1- el. 2-språkighet?
Språk- och talstörningar
  1. Medlem sedan
    Jul 2009
    #1

    1- el. 2-språkighet?

    Vår femåring kan mammans hemspråk mkt bättre än svenska och nu är det ett år kvar till 6 års. Förskolan är bekymrad så Logoped och Psykolog är inkopplad. Barnet är smart men kan svenska på en 2-3-årings nivå, grannens i den åldern talar bättre! Tvåspråkighet är försening upp till 4 år, nu är det 5½ och alla experter säger att 2 språk är så bra på en gång, mamma ska prata sitt och jag ska prata svenska. Och det har blivit en massa läsbart och CD-skivor på annat än svenska. Jag har tjatat om att svenska måste vara primärt i Sverige och allt annat måste hållas tillbaks tillsvidare. Alla är väl inte lika språkbegåvade och kan klara 2 språk i denna ålder?
  2. 1
    1- el. 2-språkighet? Vår femåring kan mammans hemspråk mkt bättre än svenska och nu är det ett år kvar till 6 års. Förskolan är bekymrad så Logoped och Psykolog är inkopplad. Barnet är smart men kan svenska på en 2-3-årings nivå, grannens i den åldern talar bättre! Tvåspråkighet är försening upp till 4 år, nu är det 5½ och alla experter säger att 2 språk är så bra på en gång, mamma ska prata sitt och jag ska prata svenska. Och det har blivit en massa läsbart och CD-skivor på annat än svenska. Jag har tjatat om att svenska måste vara primärt i Sverige och allt annat måste hållas tillbaks tillsvidare. Alla är väl inte lika språkbegåvade och kan klara 2 språk i denna ålder?
  3. Medlem sedan
    Apr 2001
    #2
    Min kille skulle jag vilja påstå är ca 1,5-2 år efter i språket (min egen bedömning), jag tycker att han klarar sig förvånansvärt bra nuförtiden. Vi pratade en del om att ta ett extra år på dagis, men under vintern så släppte vi de funderingarna. Fick bla råd/input här på snacket om att möjligheten ju alltid finns att ta ett omtag även på senare årskurser, eller förskoleklass (vilket jag tog till mig). Sen ville min kille börja skolan, han var sugen på det. Han har ju varit med och hämtat och lämnat på skolan när vi gått med storebror i två års tid så tyckte att det var hans tur nu.
    I much prefer whining to counting my blessings!
  4. 2
    Min kille skulle jag vilja påstå är ca 1,5-2 år efter i språket (min egen bedömning), jag tycker att han klarar sig förvånansvärt bra nuförtiden. Vi pratade en del om att ta ett extra år på dagis, men under vintern så släppte vi de funderingarna. Fick bla råd/input här på snacket om att möjligheten ju alltid finns att ta ett omtag även på senare årskurser, eller förskoleklass (vilket jag tog till mig). Sen ville min kille börja skolan, han var sugen på det. Han har ju varit med och hämtat och lämnat på skolan när vi gått med storebror i två års tid så tyckte att det var hans tur nu.
  5. Medlem sedan
    Jul 2009
    #3
    Min kille skulle jag vilja påstå är ca 1,5-2 år efter i språket (min egen bedömning), jag tycker att han klarar sig förvånansvärt bra nuförtiden. Vi pratade en del om att ta ett extra år på dagis, men under vintern så släppte vi de funderingarna. Fick bla råd/input här på snacket om att möjligheten ju alltid finns att ta ett omtag även på senare årskurser, eller förskoleklass (vilket jag tog till mig). Sen ville min kille börja skolan, han var sugen på det. Han har ju varit med och hämtat och lämnat på skolan när vi gått med storebror i två års tid så tyckte att det var hans tur nu.
    Jag tänker samma och tycker vi klarar oss ganska bra men de klagar på dagis. Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare.
  6. 3
    Min kille skulle jag vilja påstå är ca 1,5-2 år efter i språket (min egen bedömning), jag tycker att han klarar sig förvånansvärt bra nuförtiden. Vi pratade en del om att ta ett extra år på dagis, men under vintern så släppte vi de funderingarna. Fick bla råd/input här på snacket om att möjligheten ju alltid finns att ta ett omtag även på senare årskurser, eller förskoleklass (vilket jag tog till mig). Sen ville min kille börja skolan, han var sugen på det. Han har ju varit med och hämtat och lämnat på skolan när vi gått med storebror i två års tid så tyckte att det var hans tur nu.
    Jag tänker samma och tycker vi klarar oss ganska bra men de klagar på dagis. Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare.
  7. Medlem sedan
    Aug 2008
    #4
    Spontant så tänker jag att ni inte ska ta bort det språk där barnet gör sig bäst förstådd . Det låter som om man ”handikappar” det. Är det inte bättre att hon får ordentligt hjälp med svenskan av logoped, förskolan och av den svensktalande föräldern?
  8. 4
    Spontant så tänker jag att ni inte ska ta bort det språk där barnet gör sig bäst förstådd . Det låter som om man ”handikappar” det. Är det inte bättre att hon får ordentligt hjälp med svenskan av logoped, förskolan och av den svensktalande föräldern?
  9. Medlem sedan
    Jul 2009
    #5
    Spontant så tänker jag att ni inte ska ta bort det språk där barnet gör sig bäst förstådd . Det låter som om man ”handikappar” det. Är det inte bättre att hon får ordentligt hjälp med svenskan av logoped, förskolan och av den svensktalande föräldern?
    Vi kan inte ta bort något som hon redan kan ganska bra. Hon har gått hos logoped i ett år, förskolan har 2-3 personal på c:a 20 barn, psykolog är inkopplad, mamman talar 2 språk och jag talar bara svenska med henne.

