Är det bara jag? *gnällvarning!*
_0911 Novemberbarn
  1. Medlem sedan
    Jun 2003
    #1

    Är det bara jag? *gnällvarning!*

    Är det bara jag som är så innerligt trött på att vara gravid nu?! Jag har ett högst omoget och irrationellt beteende, kan inte sitta som jag brukar, inte ligga som jag brukar, hatar min tjocka kropp och vill inget hellre än att få bort de kilon som jag lagt på mig under dessa månader. Jag sover dåligt om nätterna och blir otroligt sur och trött på minsta lilla. Idag hade jag ett megabråk med Moa - hon vägrade att klippa tånaglarna och jag gick igång direkt. Blev TOKIG!!! Till slut skrek jag tillbaka på henne när hon grät. Bara GAH!!! slängde igen dörren och gick därifrån. Kvar stod stackars Moa och grät och sa "jag vill att du ska trösta mig i soffan". Usch usch usch vad jag var D U M !!!! Så när jag insåg hur dum jag var bad jag ju 10 00000000 gånger om förlåt och så bad hon mig sjunga majas visa som jag alltid gör när hon är ledsen och då började ju JAG gråta för jag fick så dåligt samvete...så grät hon med. Usch ja, är det bara jag som är så otroligt Opedagogisk och dum just nu? Jag blir så trött på mig själv. två gånger gjorde jag samma dumma procedur - det räcker ju liksom inte med att sätta ner henne tvärt på golvet och gå därifrån - nej nej, jag måste ju upprepa samma dumma sak.....Brukar faktiskt inte reagera på sånt här sätt och känner inte alls igen mig själv. Visst kan jag vara hård och oresonlig jag med men det är kanske andra eller tredje gången jag betett mig så otroligt dumt mot min dotter. Annars brukar vi kunna prata som folk och lösa saker på ett rationellt sätt. Jag har sån enorm ångest just nu. Den ger sig ju inte heller. Nej, nu är jag trött på detta!!!!!

    förlåt för allt gnäll.....

    Jag kan ju säga med att Moa förlät mig och sa att jag betedde mig dumt men att vi älskar varandra ändå och hon tycker det gör ont att klippa tånaglarna därför vill hon inte men jag MÅSTE ju få ner dem på något sätt så det slutade med att jag filade dem och det gick bra!! Vi har ett väldigt bra förhållande annars i familjen och därför reagerar jag så hårt när jag gör en sådan här sak.
    *** - 46 kilo***
  2. 1
    Är det bara jag? *gnällvarning!* Är det bara jag som är så innerligt trött på att vara gravid nu?! Jag har ett högst omoget och irrationellt beteende, kan inte sitta som jag brukar, inte ligga som jag brukar, hatar min tjocka kropp och vill inget hellre än att få bort de kilon som jag lagt på mig under dessa månader. Jag sover dåligt om nätterna och blir otroligt sur och trött på minsta lilla. Idag hade jag ett megabråk med Moa - hon vägrade att klippa tånaglarna och jag gick igång direkt. Blev TOKIG!!! Till slut skrek jag tillbaka på henne när hon grät. Bara GAH!!! slängde igen dörren och gick därifrån. Kvar stod stackars Moa och grät och sa "jag vill att du ska trösta mig i soffan". Usch usch usch vad jag var D U M !!!! Så när jag insåg hur dum jag var bad jag ju 10 00000000 gånger om förlåt och så bad hon mig sjunga majas visa som jag alltid gör när hon är ledsen och då började ju JAG gråta för jag fick så dåligt samvete...så grät hon med. Usch ja, är det bara jag som är så otroligt Opedagogisk och dum just nu? Jag blir så trött på mig själv. två gånger gjorde jag samma dumma procedur - det räcker ju liksom inte med att sätta ner henne tvärt på golvet och gå därifrån - nej nej, jag måste ju upprepa samma dumma sak.....Brukar faktiskt inte reagera på sånt här sätt och känner inte alls igen mig själv. Visst kan jag vara hård och oresonlig jag med men det är kanske andra eller tredje gången jag betett mig så otroligt dumt mot min dotter. Annars brukar vi kunna prata som folk och lösa saker på ett rationellt sätt. Jag har sån enorm ångest just nu. Den ger sig ju inte heller. Nej, nu är jag trött på detta!!!!!

    förlåt för allt gnäll.....

    Jag kan ju säga med att Moa förlät mig och sa att jag betedde mig dumt men att vi älskar varandra ändå och hon tycker det gör ont att klippa tånaglarna därför vill hon inte men jag MÅSTE ju få ner dem på något sätt så det slutade med att jag filade dem och det gick bra!! Vi har ett väldigt bra förhållande annars i familjen och därför reagerar jag så hårt när jag gör en sådan här sak.
  3. Medlem sedan
    Jun 2007
    #2
    Du är absolut INTE ensam, behöver inte säga mer än att det kunde varit jag som skrivit detta!
    KRAM!
  4. 2
    Du är absolut INTE ensam, behöver inte säga mer än att det kunde varit jag som skrivit detta!
    KRAM!
  5. Medlem sedan
    Oct 2003
    #3
    Hej Elin! Nej du är inte ensam, jag är oxå oerhört trött på detta, både att jag inte får ha min kropp ifred, men oxå att humöret är svårt att styra. Och att jag är så förbenat trött. Men det är ju nte konstigt när man sover sådär kanske... Men gumman, det är inte långt kvar.

    Och det är klart att ni blev kompisar, du är ju Moas bästa mamma, och även dom har rätt till dåliga dagar. Och nästa gång skall du se att hon klipper naglarna
    kram!!
  6. 3
    Hej Elin! Nej du är inte ensam, jag är oxå oerhört trött på detta, både att jag inte får ha min kropp ifred, men oxå att humöret är svårt att styra. Och att jag är så förbenat trött. Men det är ju nte konstigt när man sover sådär kanske... Men gumman, det är inte långt kvar.

    Och det är klart att ni blev kompisar, du är ju Moas bästa mamma, och även dom har rätt till dåliga dagar. Och nästa gång skall du se att hon klipper naglarna
    kram!!
  7. Medlem sedan
    Nov 2003
    #4
    You ar enot alone!!!

    Jag hatar att vara gravid , och det är typ under hela alla nio månader . Det finns typ två saker jag gillar under dessa månader och det är :
    * kissa på stickan och få ett plus =)
    * Ultra ljud
    resten kan jag va utan ( utan att låta allt för hård)
    Men jag blir sur grinig , kort stubin , hungrig , mätt , tjock otymplig ja allt man int evill va på en o samma gång.
    För att inte tala om denna gång med det brutna benet det har fått mig och lessna bra mycket fortare och mer än nånsin.
    MEN jag vill ju ha dett alilla knytte så familjen får väl lov att tassa ett tag till. Och jga får väl bita ihop...
    kramen till dig!!!
  8. 4
    You ar enot alone!!!

    Jag hatar att vara gravid , och det är typ under hela alla nio månader . Det finns typ två saker jag gillar under dessa månader och det är :
    * kissa på stickan och få ett plus =)
    * Ultra ljud
    resten kan jag va utan ( utan att låta allt för hård)
    Men jag blir sur grinig , kort stubin , hungrig , mätt , tjock otymplig ja allt man int evill va på en o samma gång.
    För att inte tala om denna gång med det brutna benet det har fått mig och lessna bra mycket fortare och mer än nånsin.
    MEN jag vill ju ha dett alilla knytte så familjen får väl lov att tassa ett tag till. Och jga får väl bita ihop...
    kramen till dig!!!
  9. Medlem sedan
    Nov 1999
    #5
    Åh, vad jag känner igen det! Det har hänt flera gånger den senaste tiden att jag blir så där oresonligt arg på mina barn pga småsaker....=( Jag har inte tålamod alls för något tjafs från barnen och efteråt känner jag mig så ledsen och arg på mig själv.
    Självklart ber jag om ursäkt och jag har även förklarat för dem att man kan bli lite konstig och lättretlig när man är gravid.
    Nej, det är inget kul och jag minns inte att jag var sån här när jag väntade de andra.
    Som tur är så har jag en underbar make som gör massor för att underlätta för mig..=) I förra veckan kom han hem med en bukett rosor och en chokladkaka bara för att han tyckte att jag behövde det! *älska*

