar det för honom. Har ngn erfarenhet av att Hab. är med en sådan gång? Gör familjen det själv?
8
Jag är helt ny i forumet och kanske slänger mig in på fel plats. Min tioårige son fick diagnosen högfunktionell autismspektrum (Asbergers). Min största vånda nu är hur det ska gå när vi berättar det för honom. Har ngn erfarenhet av att Hab. är med en sådan gång? Gör familjen det själv?
Min son var nio när jag skulle berätta för honom om att han hade AS. Jag bad psykologen som varit med under utredning att vara med, det ville hon inte... Jag hade köpt en rolig bok som heter "all cats have asperger syndrom" och så hade jag en bra svensk bok, men minns inte namnet för tillfället. Jag berättade för sonen och läste de två böckerna. Han verkade inte särskilt intreserad.
Senare i skolan hade han problem med en väldigt fartig lärare. Sonen var ledsen och frågade om det kunde bero på att han hade Asperger att han blev stressad av läraren.
Vi gick tillsammans och pratade med läraren och problemen löste sig.
Sedan har han knappt pratat om sin funktionsnedsättning. Vi såg filmen i rymden finns inga känslor för ett litet tag sedan. Efteråt sa han att hans Asperger har gått över, att han inte har den längre.
Eftersom han har kompisar och skolan går hyfsat just nu får han väl tänka så. Blir det problem får vi ta upp ämnet med honom igen. Jag tvivlar dock inte på att han har AS.
9
Min son var nio när jag skulle berätta för honom om att han hade AS. Jag bad psykologen som varit med under utredning att vara med, det ville hon inte... Jag hade köpt en rolig bok som heter "all cats have asperger syndrom" och så hade jag en bra svensk bok, men minns inte namnet för tillfället. Jag berättade för sonen och läste de två böckerna. Han verkade inte särskilt intreserad.
Senare i skolan hade han problem med en väldigt fartig lärare. Sonen var ledsen och frågade om det kunde bero på att han hade Asperger att han blev stressad av läraren.
Vi gick tillsammans och pratade med läraren och problemen löste sig.
Sedan har han knappt pratat om sin funktionsnedsättning. Vi såg filmen i rymden finns inga känslor för ett litet tag sedan. Efteråt sa han att hans Asperger har gått över, att han inte har den längre.
Eftersom han har kompisar och skolan går hyfsat just nu får han väl tänka så. Blir det problem får vi ta upp ämnet med honom igen. Jag tvivlar dock inte på att han har AS.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Även när jag påtalade psykologens rekomendationer som även står i rapporten så babblade hon om hur bra utbildning deras familjehem har osv. Att dom kan få stöd i dotterns problematik från landstinget etc. MEN det är ju så att om problemet inte varit så omfattande hade hon kunnat bo kvar hemma med stöd men det går inte just nu