    Om man bara klarar ett så gäller det att välja?
  10. 5
    Spontant så tänker jag att ni inte ska ta bort det språk där barnet gör sig bäst förstådd . Det låter som om man ”handikappar” det. Är det inte bättre att hon får ordentligt hjälp med svenskan av logoped, förskolan och av den svensktalande föräldern?
    Vi kan inte ta bort något som hon redan kan ganska bra. Hon har gått hos logoped i ett år, förskolan har 2-3 personal på c:a 20 barn, psykolog är inkopplad, mamman talar 2 språk och jag talar bara svenska med henne.

    Om man bara klarar ett så gäller det att välja?
  11. Medlem sedan
    Aug 2008
    #6
    Då förstod jag fel, hajjade till när du skrev; Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare. Jag tolkade det som att hon inte skulle få tala det språk som är hennes modersmål. Bra att hon får stöd.
  12. 6
    Då förstod jag fel, hajjade till när du skrev; Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare. Jag tolkade det som att hon inte skulle få tala det språk som är hennes modersmål. Bra att hon får stöd.
  13. Medlem sedan
    Jul 2009
    #7
    Då förstod jag fel, hajjade till när du skrev; Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare. Jag tolkade det som att hon inte skulle få tala det språk som är hennes modersmål. Bra att hon får stöd.
    Mamman får åka bort om hon inte håller sig
  14. 7
    Då förstod jag fel, hajjade till när du skrev; Har sagt att blir det problem i 6års åker allt utländskt bort tillsvidare. Jag tolkade det som att hon inte skulle få tala det språk som är hennes modersmål. Bra att hon får stöd.
    Mamman får åka bort om hon inte håller sig
  15. Medlem sedan
    Aug 2008
    #8
    Jag förstår inte vad du menar. Skämtar du eller?
  16. 8
    Jag förstår inte vad du menar. Skämtar du eller?
  17. Medlem sedan
    Jul 2009
    #9
    Jag förstår inte vad du menar. Skämtar du eller?
    Nästan men jag måste hota med det att om barnet ska börja skolan på en 3årings nivå, måste vi ta paus med nästan allt som inte är svenskt språk, vill inte mamma det får hon ta en paus här.
  18. 9
    Jag förstår inte vad du menar. Skämtar du eller?
    Nästan men jag måste hota med det att om barnet ska börja skolan på en 3årings nivå, måste vi ta paus med nästan allt som inte är svenskt språk, vill inte mamma det får hon ta en paus här.
  19. Medlem sedan
    Sep 2003
    #10
    Men - vad är det för stil? Det verkar ju inte vara något fel på barnet. Hon pratar det andra språket bra, är intelligent men ligger efter med svenskan. Eller?
    Då kommer hon ju verkligen behöva sitt starkare språk!!
    Du låter som om du antingen inte tar det här snacket seriöst, eller som om du är hård som sten och inte vill lyssna till de råd du får för att du bestämt dig för att mamman måste sluta prata sitt språk med barnet.

    Eller - har jag fått det om bakfoten?
  20. 10
    Men - vad är det för stil? Det verkar ju inte vara något fel på barnet. Hon pratar det andra språket bra, är intelligent men ligger efter med svenskan. Eller?
    Då kommer hon ju verkligen behöva sitt starkare språk!!
    Du låter som om du antingen inte tar det här snacket seriöst, eller som om du är hård som sten och inte vill lyssna till de råd du får för att du bestämt dig för att mamman måste sluta prata sitt språk med barnet.

    Eller - har jag fått det om bakfoten?
  21. Medlem sedan
    Sep 2003
    #11
    Jodå, i princip är alla lika kapabla att lära sig tvåspråk i den åldern. Tvåspråkighet har inte med språkbegåvning att göra, lika litet som enspråkighet.
    Däremot så kan barn med allvarliga funktionshinder ( t ex autism) ha svårt att bli flerpråkiga. Men även barn med något sorts handikapp fixar faktiskt ofta att bli tvåspråkiga - däremot märker man att tre och fler språk samtidigt kan bli för mycket.

    Det stämmer INTE som du tycker att allt annat än svenskan måste hållas tillbaka. Ditt barn är inne i en period av intensivt lärande och behöver språk för att lära sig. Det kan råka bli på "fel" språk, men då kan barnet också sedan lära sig det på det andra språket. Utan det första språket lär sig barnet inte just det begreppet, och kommer alltså att inte bara gå miste om orden på BÅDA språken, men också gå miste om själva det begreppet som det skulle lärt sig.

    Jättebra förresten med läsmaterial och CD-skivor på svenska, men det har visat sig viktigast att någon som kan språket bra pratar med barnet. Ju fler, desto bättre. Jag hoppas att de på förskolan tar itu med det lite, för barnet borde ju lära sig svenska av kompisar och pedagoger där, förutom av att prata med dig så klart. Vad pratar ni hemma? Har barnet många svenskspråkiga kompisar?

    Vad har psykolog och logoped sagt? Det låter ju mycket som om barnet bara ligger efter med svenskan, men det finns det ju språkstöd till när de börjar skolan.
  22. 11
    Jodå, i princip är alla lika kapabla att lära sig tvåspråk i den åldern. Tvåspråkighet har inte med språkbegåvning att göra, lika litet som enspråkighet.
    Däremot så kan barn med allvarliga funktionshinder ( t ex autism) ha svårt att bli flerpråkiga. Men även barn med något sorts handikapp fixar faktiskt ofta att bli tvåspråkiga - däremot märker man att tre och fler språk samtidigt kan bli för mycket.

    Det stämmer INTE som du tycker att allt annat än svenskan måste hållas tillbaka. Ditt barn är inne i en period av intensivt lärande och behöver språk för att lära sig. Det kan råka bli på "fel" språk, men då kan barnet också sedan lära sig det på det andra språket. Utan det första språket lär sig barnet inte just det begreppet, och kommer alltså att inte bara gå miste om orden på BÅDA språken, men också gå miste om själva det begreppet som det skulle lärt sig.

    Jättebra förresten med läsmaterial och CD-skivor på svenska, men det har visat sig viktigast att någon som kan språket bra pratar med barnet. Ju fler, desto bättre. Jag hoppas att de på förskolan tar itu med det lite, för barnet borde ju lära sig svenska av kompisar och pedagoger där, förutom av att prata med dig så klart. Vad pratar ni hemma? Har barnet många svenskspråkiga kompisar?

    Vad har psykolog och logoped sagt? Det låter ju mycket som om barnet bara ligger efter med svenskan, men det finns det ju språkstöd till när de börjar skolan.
  23. Medlem sedan
    Jul 2009
    #12
    Men - vad är det för stil? Det verkar ju inte vara något fel på barnet. Hon pratar det andra språket bra, är intelligent men ligger efter med svenskan. Eller?
    Då kommer hon ju verkligen behöva sitt starkare språk!!
    Du låter som om du antingen inte tar det här snacket seriöst, eller som om du är hård som sten och inte vill lyssna till de råd du får för att du bestämt dig för att mamman måste sluta prata sitt språk med barnet.

    Eller - har jag fått det om bakfoten?
    Ja du har fått det om bakfoten, barnet är prima men fokuserar för mkt på fel språk ex. med CD-skivor och litteratur, när jag försöker förklara att Barnkanalen är viktigare om man ska börja skolan inom 1-2 år. Mamman är läkare och behöver träna svenskan själv som hon är bra på, hemspråket ska vara i nödfall. I Ryssland måste man kunna ryska och i Spanien är det bra att kunna spanska etc. Här tar man sig fram på engelska men i skolan gäller svenska.
    Rådet om mammans språk har vi hört i 3 år och det har inte hjälpt, det kan ju vara så att barnet bara orkar ett språk tillsvidare.
    Tyvärr har hon börjat bli som en Spanjor där de säger si utan att ha förstått, så det gäller at ha koll.
    Det går sakta framåt och jag tror hon klarar sig utan logoped etc. Det är bara förskolan som klagar.
  24. 12
    Men - vad är det för stil? Det verkar ju inte vara något fel på barnet. Hon pratar det andra språket bra, är intelligent men ligger efter med svenskan. Eller?
    Då kommer hon ju verkligen behöva sitt starkare språk!!
    Du låter som om du antingen inte tar det här snacket seriöst, eller som om du är hård som sten och inte vill lyssna till de råd du får för att du bestämt dig för att mamman måste sluta prata sitt språk med barnet.

    Eller - har jag fått det om bakfoten?
    Ja du har fått det om bakfoten, barnet är prima men fokuserar för mkt på fel språk ex. med CD-skivor och litteratur, när jag försöker förklara att Barnkanalen är viktigare om man ska börja skolan inom 1-2 år. Mamman är läkare och behöver träna svenskan själv som hon är bra på, hemspråket ska vara i nödfall. I Ryssland måste man kunna ryska och i Spanien är det bra att kunna spanska etc. Här tar man sig fram på engelska men i skolan gäller svenska.
    Rådet om mammans språk har vi hört i 3 år och det har inte hjälpt, det kan ju vara så att barnet bara orkar ett språk tillsvidare.
    Tyvärr har hon börjat bli som en Spanjor där de säger si utan att ha förstått, så det gäller at ha koll.
    Det går sakta framåt och jag tror hon klarar sig utan logoped etc. Det är bara förskolan som klagar.
  25. Medlem sedan
    Sep 2003
    #13
    du får ursäkta om jag lät hård, men jag förstod dig verkligen inte förut - du lät väldigt besluten att förbjuda din fru och ditt barn att prata det andra språket och det är något jag absolut avråder ifrån.

    Däremot är det nog bara bra att på olika sätt stärka barnets svenska, så att språken får chans att bli mer jämbördiga. Jag tror det kommer. Barnkanalen är bra, men det finns inget som ersätter att barnet umgås med svenskspråkiga vuxna och barn. TV-tittande är ju lite passivt, i umgänge så blir språket aktivare.

    Min egen erfarenhet är att förskolepedagogerna oroar sig rätt lätt - men att man inte behöver oroa sig så själv. Jag försöker se det positiva i att de faktiskt ser ens barn och att det ger öppningar för att få proffshjälp.
    Men visst - det ger ett visst mått av stress också.

    Mitt barn är också tvåspråkigt och i ditt barns ålder - och försenad på lite olika sätt i de två språken. Men, sedan ca två månader har det börjat släppa. Om det var hennes utveckling som gjorde att det plötsligt släppte eller en extra kampanj för att stimulera henne svagare språk (vi införde det språket som samtalsspråk hemma 3 dagar i veckan, vi lät henne titta på filmer på det språket istället för på Bolibompa under dessa dagar osv..) - det låter jag vara osagt. Troligen var det en kombination.

    Jag tror att ditt barn fixar svenskan bättre än förskolan kanske tror, och att själva det aktiva språket kommer med tiden. Å andra sidan är det inte fel att ha en logoped som är med på ett hörn och kollar av ibland.
  26. 13
    du får ursäkta om jag lät hård, men jag förstod dig verkligen inte förut - du lät väldigt besluten att förbjuda din fru och ditt barn att prata det andra språket och det är något jag absolut avråder ifrån.

    Däremot är det nog bara bra att på olika sätt stärka barnets svenska, så att språken får chans att bli mer jämbördiga. Jag tror det kommer. Barnkanalen är bra, men det finns inget som ersätter att barnet umgås med svenskspråkiga vuxna och barn. TV-tittande är ju lite passivt, i umgänge så blir språket aktivare.

    Min egen erfarenhet är att förskolepedagogerna oroar sig rätt lätt - men att man inte behöver oroa sig så själv. Jag försöker se det positiva i att de faktiskt ser ens barn och att det ger öppningar för att få proffshjälp.
    Men visst - det ger ett visst mått av stress också.

    Mitt barn är också tvåspråkigt och i ditt barns ålder - och försenad på lite olika sätt i de två språken. Men, sedan ca två månader har det börjat släppa. Om det var hennes utveckling som gjorde att det plötsligt släppte eller en extra kampanj för att stimulera henne svagare språk (vi införde det språket som samtalsspråk hemma 3 dagar i veckan, vi lät henne titta på filmer på det språket istället för på Bolibompa under dessa dagar osv..) - det låter jag vara osagt. Troligen var det en kombination.

    Jag tror att ditt barn fixar svenskan bättre än förskolan kanske tror, och att själva det aktiva språket kommer med tiden. Å andra sidan är det inte fel att ha en logoped som är med på ett hörn och kollar av ibland.
  27. Medlem sedan
    Dec 2002
    #14
    All forskning på områden visar att in princip alla kan ha fler än ett språk. Och ett barn räknas inte som språkstört om inte förseningen finns på bägge språken. Den allmänna rekommendationen är att man ska tala minoritetsspråket så mycket hemma gemensamt men att varje föräldrar talar sitt hemspråk/modersmål med barnet.
  28. 14
    All forskning på områden visar att in princip alla kan ha fler än ett språk. Och ett barn räknas inte som språkstört om inte förseningen finns på bägge språken. Den allmänna rekommendationen är att man ska tala minoritetsspråket så mycket hemma gemensamt men att varje föräldrar talar sitt hemspråk/modersmål med barnet.
  29. Medlem sedan
    Sep 2008
    #15
    Våra barn VAR 2-språkiga men då de båda var språksena (svenska) och hade svårt med uttalet så övertalades vi (skrämdes) att hålla tillbaka språk två vilket gjorde att deras språk 2 nu är mer eller mindre helt borta... Med stor sorg kan våra två yngsta nu inte umgås med sin släkt utanför sverige (annat EU-land) och jag vet nu i efterhand att språk 2 inte hade den minsta inverkan på deras språkförsening...
  30. 15
    Våra barn VAR 2-språkiga men då de båda var språksena (svenska) och hade svårt med uttalet så övertalades vi (skrämdes) att hålla tillbaka språk två vilket gjorde att deras språk 2 nu är mer eller mindre helt borta... Med stor sorg kan våra två yngsta nu inte umgås med sin släkt utanför sverige (annat EU-land) och jag vet nu i efterhand att språk 2 inte hade den minsta inverkan på deras språkförsening...
  31. Medlem sedan
    Sep 2008
    #16
    Med umgås med övriga släkt menar jag, prata med dom över telefon, skriva små brev eller kort på sitt språk, tala med sin släkt när vi träffar dom etc. De kan ju bara sitt språk...
  32. 16
    Med umgås med övriga släkt menar jag, prata med dom över telefon, skriva små brev eller kort på sitt språk, tala med sin släkt när vi träffar dom etc. De kan ju bara sitt språk...
  33. Medlem sedan
    Oct 2009
    #17
    Vet du jag tror inte det är för sent nu. Jag lider verkligen med dig. Jag ska kort försöka förklara vår sitation: Vi har två pojkar adopterade från ett europeiskt land. Den första pojken född 95 fick rätt snart modersmålsundervisning och vi besökte flera ggr hans hemland. Han är nu 14 år och har bevarat sitt modersmål något, har modersmålsträning i skolan. Han har en språkstörning och gick dessutom på en skola där 99 % av barnen var invandrare. Jag frågade en slags sakkunnig på området, Olle Kjellin (sök på nätet så kan du få kontakt med honom). Han är läkare i botten + mkt språkkunnig också. Han rådde oss att fortsätta med hemspråket + han avrådde oss inte att låta vår pojke gå i en klass där 99 % av barnen var invandrare. Men nästan alla var födda i Sverige så det var inget problem. Jag vet något av hans klasskamrater i sex-års som också har blivit avrådd från detta att bevara det andra språket, jag blev ledsen när jag hörde det, för jag tror själv inte det fungerar så. I Afrika t ex är många barn 3 - 4 -språkiga. Men... jag tror inte det är för sent för er nu. Ni har rätt till modersmålsundervisning för barnen i skolan om detta språk talas i hemmet dagligen. Och det skulle ni ju kunna göra nu, jag menar tala det andra språket dagligen i hemmet, då ljuger ni ju inte :-)

    Så ge inte upp! Lycka till! Sen vet jag att i tonåren komme en del på att det vore bra att lära sig sin pappas/mammas språk lite mer och så går de på en kvällskurs nånsstans för att lära sig det språket. Någon jag känner har gått en sån kurs med mamma eller pappa. Jag jobbar själv med invandrare med sfi - så jag är mycket intresserad av detta med tvåspråkighet.

    Lycka till!!
  34. 17
    Vet du jag tror inte det är för sent nu. Jag lider verkligen med dig. Jag ska kort försöka förklara vår sitation: Vi har två pojkar adopterade från ett europeiskt land. Den första pojken född 95 fick rätt snart modersmålsundervisning och vi besökte flera ggr hans hemland. Han är nu 14 år och har bevarat sitt modersmål något, har modersmålsträning i skolan. Han har en språkstörning och gick dessutom på en skola där 99 % av barnen var invandrare. Jag frågade en slags sakkunnig på området, Olle Kjellin (sök på nätet så kan du få kontakt med honom). Han är läkare i botten + mkt språkkunnig också. Han rådde oss att fortsätta med hemspråket + han avrådde oss inte att låta vår pojke gå i en klass där 99 % av barnen var invandrare. Men nästan alla var födda i Sverige så det var inget problem. Jag vet något av hans klasskamrater i sex-års som också har blivit avrådd från detta att bevara det andra språket, jag blev ledsen när jag hörde det, för jag tror själv inte det fungerar så. I Afrika t ex är många barn 3 - 4 -språkiga. Men... jag tror inte det är för sent för er nu. Ni har rätt till modersmålsundervisning för barnen i skolan om detta språk talas i hemmet dagligen. Och det skulle ni ju kunna göra nu, jag menar tala det andra språket dagligen i hemmet, då ljuger ni ju inte :-)

    Så ge inte upp! Lycka till! Sen vet jag att i tonåren komme en del på att det vore bra att lära sig sin pappas/mammas språk lite mer och så går de på en kvällskurs nånsstans för att lära sig det språket. Någon jag känner har gått en sån kurs med mamma eller pappa. Jag jobbar själv med invandrare med sfi - så jag är mycket intresserad av detta med tvåspråkighet.

    Lycka till!!
  35. Medlem sedan
    Oct 2009
    #18
    ps vår 14årng har alltså en språkstörning åt det kommunikativa hållet, han kan prata, men har svårt med den röda tråden, att förstå instruktioner, att förstå en normal konversation osv
  36. 18
    ps vår 14årng har alltså en språkstörning åt det kommunikativa hållet, han kan prata, men har svårt med den röda tråden, att förstå instruktioner, att förstå en normal konversation osv
  37. Medlem sedan
    Sep 2008
    #19
    Jag ska ta tag i diskussionen igen här hemma men min gube tog så illa vid sej av alltihop och har tagit det som sitt fel att barnet fått svårt med talet även om det inte alls är så. Det hela har helt enkelt blivit en känslig fråga här hemma :-/
  38. 19
    Jag ska ta tag i diskussionen igen här hemma men min gube tog så illa vid sej av alltihop och har tagit det som sitt fel att barnet fått svårt med talet även om det inte alls är så. Det hela har helt enkelt blivit en känslig fråga här hemma :-/

Liknande trådar

  1. 2-språkighet
    By jannice_ in forum _0807 Julibarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-08-10, 11:34
  2. 3-språkighet
    By Just nu anonym in forum Föräldraskap
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2006-04-06, 15:36
  3. Två-språkighet, lära sig läsa
    By MAJa in forum Ordet är fritt
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-04-04, 08:37
  4. 2-språkighet
    By G in forum Föräldraskap
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2006-03-30, 17:56
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar