Ung vuxen tjej med DS
Downs Syndrom
  1. Medlem sedan
    Dec 2003
    #1

    Ung vuxen tjej med DS

    Min tjej lärde sig tala genom tecken som stöd för tal.
    Vi skaffade en bra talpedagog och när hon var 2 år gjorde hon sina första tecken.
    Vid 4 år började hon släppa tecknen och övergick till otydligt tal och
    vi backade upp talet.
    Hon gick i Skogsknyttisar,rytmik med talande kompisar.
    Likaså i öppen förskola med talande kompisar från 4-6 år.
    Inga tecken bara tal.Om än otydligt.
    Sen vanlig klass i vanlig närliggande grundskola ÅK 1-9.

    Elevassistenter från ÅK 1-9 i vanlig klass.Stora framsteg framför allt
    i tal/språkligt hänseende.Bra kontakter med klasskompisar,trivsel.

    ISP upprättat i mellamstadiet,vilket sedan följt med med uppdateringar och
    förändrade ISP-team under åren helt naturligt.
    Vanligt gymnasium.typ IV,senare val av vanligt friskolegymnasium med praktisk yrkesinriktning, men fortfarande med ISP.
    Sen MISA och vanligt arbetsliv,nu sen 6 år tillbaks.Mycket bra.
  2. 1
    Ung vuxen tjej med DS Min tjej lärde sig tala genom tecken som stöd för tal.
    Vi skaffade en bra talpedagog och när hon var 2 år gjorde hon sina första tecken.
    Vid 4 år började hon släppa tecknen och övergick till otydligt tal och
    vi backade upp talet.
    Hon gick i Skogsknyttisar,rytmik med talande kompisar.
    Likaså i öppen förskola med talande kompisar från 4-6 år.
    Inga tecken bara tal.Om än otydligt.
    Sen vanlig klass i vanlig närliggande grundskola ÅK 1-9.

    Elevassistenter från ÅK 1-9 i vanlig klass.Stora framsteg framför allt
    i tal/språkligt hänseende.Bra kontakter med klasskompisar,trivsel.

    ISP upprättat i mellamstadiet,vilket sedan följt med med uppdateringar och
    förändrade ISP-team under åren helt naturligt.
    Vanligt gymnasium.typ IV,senare val av vanligt friskolegymnasium med praktisk yrkesinriktning, men fortfarande med ISP.
    Sen MISA och vanligt arbetsliv,nu sen 6 år tillbaks.Mycket bra.
  3. Medlem sedan
    May 2000
    #2

    snart 10 årig kille med DS

    Min tjej lärde sig tala genom tecken som stöd för tal.
    Vi skaffade en bra talpedagog och när hon var 2 år gjorde hon sina första tecken.
    Vid 4 år började hon släppa tecknen och övergick till otydligt tal och
    vi backade upp talet.
    Hon gick i Skogsknyttisar,rytmik med talande kompisar.
    Likaså i öppen förskola med talande kompisar från 4-6 år.
    Inga tecken bara tal.Om än otydligt.
    Sen vanlig klass i vanlig närliggande grundskola ÅK 1-9.

    Elevassistenter från ÅK 1-9 i vanlig klass.Stora framsteg framför allt
    i tal/språkligt hänseende.Bra kontakter med klasskompisar,trivsel.

    ISP upprättat i mellamstadiet,vilket sedan följt med med uppdateringar och
    förändrade ISP-team under åren helt naturligt.
    Vanligt gymnasium.typ IV,senare val av vanligt friskolegymnasium med praktisk yrkesinriktning, men fortfarande med ISP.
    Sen MISA och vanligt arbetsliv,nu sen 6 år tillbaks.Mycket bra.
    Min kille :
    Han tecknade första gången samtidigt som han började gå, dvs vid 1½ år. Sedan kom tecknen fort, men talet? Nono.. VIsst; det kom några enstaka ord, men det var allt.
    När han var 7 år, hade gått 1 år redan i förskoleklassen utan tal (men självklart med en massa tecken) fick vi äntligen börja på TUFF-utbildning, vi lärde oss TSP i stället för dessa tecken som stöd. Vilket lyft! Han fick ett riktigt språk, inte bara stödtecken!
    Han utvecklade sitt språk tilll att säga långa meningar, inte bara 1-2 ord..

    I dag, snart 3 år senare, har han äntligen börjat prata men talet kommer _tillsammans_med_ tecknen. Ju mer TSP han och vi lär oss, desto mer kommer talet.
    Jag är mycket glad att jag inte släppte tecknen vid de första stapplande orden utan höll fast vid dem
    anne.h med fyra absolut perfekta barn.

    Nätverk Dalarna för alla oss i Dalarna med stora som små barn med det lilla extra
  4. 2
    snart 10 årig kille med DS
    Min tjej lärde sig tala genom tecken som stöd för tal.
    Vi skaffade en bra talpedagog och när hon var 2 år gjorde hon sina första tecken.
    Vid 4 år började hon släppa tecknen och övergick till otydligt tal och
    vi backade upp talet.
    Hon gick i Skogsknyttisar,rytmik med talande kompisar.
    Likaså i öppen förskola med talande kompisar från 4-6 år.
    Inga tecken bara tal.Om än otydligt.
    Sen vanlig klass i vanlig närliggande grundskola ÅK 1-9.

    Elevassistenter från ÅK 1-9 i vanlig klass.Stora framsteg framför allt
    i tal/språkligt hänseende.Bra kontakter med klasskompisar,trivsel.

    ISP upprättat i mellamstadiet,vilket sedan följt med med uppdateringar och
    förändrade ISP-team under åren helt naturligt.
    Vanligt gymnasium.typ IV,senare val av vanligt friskolegymnasium med praktisk yrkesinriktning, men fortfarande med ISP.
    Sen MISA och vanligt arbetsliv,nu sen 6 år tillbaks.Mycket bra.
    Min kille :
    Han tecknade första gången samtidigt som han började gå, dvs vid 1½ år. Sedan kom tecknen fort, men talet? Nono.. VIsst; det kom några enstaka ord, men det var allt.
    När han var 7 år, hade gått 1 år redan i förskoleklassen utan tal (men självklart med en massa tecken) fick vi äntligen börja på TUFF-utbildning, vi lärde oss TSP i stället för dessa tecken som stöd. Vilket lyft! Han fick ett riktigt språk, inte bara stödtecken!
    Han utvecklade sitt språk tilll att säga långa meningar, inte bara 1-2 ord..

    I dag, snart 3 år senare, har han äntligen börjat prata men talet kommer _tillsammans_med_ tecknen. Ju mer TSP han och vi lär oss, desto mer kommer talet.
    Jag är mycket glad att jag inte släppte tecknen vid de första stapplande orden utan höll fast vid dem
  5. Medlem sedan
    Dec 2003
    #3
    Ingen allmängiltig och i förväg färdig mall finns för hur barn med DS och ev språksvårigheter snabbast ska lära sig tala/förstå vanligt tal.
    Det verkar som att man får gå på egen magkänsla som förälder och satsa på vad man tror vara det bästa för det egna barnet.
  6. 3
    Ingen allmängiltig och i förväg färdig mall finns för hur barn med DS och ev språksvårigheter snabbast ska lära sig tala/förstå vanligt tal.
    Det verkar som att man får gå på egen magkänsla som förälder och satsa på vad man tror vara det bästa för det egna barnet.
  7. Medlem sedan
    Dec 2003
    #4
    Hej anne h! Ja med oss var det så att vi faktiskt var jätteglada att vi släppte tecknen vid 4 års ålder när vår dotter började tala om än otydligt.Hon hade en lång resa framför sig då hon behövde träna tal/talförståelse.Vi tackade nej till den vanliga klassens lärarutbildning i grundläggande teckenspråk och vår dotter kom att göra stora och snabba framsteg i just tal/talförståelse bland talande kompisar de närmaste åren.Härmade både tal och beteenden i sin normala miljö.
  8. 4
    Hej anne h! Ja med oss var det så att vi faktiskt var jätteglada att vi släppte tecknen vid 4 års ålder när vår dotter började tala om än otydligt.Hon hade en lång resa framför sig då hon behövde träna tal/talförståelse.Vi tackade nej till den vanliga klassens lärarutbildning i grundläggande teckenspråk och vår dotter kom att göra stora och snabba framsteg i just tal/talförståelse bland talande kompisar de närmaste åren.Härmade både tal och beteenden i sin normala miljö.
  9. Medlem sedan
    May 2005
    #5
    Det är väldigt VIKTIGT att komma ihåg att alla barn INTE har det lätt med språket. Min dotter släppte också tecknen tidigt och pratar bra. Men jag tycker ändå att hon ska kunna teckna även i fortsättningen även om vi inte använder tecken hemma. Många barn med DS har det svårt med språket och behöver tecken för att kommunicera. Då är det sista man behöver hurtiga tillrop om att det bästa är grundskola med talande barn som en bra lösning inte heller att säga att det är bra att släppa tecknen tidigt. Jag vet många som går i grundskolan som skulle vara helt utanför om dom släppte tecknen tidigt, då skulle dom inte ha ett språk överhuvudtaget. Att sen gå i grundskolan och ha de andra eleverna som draghjälp är däremot bra, men kom ihåg att tecknen är livsviktiga för många av våra barn.
  10. 5
    Det är väldigt VIKTIGT att komma ihåg att alla barn INTE har det lätt med språket. Min dotter släppte också tecknen tidigt och pratar bra. Men jag tycker ändå att hon ska kunna teckna även i fortsättningen även om vi inte använder tecken hemma. Många barn med DS har det svårt med språket och behöver tecken för att kommunicera. Då är det sista man behöver hurtiga tillrop om att det bästa är grundskola med talande barn som en bra lösning inte heller att säga att det är bra att släppa tecknen tidigt. Jag vet många som går i grundskolan som skulle vara helt utanför om dom släppte tecknen tidigt, då skulle dom inte ha ett språk överhuvudtaget. Att sen gå i grundskolan och ha de andra eleverna som draghjälp är däremot bra, men kom ihåg att tecknen är livsviktiga för många av våra barn.
  11. Medlem sedan
    Dec 2003
    #6
    Hej Ulla! Håller helt med dig i vad du säger om vikten att inte släppa tecknen för tidigt för de barn som fortfarande behöver dem.
    Som förälder så är man expert på just sitt barn och vet ibland helt klart när det är dags att börja släppa tecknen.Men ibland vet man inte riktigt - ens som förälder.Barnet kan befinna sig i en sorts gråzon mellan tecken och tal och måste då ibland också välja,kan inte alltid få den ideala lösningen med tecken blandat med tal
    efter individuell förmåga och uppbackning med lika stöd i båda kommunikationssätten samtidigt.
    Min egen dotter släppte tecknen vid 4 år,talade otydligt i den vanliga klassen/skolan,men gjorde stora talframsteg
    under kommande år.Har aldrig använt tecken för egen räkning från fyra års ålder.Talat allt tydligare år från år.
    Gått i vanlig klass skola.
    Hon fick två döva gudbarn,repeterade tecknen och var bäst i klassen av anhöriga som lärde sig teckna. Mindes alltså alla de många tecknen hon lärde sig från före 4-årsåldern,märkligt.Sen fick de små gudbarnen implantat och pratar/hör idag som jämnåriga.
  12. 6
    Hej Ulla! Håller helt med dig i vad du säger om vikten att inte släppa tecknen för tidigt för de barn som fortfarande behöver dem.
    Som förälder så är man expert på just sitt barn och vet ibland helt klart när det är dags att börja släppa tecknen.Men ibland vet man inte riktigt - ens som förälder.Barnet kan befinna sig i en sorts gråzon mellan tecken och tal och måste då ibland också välja,kan inte alltid få den ideala lösningen med tecken blandat med tal
    efter individuell förmåga och uppbackning med lika stöd i båda kommunikationssätten samtidigt.
    Min egen dotter släppte tecknen vid 4 år,talade otydligt i den vanliga klassen/skolan,men gjorde stora talframsteg
    under kommande år.Har aldrig använt tecken för egen räkning från fyra års ålder.Talat allt tydligare år från år.
    Gått i vanlig klass skola.
    Hon fick två döva gudbarn,repeterade tecknen och var bäst i klassen av anhöriga som lärde sig teckna. Mindes alltså alla de många tecknen hon lärde sig från före 4-årsåldern,märkligt.Sen fick de små gudbarnen implantat och pratar/hör idag som jämnåriga.
  13. Medlem sedan
    Dec 2003
    #7
    Förstår dig inte och håller inte alls med dig.
    Varför skulle din dotter fortsätta med tecknen om ni inte tecknar hemma och hon själv pratar bra?
    Vistas hon kanske hela dagarna i en segregerad miljö utan tal?
    Tycker att du uttalar dig om vanliga miljöer,typ vanlig grundskola,på ett negativt/bittert sätt.Som att dessa miljöer inte är något för personer med DS.
    Trist!
  14. 7
    Förstår dig inte och håller inte alls med dig.
    Varför skulle din dotter fortsätta med tecknen om ni inte tecknar hemma och hon själv pratar bra?
    Vistas hon kanske hela dagarna i en segregerad miljö utan tal?
    Tycker att du uttalar dig om vanliga miljöer,typ vanlig grundskola,på ett negativt/bittert sätt.Som att dessa miljöer inte är något för personer med DS.
    Trist!
  15. Medlem sedan
    Nov 2009
    #8
    Carin2010:
    Den 5/10 höll du med Ulla men idag (natt) så hade du vist ändrat dig.
    Alla kan vi ju ändra oss men kontigt att du vänder så mycket i din åsikt tycker jag.
  16. 8
    Carin2010:
    Den 5/10 höll du med Ulla men idag (natt) så hade du vist ändrat dig.
    Alla kan vi ju ändra oss men kontigt att du vänder så mycket i din åsikt tycker jag.
  17. Medlem sedan
    Jan 2010
    #9
    Min tjej är 9 år,och pratar mest med tecken vilket går väldigt bra.Hon kan prata lite,men inte särskilt bra.Att använda sig av tecken funkar jättebra,hon går i vanlig skola och har till och med börjat på ridning,hon är en helt vanlig tjej trots sin sjukdom.Jag skulle aldrig vilja byta ut henne mot ett friskt barn,jag älskar henne precis lika mycket som mina andra två.
  18. 9
    Min tjej är 9 år,och pratar mest med tecken vilket går väldigt bra.Hon kan prata lite,men inte särskilt bra.Att använda sig av tecken funkar jättebra,hon går i vanlig skola och har till och med börjat på ridning,hon är en helt vanlig tjej trots sin sjukdom.Jag skulle aldrig vilja byta ut henne mot ett friskt barn,jag älskar henne precis lika mycket som mina andra två.

Liknande trådar

  1. vuxen ?!
    By Fläderblomma in forum Ordet är fritt
    Svar: 19
    Senaste inlägg: 2008-09-06, 09:49
  2. Nån tjej som provat en tjej?
    By Tjej med tjej in forum Sex & erotik
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2008-09-05, 09:17
  3. Tjej/tjej eller Tjej/kille?
    By Grodan in forum Hem & fritid
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2007-01-16, 14:54
  4. Tjej/tjej eller Tjej/kille?
    By Grodan in forum Ordet är fritt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-01-15, 14:32
  5. vuxen utr Gbg, var?
    By lenaeke in forum Autismspektrum
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-03-17, 16:21
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar