Vad göra när läraren inte respekteras av

[Malinau]

Om läraren själv anser att situationen är ohållbar, så är den sannolikt det på ett eller annat sätt. Orsaken kan man fundera över, men något måste göras. Tillåt inte att någon slätar över och försöker trösta dig med att "det ordnar sig nog" som om du vore mindre förståndig. Det är du ju verkligen inte!

Kanske är det så att den här lärare har bett rektor om hjälp, men ingen får. I så fall kan ni föräldrar bli ett stöd för läraren. Om hennes kollega försöker blunda och förminska så beter hon sig ansvarslöst och fegt, ungefär som när man täcker upp för en kollega som missbrukar eller annat.

Mitt tips till dig är att bara gå förbi en sådan person om de är så.

[_Maa_]

Tack - men vad är föräldrarådgivningen för något? Var finns den?
Fältassistenter jobbar väl inte med tredjeklassare? Kurator finns inte alls på skolan...

[*Tovan]

[pumba67]

I vår kommun finns en föräldrarådgivning dit alla föräldrar är välkomna att ringa. Här är det kostnadsfritt och man ställs i kö. De har också tät kontakt med skolorna i området, men jag tror att det var kuratorn på skolan som fixade det. Kurator måste finnas, kanske inte på skolan, men ingår i elevhälsoteamet tillsammans med skolsköterksa, specialpedagog och ibland även psykologer. Hör med rektorn.

när det gäller fältassistenter vet jag inte vilken ålder de riktar sig till, men den grupp jag var inblandad i var en femteklass.

[pumba67]

elevhälsoteam är samma som resurteam

[Lova med tre]

Tycker du har valt ett bra nick till dig själv.

[Anonym]

Håller med och det är just sådana här egoföräldrar som försvårar för föräldrar med barn som har te x funktionshinder. Vad fult att säga "galopperande damp". Hoppas du själviska Jean, antar att du läser detta, får ett barn med den diagnosen.Nu heter det förstås adhd. Eller trakasserar du även andra barn, t ex de som hör dåligt, ser dåligt, eller har dyslexi ?

[SelfishJean]

Håller med och det är just sådana här egoföräldrar som försvårar för föräldrar med barn som har te x funktionshinder. Vad fult att säga "galopperande damp". Hoppas du själviska Jean, antar att du läser detta, får ett barn med den diagnosen.Nu heter det förstås adhd. Eller trakasserar du även andra barn, t ex de som hör dåligt, ser dåligt, eller har dyslexi ?

Jag tror att de allra flesta barn är friska och utan hjärnskador. De som har störningar, hör till undantagen och det är följdaktligen inte dessa jag pratar om! Att vråla "BOKSTAVSBARN!!!!" så fort en unge beter sig illa, är dåligt för såväl barnet som inte uppför sig som för barn och vuxna i dess omgivning!

Jag "trakasserar" inga barn. Varken de som har diagnoser eller de som bara är ouppfostrade, däremot förväntar jag mig att alla människor (vuxna och barn) ska behandla mig med tillbörlig respekt.

Att jag bryr mig mest om mitt eget barns utbildning gör mig kanske till en "ego-förälder" men jag tror inte att jag är unik på något sätt. Jag bryr mig mest om de barn jag älskar (gör inte du också det?)

[SelfishJean]

Tycker du har valt ett bra nick till dig själv.

Mitt nick är en ordlek. Det betyder faktiskt motsatsen till vad du antyder (googla "selfish gene" om du är nyfiken, lite ny kunskap har aldrig skadat någon)

[SelfishJean]

För protokollet vill jag tillägga att jag inte är intresserad av att delta i uppfostran av barnen med diagnos heller! Jag har ingen skyldighet att engagera mig i dina barn och du har ingen skyldighet att engagera dig i mina! Acceptera att alla inte avgudar dina ungar.

Var kommer iden om att barnen är aaallaaas ansvar?? Det.är.dom.inte.

[Lova med tre]

Tja... om du betraktar dig och din son som en uppsättning gener som har som enda mål att reproducera sig så kan jag förstå din egosim.

Själv lever jag i relationer med andra människor och värderar samspelet mellan oss högt. I min värld finns moral och etik och det som gör mig mänsklig är bland annat att jag kan dela glädje och sorg med andra. Där ingår också att respektera och hjälpa varandra, även om vi är olika.

Sen tror jag också att de människor som ser sig själva som högre stående varelser (med en själ och valet att göra rätt/fel) har större chans att se sina gener leva vidare av den enkla anledningen att ensam inte är särskilt stark.

[Lova med tre]

För mig är de faktiskt det!

Till och med din son är mitt ansvar om jag skulle stöta på honom i en situation där han behöver min hjälp. Jag lovar att göra vad jag kan för honom - inta bara för att han är ett barn utan för att han är en medmänniska.

Jag och mina gelikar kommer att vårda dina gener som om de vore våra egna

[SelfishJean]

Tja... om du betraktar dig och din son som en uppsättning gener som har som enda mål att reproducera sig så kan jag förstå din egosim.

Själv lever jag i relationer med andra människor och värderar samspelet mellan oss högt. I min värld finns moral och etik och det som gör mig mänsklig är bland annat att jag kan dela glädje och sorg med andra. Där ingår också att respektera och hjälpa varandra, även om vi är olika.

Sen tror jag också att de människor som ser sig själva som högre stående varelser (med en själ och valet att göra rätt/fel) har större chans att se sina gener leva vidare av den enkla anledningen att ensam inte är särskilt stark.

Du är uppenbarligen inte insatt i evolutionens principer (inget att skämmas för, de flesta har nog inget intresse av dem)

Därför är det svårt att förklara begreppet "själviska gener" för dig, men i stort förklarar det varför människor är snälla mot varandra istället för att vara helt och hållet själviska (det som i dagligt tal beskrivs som "den starkes överlevnad")

Du är (vare sig du gillar det eller inte) en "uppsättning gener" vars enda uppgift är att reproducera sig.

[SelfishJean]

För mig är de faktiskt det!

Till och med din son är mitt ansvar om jag skulle stöta på honom i en situation där han behöver min hjälp. Jag lovar att göra vad jag kan för honom - inta bara för att han är ett barn utan för att han är en medmänniska.

Jag och mina gelikar kommer att vårda dina gener som om de vore våra egna

Fint att du vill göra det. Men det är ditt val (mitt val är att inte engagera mig i främmande barns fostran)
Jag kan inte tänka mig att du tycker att alla ska göra samma val som du?!

[Lova med tre]

Det du _tycker_ får du fortsätta tycka men som du säkert har märkt har jag en annan åsikt. Jag uppfattar det som att du tror att det finns något sorts fastslaget rätt sätt att förhålla sig till de eviga dilemman som finns kring frågor kring vad som är andligt och vad som är materia, samspelet mellan arv och miljö, individ och kollektiv etc m.m.

Du har valt att ta till dig evolutionsteorierna, jag förnekar dem inte men anser inte att de tar oss hela vägen "i mål". Religion, filosofi och andra varianter av livsåskådning ger infallsvinklar som är minst lika viktiga.

Jag är född med det fria valet och anser att min uppgift som människa bl.a. är att pröva hur denna frihet ska användas på ett etiskt hållbart sätt. Därutöver klurar jag på hur tillvarons ter sig efter döden - för jag tror absolut inte att själen upphör bara för att hjärtat slutar slå.

Min kropp härbärgerar både mina gener och min själ under sin tid på jorden men det är själen som visar vem jag _är_ och den kan jag påverka med mina tankar och ställningstaganden!

Jag förstår dock allt bättre hur du kan uttrycka dig som du gör kring barn och föräldrar i din sons klass.

[SelfishJean]

Det du _tycker_ får du fortsätta tycka men som du säkert har märkt har jag en annan åsikt. Jag uppfattar det som att du tror att det finns något sorts fastslaget rätt sätt att förhålla sig till de eviga dilemman som finns kring frågor kring vad som är andligt och vad som är materia, samspelet mellan arv och miljö, individ och kollektiv etc m.m.

Du har valt att ta till dig evolutionsteorierna, jag förnekar dem inte men anser inte att de tar oss hela vägen "i mål". Religion, filosofi och andra varianter av livsåskådning ger infallsvinklar som är minst lika viktiga.

Jag är född med det fria valet och anser att min uppgift som människa bl.a. är att pröva hur denna frihet ska användas på ett etiskt hållbart sätt. Därutöver klurar jag på hur tillvarons ter sig efter döden - för jag tror absolut inte att själen upphör bara för att hjärtat slutar slå.

Min kropp härbärgerar både mina gener och min själ under sin tid på jorden men det är själen som visar vem jag _är_ och den kan jag påverka med mina tankar och ställningstaganden!

Jag förstår dock allt bättre hur du kan uttrycka dig som du gör kring barn och föräldrar i din sons klass.

Vad tror du om det här då?!
Jag vill inte ta hand om andras barn. Det är mitt (fria) val (inte alls något dilemma)

Vad din "uppgift som människa" är bryr jag mig inte om, jag respekterar ditt val.

Jag skulle gärna disskutera dina hallucinationer angående andlighet och själar, men klockan är mycket och jag ska jobba imorgon.

Om du inte "köper" evolutionsteorin, är vi nog lite för långt ifrån varandra kunskapsmässigt för att få till en vettig diskussion (du kanske är tveksam till tyngdlagen också )

[Lova med tre]

Var har jag sagt att jag inte accepterar evolutionsteorin och hur har du fått uppfattningen att livsåskådningsfrågor är hallucinationer?

Tråkigt att din debatteknik inbegriper att försöka förminska de du pratar med. Det kan knappast vara en tillgång att tala om "galopperande DAMP" när man möter "fel föräldrar" i sitt barn klass.

Det löser sig säkert trots allt. Dina gener ser nog till att du agerar lite trevligare IRL eftersom det rimligtvis inte är fördelaktigt för din son om omgivningen inser vilken människosyn du har.

Håller med om att det är dags att sova så jag säger god natt.

[SelfishJean]

Var har jag sagt att jag inte accepterar evolutionsteorin och hur har du fått uppfattningen att livsåskådningsfrågor är hallucinationer?

Tråkigt att din debatteknik inbegriper att försöka förminska de du pratar med. Det kan knappast vara en tillgång att tala om "galopperande DAMP" när man möter "fel föräldrar" i sitt barn klass.

Det löser sig säkert trots allt. Dina gener ser nog till att du agerar lite trevligare IRL eftersom det rimligtvis inte är fördelaktigt för din son om omgivningen inser vilken människosyn du har.

Håller med om att det är dags att sova så jag säger god natt.

Läs mitt "galopperande damp-inlägg" en gång till så ser du nog att min poäng är att jag inte bryr mig om vilka eventuella diagnoser min sons klasskompisar har så länge det inte påverkar min sons utbildning. Det handlar om mitt barns rätt att få sin (lagstadgade rätt till) undervisning! Jag har aldrig diskuterat med klasskompisarnas föräldrar varför deras barn uppför sig illa, därför att: (och så säger vi det i kör)
Jag bryr mig inte!!!

Din sista kommentar visar att du inte vet ett smack om hur gener fungerar. snälla! lämna det, eller googla ämnet en stund så jag slipper slösa bort min tid på att debattera självklarheter.

Till sist: Den här tråden handlar inte om din livsåskådning eller vad du tror kommer att hända dig när du dör. Starta en tråd i religions-forumet, så ska jag debattera med dig där.
Detsamma gäller om du vill diskutera min eventuella skyldighet att fostra dina barn. (etik och moral, kanske?)

[Lova med tre]

Jag antar att jag inte kan värva dig till UNICEF som söker "Världsföräldrar". *ler snett*

[SelfishJean]

Jag antar att jag inte kan värva dig till UNICEF som söker "Världsföräldrar". *ler snett*

Sponsrar redan UNICEF. Jag tror att du blandar ihop välgörenhet med ett personligt engagemang i ett barns fostran. Det är inte samma sak att inte vilja ta på sig uppfostran av ett välgött barn i Sverige, som redan har två mer eller mindre kompetenta föräldrar och ett (förhoppningsvis) väl fungerande socialt skyddsnät, med svältande barn i tredje världen.