    Men du...det är inte lång tid kvar nu! *mantra*
  10. 5
    Åh, vad jag känner igen det! Det har hänt flera gånger den senaste tiden att jag blir så där oresonligt arg på mina barn pga småsaker....=( Jag har inte tålamod alls för något tjafs från barnen och efteråt känner jag mig så ledsen och arg på mig själv.
    Självklart ber jag om ursäkt och jag har även förklarat för dem att man kan bli lite konstig och lättretlig när man är gravid.
    Nej, det är inget kul och jag minns inte att jag var sån här när jag väntade de andra.
    Som tur är så har jag en underbar make som gör massor för att underlätta för mig..=) I förra veckan kom han hem med en bukett rosor och en chokladkaka bara för att han tyckte att jag behövde det! *älska*

    Men du...det är inte lång tid kvar nu! *mantra*
  11. Medlem sedan
    Aug 2007
    #6
    Lååter som jag... Jag har en otroligt obefintlig stubin just nu, tåler ingenting förrän jag fräser eller gråter. Är obotligt trött på att vara gravid med så jääädra många veckor kvar (är 32 nu enl mig själv...), fattar inte hur detta ska hålla så länge till. Gräter för allt och är så fruktansvärt fruktansvärt trött. Får lite smått panik av att tänka på hur många veckor till jag måste hålla ut faktiskt.
  12. 6
    Lååter som jag... Jag har en otroligt obefintlig stubin just nu, tåler ingenting förrän jag fräser eller gråter. Är obotligt trött på att vara gravid med så jääädra många veckor kvar (är 32 nu enl mig själv...), fattar inte hur detta ska hålla så länge till. Gräter för allt och är så fruktansvärt fruktansvärt trött. Får lite smått panik av att tänka på hur många veckor till jag måste hålla ut faktiskt.
  13. Medlem sedan
    Jun 2003
    #7
    ÅH TACK ALLESAMMANS!!!! vad skönt det är att höra att jag inte sitter "ensam i båten" just nu!!! Tack både flippen och Ninis!!! Och Tobbelin; det är väl ungefär de sakerna jag också tycker om med att vara gravid - resten kan jag med glädje vara utan. Det är ju jättegulligt i början när man känner bebisen röra lite fjäderlätt på sig där inne men nu när det är konstanta bumpar och tryck så är det inte lika humor längre...

    Vickan: Så härligt att höra att din make är så go!!! Min kom faktiskt också hem med choklad idag från jobbet, det var mycket uppskattat från min sida!!!

    Nu ska jag ta en promenad (har inte haft möjlighet på 6 dagar och jag tror det påverkar med!) och sen blir det att fortsätta läsa skolböckerna.

    Tack återigen! Behövde verkligen få höra att jag inte riktigt är bara jag utan jag med en massa hormoner och bajs just nu!

    Kramisar
  14. 7
    ÅH TACK ALLESAMMANS!!!! vad skönt det är att höra att jag inte sitter "ensam i båten" just nu!!! Tack både flippen och Ninis!!! Och Tobbelin; det är väl ungefär de sakerna jag också tycker om med att vara gravid - resten kan jag med glädje vara utan. Det är ju jättegulligt i början när man känner bebisen röra lite fjäderlätt på sig där inne men nu när det är konstanta bumpar och tryck så är det inte lika humor längre...

    Vickan: Så härligt att höra att din make är så go!!! Min kom faktiskt också hem med choklad idag från jobbet, det var mycket uppskattat från min sida!!!

    Nu ska jag ta en promenad (har inte haft möjlighet på 6 dagar och jag tror det påverkar med!) och sen blir det att fortsätta läsa skolböckerna.

    Tack återigen! Behövde verkligen få höra att jag inte riktigt är bara jag utan jag med en massa hormoner och bajs just nu!

    Kramisar
  15. Medlem sedan
    Jun 2003
    #8
    Sarah, jag håller med. Går in i vecka 32 på tisdag och jaa, hur jag ska orka i 7 veckor till tills snittet...det känns såååå otroligt långt och att veta att jag kommer bli såååå mycket större med....men det är klart vi klarar det. Vi har ju inte så mycket val .

    Kramis
  16. 8
    Sarah, jag håller med. Går in i vecka 32 på tisdag och jaa, hur jag ska orka i 7 veckor till tills snittet...det känns såååå otroligt långt och att veta att jag kommer bli såååå mycket större med....men det är klart vi klarar det. Vi har ju inte så mycket val .

    Kramis
  17. Medlem sedan
    Aug 2009
    #9
    Känner igen mig helt och hållet.
    Jag har haft ett väldigt lugnt humör hela grav fram till nu. Det känns som att det slog till på dagen när jag in i 3:e trimestern.. Löjligt kort stubin har jag fått, och den lycka jag känt hittills är som borta. Men vi får väl inse att hormoner inte är nåt vi kan styra över.. Eftersom det är min första grav så vet jag ju inte vad som väntar, men det kanske blir lite bättre igen..
    Ska gå på HP de sista 2 mån så nu är det bara 2 veckor kvar att jobba, och det är mitt ljus i tunneln
    Då får jag iaf sova när jag vill, för nu går det inte så bra längre på nätterna.

    Hoppas att alla får må så bra som möjligt så ofta som möjligt! heja heja

    /lisa väntar första
  18. 9
    Känner igen mig helt och hållet.
    Jag har haft ett väldigt lugnt humör hela grav fram till nu. Det känns som att det slog till på dagen när jag in i 3:e trimestern.. Löjligt kort stubin har jag fått, och den lycka jag känt hittills är som borta. Men vi får väl inse att hormoner inte är nåt vi kan styra över.. Eftersom det är min första grav så vet jag ju inte vad som väntar, men det kanske blir lite bättre igen..
    Ska gå på HP de sista 2 mån så nu är det bara 2 veckor kvar att jobba, och det är mitt ljus i tunneln
    Då får jag iaf sova när jag vill, för nu går det inte så bra längre på nätterna.

    Hoppas att alla får må så bra som möjligt så ofta som möjligt! heja heja

    /lisa väntar första
  19. Medlem sedan
    Jun 2003
    #10
    Ja, jag förstår att du tycker det ska bli skönt att få vara hemma. Själv känner jag väl mest att det är jobbigt för övriga familjemedlemmar med mitt humör och trams. Men snaaaart snaaaart är väntan över och då känns det som ingenting när vi håller våra små knytten!

    Kram
  20. 10
    Ja, jag förstår att du tycker det ska bli skönt att få vara hemma. Själv känner jag väl mest att det är jobbigt för övriga familjemedlemmar med mitt humör och trams. Men snaaaart snaaaart är väntan över och då känns det som ingenting när vi håller våra små knytten!

    Kram
  21. mrsess
    #11
    Ska väl inte ropa hej ännu, men jag känner fortfarande glädje över att vara gravid och att befinna mej i detta tillstånd (om man bortser från flytningarna som vi snackat om tidigare).
    Visst, jag känner mej mer orkeslös och jobbigt att böja sig framåt, men jag kan inte sluta vara så oförskämt glad. Humöret e på topp nästan hela tiden. Längre stubin än vanligt.
    Men en orsak kan ju vara att vi inte har några barn sen innan, utan jag kan rå mej själv och min man. Kan tänka mej att det gör ganska mkt. =)

    Håll ut ett tag till! Jag tycker att ni alla är underbara!! Kram
  22. 11
    Ska väl inte ropa hej ännu, men jag känner fortfarande glädje över att vara gravid och att befinna mej i detta tillstånd (om man bortser från flytningarna som vi snackat om tidigare).
    Visst, jag känner mej mer orkeslös och jobbigt att böja sig framåt, men jag kan inte sluta vara så oförskämt glad. Humöret e på topp nästan hela tiden. Längre stubin än vanligt.
    Men en orsak kan ju vara att vi inte har några barn sen innan, utan jag kan rå mej själv och min man. Kan tänka mej att det gör ganska mkt. =)

    Håll ut ett tag till! Jag tycker att ni alla är underbara!! Kram
  23. Medlem sedan
    Jun 2009
    #12
    Hej

    Ja håller med. Jag är i vecka 32 och har mått super hla tiden. Nu börjar ja känna av graviditeten på alvar:-)
    Tyngre, sover sämre. Orkar ju knappt gå i någon lutning för då kommer SD och svanken bråkar. Humöret som har varit hur bra som helst har fullständigt eskalerat. Lätt irriterad och mindre glad. Men det är inte så långt kvar för oss. Tänk på det snart har vi våra små bebisar i famnen och då får det vara värt detta. Men det är jobbigt

    Hoppas ni får en bra vecka

    Kram
  24. 12
    Hej

    Ja håller med. Jag är i vecka 32 och har mått super hla tiden. Nu börjar ja känna av graviditeten på alvar:-)
    Tyngre, sover sämre. Orkar ju knappt gå i någon lutning för då kommer SD och svanken bråkar. Humöret som har varit hur bra som helst har fullständigt eskalerat. Lätt irriterad och mindre glad. Men det är inte så långt kvar för oss. Tänk på det snart har vi våra små bebisar i famnen och då får det vara värt detta. Men det är jobbigt

    Hoppas ni får en bra vecka

    Kram
  25. Medlem sedan
    Jun 2003
    #13
    mrsess: ja, jag tror det har betydelse. Som jag kommer ihåg var det annorlunda förra gången då jag la mig och vilade så fort jag kände för det osv. Kan tänka mig att det är mycket värre för de som har små barn, själv har jag ju en tös som rår sig mycket själv eftersom hon är så pass stor.

    Pauline: Ja, vi får försöka se tiden an helt enkelt. det Är ju trots allt inte en längre sträcka kvar än vad som är överkomligt =))

    Kram
  26. 13
    mrsess: ja, jag tror det har betydelse. Som jag kommer ihåg var det annorlunda förra gången då jag la mig och vilade så fort jag kände för det osv. Kan tänka mig att det är mycket värre för de som har små barn, själv har jag ju en tös som rår sig mycket själv eftersom hon är så pass stor.

    Pauline: Ja, vi får försöka se tiden an helt enkelt. det Är ju trots allt inte en längre sträcka kvar än vad som är överkomligt =))

    Kram
  27. Medlem sedan
    Jan 2002
    #14
    Det kunde varit jag som skrev ditt inlägg, för jag känner precis likadant. Kan inte andas, inte gå, inte sitta, har inga kläder osv. Har förvisso inget problem med antal kilo, de vet jag försvinner så småningom, men denna otymplighet går mig på nerverna.
    Är också lättirriterad och får be om ursäkt för mitt uppförande lite då och då. Tappar lätt tålamodet med barnen, men försöker ändå förklara varför och ser till att få bra samtal under mina goda stunder.
    De (barnen) förstår ju mer än man anar och är man bara ärlig och säger hur man mår och varför, så har man liksom tagit ifrån dem skulden som de ju lätt kan få för sig att känna annars.

    Den här sista tiden av graviditeten är värst tycker jag. Tiden går långsamt, kroppen är obekväm och man bara längtar efter den lilla. Detta tillsammans med alla känslor rör upp mer än man ibland klarar av.
    Du är inte ensam....
    Kramar!
  28. 14
    Det kunde varit jag som skrev ditt inlägg, för jag känner precis likadant. Kan inte andas, inte gå, inte sitta, har inga kläder osv. Har förvisso inget problem med antal kilo, de vet jag försvinner så småningom, men denna otymplighet går mig på nerverna.
    Är också lättirriterad och får be om ursäkt för mitt uppförande lite då och då. Tappar lätt tålamodet med barnen, men försöker ändå förklara varför och ser till att få bra samtal under mina goda stunder.
    De (barnen) förstår ju mer än man anar och är man bara ärlig och säger hur man mår och varför, så har man liksom tagit ifrån dem skulden som de ju lätt kan få för sig att känna annars.

    Den här sista tiden av graviditeten är värst tycker jag. Tiden går långsamt, kroppen är obekväm och man bara längtar efter den lilla. Detta tillsammans med alla känslor rör upp mer än man ibland klarar av.
    Du är inte ensam....
    Kramar!
  29. Medlem sedan
    Nov 2005
    #15
    Än så länge så har jag inte tröttnat totalt - det är ju nu jag börjar må bra och kan njuta!! Fast jag längtar sååå efter att få sova i vilken position jag vill! Och äta mycket! Och vara uppe längre än till halv nio...
  30. 15
    Än så länge så har jag inte tröttnat totalt - det är ju nu jag börjar må bra och kan njuta!! Fast jag längtar sååå efter att få sova i vilken position jag vill! Och äta mycket! Och vara uppe längre än till halv nio...
  31. Medlem sedan
    Jun 2007
    #16
    Är likadan. Idag så hade vi försenat födelsedags kalas för mig och det kom ett Gäng ungar. Och jag va tvungen att ta mig verkligen i kragen för att jag inte skulle börja skälla ut dom andras ungar...
    Hade bara lust att gå och lägga mig under täcket och skita i allt.

    Man känner sig så elak när man blir grinig och en riktig surkärring av inget alls. Jag tror inte att jag va sån förra gången men då kunde man ju faktisk gå undan och vila en stund men nu måste man anpassa sig efter lilla damen hemma, man kan inte ligga hela kvällen utan att få dåligt samvete för att killen som är sliten efter jobbet måste ta hand om lillmonstret
  32. 16
    Är likadan. Idag så hade vi försenat födelsedags kalas för mig och det kom ett Gäng ungar. Och jag va tvungen att ta mig verkligen i kragen för att jag inte skulle börja skälla ut dom andras ungar...
    Hade bara lust att gå och lägga mig under täcket och skita i allt.

    Man känner sig så elak när man blir grinig och en riktig surkärring av inget alls. Jag tror inte att jag va sån förra gången men då kunde man ju faktisk gå undan och vila en stund men nu måste man anpassa sig efter lilla damen hemma, man kan inte ligga hela kvällen utan att få dåligt samvete för att killen som är sliten efter jobbet måste ta hand om lillmonstret
  33. Medlem sedan
    Jun 2003
    #17
    Gunilla: Visst är det så. Moa förstår ju anledningen till mina humörsvängningar och det känns ju skönt även om hon inte ska behöva lida för det tycker jag ju själv. Men tankar och praktik är två olika ting....

    Guppi: Skönt - självklart ska du njuta nu när du kan!!!

    Kram
  34. 17
    Gunilla: Visst är det så. Moa förstår ju anledningen till mina humörsvängningar och det känns ju skönt även om hon inte ska behöva lida för det tycker jag ju själv. Men tankar och praktik är två olika ting....

    Guppi: Skönt - självklart ska du njuta nu när du kan!!!

    Kram
  35. Medlem sedan
    Nov 2005
    #18
    Fast jag ligger ju några veckor efter så jag kan ju återkomma om 2 veckor och säga hur jag känner då hehehhe...
  36. 18
    Fast jag ligger ju några veckor efter så jag kan ju återkomma om 2 veckor och säga hur jag känner då hehehhe...
  37. Medlem sedan
    Jun 2007
    #19
    hehe, skönt för dig! Mår du bättre nu alltså?? Illamåendet e borta?
  38. 19
    hehe, skönt för dig! Mår du bättre nu alltså?? Illamåendet e borta?
  39. Medlem sedan
    Jun 2007
    #20
    jo men det är ju så, när man väntade tidigare barn hade man ju inte de barnen att ta hand om som nu....När jag var gravid med 2an så hade jag ju en liten bebis som bara sov o sov(blev gravid 2mån efter 1an)-inte så tålamodsprövande direkt! Nu med en 6 o en 7åring som konstant testar tålamodet!!
    Jag undrar också vad grannbarnen tänker om mig , haha "stackars dom som har en så sur o arg mamma jämt"haha
  40. 20
    jo men det är ju så, när man väntade tidigare barn hade man ju inte de barnen att ta hand om som nu....När jag var gravid med 2an så hade jag ju en liten bebis som bara sov o sov(blev gravid 2mån efter 1an)-inte så tålamodsprövande direkt! Nu med en 6 o en 7åring som konstant testar tålamodet!!
    Jag undrar också vad grannbarnen tänker om mig , haha "stackars dom som har en så sur o arg mamma jämt"haha
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Bara gnäll - Gnällvarning
    By Anonym in forum _1205 Majbarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2012-03-05, 10:44
  2. Gnällvarning!
    By kajsus in forum _0706 Junibarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2007-06-30, 21:44
  3. *gnällvarning* bara dyra resor kvar
    By LottaJ in forum Resesnack
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-03-29, 17:15
  4. Så här har vi det. gnällvarning!!!!
    By Nickan in forum Bokstavsbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2006-03-14, 21:19
  5. nu är det (gnällvarning)
    By zandran in forum _0603 Marsbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2006-02-01, 11:51
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar