Fortsätter livmodern att växa?

[Orolig]

Hej!
Har tidigare haft ett MA, och nu efter 5 månader är jag gravid igen. Och är väldigt orolig över att jag har fått ett till MA. Det finns ingenting som gör att jag tror det förutom att bröstvårtorna inte gör lika ont längre, om det kan vara ett tecken? Annars mår jag kanon. Och jag kommer inte ihåg från förra MA om jag fortfarande hade molvärk. Har iallafall molvärk fortfarande. Inte hela tiden utan det kommer och går. Igår kände jag nästan ingenting, medans jag vaknade imorse och kände.

Så, nån som vet om livmodern fortsätter att växa även om man fått MA?

Tacksam för svar!

/orolig

( Skrev i gravid under 25år men visste inte om det var rätt så jag skriver här också )

[viola73]

Vid mitt första MA så hade jag kvar alla symtom, vet dock inte om livmodern växte. Kommer inte ihåg i detalj vilka symtom jag hade, är 1,5 år sen. Men är du orolig tycker jag du ska vända till din MVC eller gynekolog för en koll.

[Orolig]

Okej. Jag pratade med min barnmorska och hon sa att hon tyckte det var alldeles för tidigt för ett vul, ( är i vecka 6).
Jag ringde även gyn men dom sa att jag var tvungen att gå genom barnmorskan om jag ska kunna göra ett vul.
Det känns nästan som att man är tvungen att ljuga om att man har ont för att man ska kunna få någon hjälp. Det är förj*vligt tycker jag! :/
Man vill ju bara veta om allting står rätt till.. Jag orkar inte gå här varje dag och vara orolig.

[marilen]

Jag har inte råkat ut för det själv men tror att slemhinnorna i livmodern kan fortsätta växa sig tjocka innan kroppen förstått att embryot har dött och då upplever man givetvis att magen växer. Alla som får MA råkar inte ut för det.

Vid mina tre MA så har magen helt enkelt slutat växa och mina symptom försvunnit. Det har tagit mellan 1-3 veckor innan kroppen förstått och stött ut allt.

Hur många veckor har du gått? Är det tidigt så hjälper det inte med ett vul heller utan det gäller att ha is i magen och ta en dag i taget. En del tror t.o.m. att tidiga vul kan orsaka missfall men jag har absolut inga belägg/bevis för det påståendet.

Håller tummarna för att allt är bra och att du snart känner tydligare symptom
Denna graviditet kände jag inga symptom förrän i v.6 men vid min förra graviditet kände jag symptom redan i v.4. Dessutom kan ju symptomen vara starkare eller svagare från dag till dag beroende på dagsformen!

Kram och lycka till

[Orolig]

Okej tråkigt det där med dina MA! Sånt är verkligen inte kul. Man går där och tror att allt är som det ska, och sen kommer det som en chock när man får reda på att man fått MA.

Jag är i vecka 6 nu, så ja det är tidigt
Det känns som att dagarna går riktigt sakta nu! Jag vill verkligen veta. När kan man som tidigast se på ett vul? Det måste väl vara i vecka 8? Jag gjorde ju ett i vecka 8 sist, och då såg dom att jag fått MA. Men det kanske beror på När man får själva missfallet också

Jo samma för mig. Sist kände jag symptom väldigt tidigt. Illamående och trötthet. Och det försvann inte förrän jag gjorde den där "missfallsbehandlingen". Den här gången kände jag ingenting alls. Jag och mannen var ute och gick och vi såg ett moln som såg ut som en bebis som låg i magen. Man såg näsa, panna, fötter och armar. Såg exakt ut som en bebis i vecka 30 kanske? Skitballt Så jag sa det att det där måste vara ett tecken. 3-4 dagar senare plussade jag

Vilken vecka är du i nu då?
Tack så hemskt mycket! Jag hoppas och hoppas hela dagarna att allt är som det ska!

Kram!

[marilen]

Jag tror att det är i v.8 (alltså minst 7+0) man kan se hjärtat slå så det är väl först då man säkert kan se om allt är ok, men tyvärr är det ju ingen garanti för att det fortsätter vara ok.

Ja ibland är det märkligt vilka förnimmelser man får och bara "vet". När jag blev gravid i maj förra året så svullnade helt plötsligt fötterna upp och jag samlade på mig en massa vätska redan i v.4 (innan jag konstaterat att jag var gravid) och jag beklagade mig för maken och sa att så här brukar kroppen bara bete sig när jag är gravid...och ändå fattade jag inte att jag var gravid

Nu slutade ju tyvärr den graviditeten och nästa också med MA men det känns ju helt klart lättare nu eftersom jag snabbt blev gravid efter sista missfallet och har idag gått 31 fulla veckor
Bara 9 veckor kvar!

Som jag skrev tidigare så är det jätteviktigt att sätta upp små delmål första tiden för att orka! Kan vara små delmål som att ta sig fram en dag i taget, eller fram till helgen, eller till ett ev. vul osv. Börjar man titta på hela bilden direkt så tappar man lätt bort sig och drunknar i oro och det mår ju ingen bra av.

Detär klart att allt är som det ska...det tycker jag vi bestämmer här och nu
Du ska få bebis nästa år

kram

[Orolig]

Ja visst är det!
Men gud, inte länge kvar då, tills du får träffa din lilla bebis har du kollat om det är en pojke eller flicka?

Jag har tänkt på en sak. Om det går fortare att bli gravid än vad det gjort senaste gångerna, kan chansen vara större att det blev en livsduglig spermie som tog sig in i ägget?
För jag har varit gravid två gånger innan den här graviditeten, och varje gång tog det 1 år. Sist så fick jag ju MA, och det var i mars nu i år som jag fick den där missfallsbehandlingen. Och alltså gick det den här gången på bara 4:e försöket! Kan det ha blivit en "bra spermie" eller vad jag ska säga? ;P

Jag ska följa dina råd, att sätta upp mål!
Det blir säkert så mycket enklare att klara av dagen då!

Ja det tycker jag också att vi bestämmer!
Kram!

[marilen]

Det känns lite overkligt att det snart är dags. Veckorna kommer gå snabbt nu känner jag. Nej, vi har inte kollat vad det är för kön. Vi har fyra döttrar och jag tyckte det var roligare att vänta tills förlossningen eftersom det är vårt sista barn. Är trots att vi inte vet ganska övertygad om att det är en femte tjej men man kan ju aldrig vara helt säker

Uppenbarligen så måste det ha varit goda förutsättningar med bra kvalité på både spermie och ägg när vi blev gravida
Tror inte riktigt på att en viss tid måste ha gått eller inte gått mellan försöken utan det måste bara stämma helt enkelt.

Ja gör det, sätt upp små delmål så går tiden också lite fortare. Behöver inte vara delmål som har med graviditeten att göra utan kan vara en födelsedag eller en film som släpps eller ngt sånt. Bara man har ngt att sikta på som inte ligger alltför långt fram i tiden

Nu ser vi framåt och förbereder oss för våra bebisar, ok!

kram

[Orolig]

Ja det kan jag tänka mig att dom gör! Fy vad spännande!

Ja jag får göra det. Jag ska också försöka att inte tänka så mycket på vad som kan hända under den här tiden. Men det känns som att jag vill gå och tänka att jag kommer få missfall, för att vara förberedd om det verkligen skulle hända. Men självklart vill man ju inte gå och tänka så heller. Men just nu känns det inte som att jag har så stora förhoppningar, med två missfall i bagaget. Känns jobbigt. Men jag hoppas på det bästa, och att bebis får stanna kvar denna gång!

Yes, det gör vi!
Du får lycka till med den lill* i magen nu, och ta hand om er! Och resten av familjen också såklart!

Kram!