vad ska ni ha för förlosning?
själv ska min bli naturlig.om allt går som det ska...får inte ta epiduralbedövning pga att jag tar blodförtunnande,..... men vet inte riktigt om det kanske blir snitt då min moderkaka blockerar EXIT....ska på UL i v 33 igen så får vi se...
tycker det är spännande och veta hur ni andra tänker och tycker motivera gärna varför ni vill ha på ett visst sätt
*kram*
Vad jag _SKA_ ha? Ursäkta, men den var en lite lustig frågeställning.Hoppas du inte tar illa upp.
Jag _VILL_ naturligtvis ha en snabb och smidig förlossning. Tog epidural vid första men den tog fel och gav ingen effekt alls så jag fick förlita mig på lustgasen och det fungerade bra så vid andra tog jag bara lustgas.
Jag hoppas på att det kommer gå som förra, dvs utan komplikationer. Vi kommer att få åka på stört då det drar igång med tanke på att det gick snabbt sist. Annars vill jag bara ha huvudänden på sängen i upprätt läge så jag kan gunga å en stoooor vattenflaska(å sambon med naturligtvis)
Eftersom jag är rädd för att spy så kommer jag börja med enbart syre i lustgasmasken. Om det behövs så testar jag väl lite lustgas och ser hur det funkar. Profylaxkurs ska jag gå också, om 2 v, så jag lär mig andas ordentligt.
Sen ställer jag in mig på epidural om man hinner och om det känns som det behövs då.
TENS är nåt jag inte vet så mkt om men det kanske blir ett måste ändå eftersom jag börjar få såna problem med foglossning. Vi får väl se...
Jag vill (som det känns idag iaf) stå på knä alt stå o hänga. Jag vill försöka gå omkring så mkt som möjligt, men i mitt rum (om det finns plats??). Jag lär inte vara nån som vandrar i korridorerna, vill inte se/höra andra ha ont och må dåligt. Skulle nog påverkas jättemkt negativt av det.
Men jag har ju aldrig födit förut, har ju ingen aaaning om hur det kommer vara eller kännas.
Haha när jag läser vad jag har skrivit så verkar det som att jag inte tror att det kommer göra särskilt ont. Det stämmer INTE, jag tror att det kommer göra JÄTTEONT men jag är mer rädd för att spy än för smärta så det är där mitt fokus ligger - att inte spy... Sen kanske det omvänds totalt när jag väl är i situationen...
Sen vet jag också att när jag har ont nånstans så är det andningen jag har mest problem med. Så för mig ligger också mkt fokus i just andningen.
Tja, förhoppningen är att den blir som sist, förutom att nån inte försöker tvinga på mig lustgasen. Första förlossningen tog jag EDA och det gör jag aldrig om. Den tog bra o jag hade inte ont förrän det var dags att krysta men faaaaaan vad ont det gjorde att lägga den. Endast därför bestämde jag mig för att absolut inte ta under andra förlossningen. Jag gillar heller inte nålar o vill inte tillfoga mig smärta av egen kraft (typ sterila kvaddlar som jag hört göra såå ont när dom läggs men hjälpa bra sen). Hittade helt enkelt ingen bra lösning så jag körde utan tills på slutet när jag skulle krysta o en BM slet fram masken o la över mig o bad mig prova. Blev chockad o kom av mig o drog ett djupt andetag o höll på o svimma.
Annars gick det ju bra, visst gör det ont men det är inget som inte går att stå ut med när man vet att det ändå är på begränsad tid. Jag hade mycke mer kontroll under andra, första kände jag ju ingenting, visste inte om det gick framåt eller stod still, hade ingen tidsuppfattning alls.
Så en stor fläkt, lugn o ro och maken hemma med barnen hoppas jag på. Det ända som bekymrar mig är att dom kanske inte hinner öppna upp vårt BB som ligger 5 min härifrån innnan det är dags pga personalbrist. Då får jag plötsligt 1,5 timme till förlossningen.
Andningen är jätteviktig. Jag gick aldrig nån profylaxkurs (finns inget sånt här) men bara att tänka på att andas, andas djupt och koncentrera sig på andningen hjälper massor. Gör samma när jag är hos tandläkaren (tandläkarrädd) samt lämnar blod (sprutfobi) och kan nästa dåsa till nu.
Jag tycker det är en enorm smärta när man föder, men den är hanterbar. Och det är en form av positiv smärta, inte som om nån huggit av dig armen eller nåt.
Har inte tänkt igenom allt i detalj än, men ska göra det. Jag vet i alla fall att jag skulle vilja prata igenom med någon varför förra förlossningen blev som den blev - så långdragen, värkarna avtog, fick ta sugklocka till hjälp osv... Tänkte aldrig på att göra det ordentligt då och sen har det inte blivit av.
Jag hittade hit till aff just för att jag letade efter en mall till förlossningsplan, som jag hittade här och hade med till BB, och som faktiskt följdes så långt det var möjligt.
Jag var rädd för att sätta epidural och hade tänkt klara mig med lustgas, massage och akupunktur *skrattar gott* Gjorde ändå tillägget att jag eventuellt kunde ändra mig när det var så dags.
Akupunkturen hanns inte med, massagen kändes bara obehaglig, men jag satt som klistrad vid lustgasen! Sen tiggde jag och bad om epidural ändå, men fick spinalbedövning, som jag inte ens funderat på. Den fungerade bra - jag blev nästan människa igen för ett tag, men den gav också värksvaghet.
Törs jag önska något - förutom att allt går bra för bebbe såklart. Gör det bara det så är det en bra förlossning!!- så är det att det gärna kan få gå en liten, liten aning snabbare den här gången. Jag minns egentligen ingen smärta från förra gången, bara den bedövande tröttheten, och särskilt avdomningen i låren efter att ha ömsom stått, ömsom hukat i 13 timmar!
Men vi får se hur det blir, jag ska också göra ett UL till, för att lokalisera moderkakans placering.
Haha jag säger med glimten i ögat som ellba VAD JAG SKA HA? hehe
Tror inte man kan bestämma de men önskan kan man ju ha.
Ja detta blir min 5:e förlossning.. mitt tredje planerade snitt har liksom inget val denna gång hade de inte tidigare heller pga myom och sätes barn.
Mina vaginala förlossningar var underbara på två olika sätt. De första var ju mitt första barn endast 18 år gammal. Ingen vetskap om hur de skulle kännas gå till osv man bara va gravid då. Jag fick lustgas och en värkstimulerad dropp och totalt tog de 8 timmar då.. en underbar känsla kommer jag ihåg och älskade varje minut av de. Min andra förlossning var lite kompliserad vaginal förlossning eftersom jag visste att mitt barn var dött.Men efteråt kändes de som att de var de bästa jag gjort att få föda även detta barn på en naturlig väg och kunna minnas i hjärtat,Han fastnade visserligen med skuldran sk skulddyslexi så ´de fick tillkalla överläkare som drog ut och knäckte hans skuldra detta pga att han va livlös och inte kunde hjälpa till på vägen ut och att de bara var jag som fick kämpa.
Men allt gick bra och jag fick hålla mitt barn i 2 dygn.
Mitt tredje blev inplanerat snitt underbar känsla att få höra barnskriket ett levande barn de var mitt fokus att få en frisk och levande liten krabat och de fick jag (Dock hade han coa) Mitt fjärde var planerat snitt oxå hon låg säte och jag har myomet. Men allt gick bra fick höra henns skrik och hon va fullt frisk.
Denna gång får jag inte föda normalt pga att livmodern kan spricka av värk arbetet och att jag fortfarande har mitt myom som är stort som ett barn huvud. Känner mig trygg i situationen men de som är jobbigt är ju att de inte kan lägga epidralen på en gång har trångt i kotorna så de har stuckit mig ett antal gånger innan den tagit rätt de vill jag helst slippa denna gång...vi får se
Eftersom mitt barn dog i 40+1 ska jag inte gå över tiden utan bebisen skall tas ut i v38+0 till +3 därför blir de i november för mig.
Kram på dig
jag VILL ha en bra förlossning... :-D detta blir min 3:e förlossning och den första var hemsk och slutade med klipp samt en bebis utan hjärtslag... den andra blev jag igångsatt med eftersom jag samlade så mycket vatten så denna gången hoppas jag på att förlossningen får komma igång av sig själv och att allt går bra!
jag vill ha lustgas och spinal bedövning eftersom jag har bra erfarenheter av dom. EDA gillade jag inte alls när jag fick de och jag gillade inte att "tappa" benen.
Just värksvaghet är ett dilemma. Både med och utan epidural. Det känns som att personalen nästan sätter in värkstimulerande dropp på rutin.
Jag har vid bägge tidigare förlossningar bett om en utskrift av förlossningsjournalen innan utskrivning. Just då kanske man inte tittar i den men det är intressant att sitta och läsa nu inför tredje förlossningen. Hur lång tid öppningsskedet och utdrivningsskedet tog osv.
tror ni missupfatta min fråga totalt...
när ja fråga vad ska ni ha för förlossning menade jag
ska det vara planerat kejsarsnitt, föda hemma, om ni ska ha naturlig födsel utan något mot smärtan, villka som ville ha epidural.om ni skulle ha bassäng , villka ställningar ni har tänkt på' OSV
förstår nu att man kanske ska förklara lite mer detaljerat vad man menar så att jag inte blir missuppfattad..trodde att med min förklaring efter frågan ´så skulle ni förstå... men icke...
jag måste tänka på att alla läser inte på samma sätt
vissa måste ha mer förklaring än andra
för ja fattar ju att alla vill ha en bra förlossning....
vem vill inte det!
Av erfarenhet så är det kanske inte så stor idé att tänka ut vad/hur man "ska" ha/göra. Att tänka på hur man skulle vilja ha de är en annan för när man är mitt uppe i förlossningen så kan man lätt ändra sig och göra tvärt emot vad man tidigare tyckt alternativt inte ha något val när det gäller vissa saker t ex kejsarsnitt/klipp/får ej bada pga vattenavgång/föda på sjukhus å ej hemma etc
OK då e vell ja ensam om att veta hur ja vill ha det ...
ni behöver inte svara mera på denna tråd
men alla har/ska ha en förlossningsplan eller? där skriver man väl hur man vill ha det å så där. eller har jag fel? jag tycker inte att det är en dum fråga. detta är ju mitt första barn och jag känner att jag vet på tok för lite om just förlossningen och allt runtomkring. vet ju att det kommer jag få reda på på mvc så småningom men jag tycker att det hade varit intressant att veta hur ni andra tänker och hur ni vill ha det. alla vill vi ha en bra förlossning såklart
så MS Q, du får gärna avslöja hur du vill ha det
Ja, har man tex redan fått klart om att det ska bli ett snitt så vet man ju hur det _ska_ bli. Men för oss som i första hand förväntar oss en vaginal förlossning kan det ju utveckla sig åt lite olika håll. Det är så mycket man inte kan påverka. Tycker ändå att många har svarat vettigt på vad de _VILL_ ha.
Det är viktigt att ha något slags förlossningsplan men man måste också vara beredd att omvärda under förlossningen.
Det var en relevant fråga och jag ber om ursäkt om du tog mitt svar som att jag drev med dig eller nåt men det var bara order "ska" som jag tyckte var lite malplacerat.
Sen hade jag nog inte ens tänkt på hälften av alternativen du räknar upp eftersom de inte ens finns här, tex bassäng eller föda hemma.
jag SKA om jag får bestämma stå på alla 4ra och föda och inte det vanliga som man ser på tv liggandes på rygg...jag SKA inte ta smärtstillande,(det vet ja redan att ja inte får ta)
jag SKA ha min bästa vänn vid min sida det är också bestämmt...
det är mitt första barn och mina önskemål... tror inte att det är något som inte kommer gå i uppfyllelse... utan rimmliga KRAV...
tycker man har rätt att kräva hur man vill ha det .... om det inte blir komplikationer dvs... men sådant planerar jag inte inför
tack elinandersson84 för ditt svar
skönt att inte bara jag tänkte på förlossningen
hur är dina funderingar själv kring det?
så du åker in till BB utan några som hällst funderingar hur du vill ha det ? vaginal förlossning har många alternativ
finns ett 10 tal ställningar minnst, alternativa smärtlindring som akupunktur,tens,akupressur,var mvatten mm
men det kanske är spännande att göra som du att ta det som det kommer ... jag har inte nerver för det ...jag vill ha planer
min kompis födde hemma, det finns sådant alternativ om man vill.. hon kände att hon är tryggare i sitt hem än på ett sjukhus,för henne fanns inget annat alternativ
hon sa -jag SKA föda hemma punkt slut och så blev det
och allt gick jätte bra
Jag hade planer med första, att jag skulle vara upp och gå, att jag inte ville ha ryggbedövning, att jag inte ville föda på rygg osv. Just inget blev som jag föreställt mig pga omständigheterna och andra gången tog jag det lite mer som det kom. Nu vet jag att lyssnar jag bara på min kropp och har en partner med mig som kan läsa av mig (för jag vänder mig helt inåt, okontaktbar mot slutet) så funkar det fint och mycket sker med reflex. Men den känslan hade jag inte med första och var ganska rädd för att tappa kontrollen.
Ställningar har jag inte ens funderat på, det blir det det blir, vad som känns bekvämt då för stunden. Första hade jag tänkt föda knästående men det blev på rygg i gynstol pga sugklockan. Andra hade jag också tänkt föda knästående och fast den förlossningen gick så fort så orkade jag helt enkelt inte mot slutet, benen skakade och henne födde jag liggandes på sida.
Smärtlindringen nämnde jag i mitt första inlägg. Testat epidural (som inte tog), tens och lustgas och det sistnämnda var det enda som funkade på mig. Akupunktur fanns det nån enstaka barnmorska som behärskade och hon jobbade inte när jag födde, akupressur och varmvatten vet jag inte ens vad det är slags smärtlindring.
Jag tycker det var en jättebra fråga du ställde, jättekul att läsa hur andra tänker, vad man absolut vill eller absolut inte vill ha. Jag ser verkligen fram emot förlossningen, gissar att det blir min sista och kommer att njuta av varenda smärtsam sekund av den.
min första får se hur det går ... kanske inte vill ha fler barn efter denna om ja blif för skrämmd
men å andrasidan så kanske det inte är så farligt eftersom kvinnor skaffar barn efter barn...
det sägs ju att man glömmer smärtan och alla förlossningar är olika... spännande att uppleva det iallafall
vem vet du kanke vill ha en till knodd om 2 år igen *fniss*
