Matvanor

[saraulrika]

Jag är rädd att jag har gett Katja den dåliga vanan att äta glass efter varje middag. Mutor funkar alltför bra för att få henne att åtminstone äta lite vid middagen. Hon är inte "svår" med maten men inte matglad heller. Men efter dagis är hon nästan alltid vrålhungrig och då får hon något att knapra på medan jag gör middag så sedan är hon inte så hungrig (fast jag försöker att begränsa mellanmålet) eller så är hon fortfarande hungrig och trött (verkligen i behov av riktig mat) men på uruselt humör och vill överhuvudtaget knappt sätta sig vid bordet. Så jag har tagit till löftet om en glass efter maten för att få henne att frivilligt sätta sig vid bordet. Det funkar lite för bra. Numera kan hon börja bångstra för att plötsligt själv komma på att "ok, jag äter så får jag glass" utan att jag har sagt något om det.

Idag fick hon i vanlig ordning en glass efter att ha ätit. Jag sa då att jag vet att det är gott med glass, men att det inte är så bra att äta glass och annat gott varje dag för då kan man bli lite rund om magen. (Vad säger ni?) Varpå hon svarar, "men då gör ju du det, mamma!" Så sant...

[Zinita]

nu har jag en som äter utan mutor men annars så matmuffins på bordet kanske? Det kan ju vara som så att hon är för hungrig för att kunna äta (det händer Lovis en hel del, när hon väl fått i sig lite så försvinner maten på tallriken på en sekund).

Vi äter ju aldrig middag i denna familjen, det slutar med att det är jag och maken som äter och så Lovis 2 av 10ggr, vi äter kvällmackor istället...

[Annica med A o L]

Det låter som att ni har hamnat i en cirkel som du vill ut från. Och jag tror att du får vara lite hård där... Typ att förvarna henne att "från och med nästa måndag så äter vi bara glass på x-dagar". Och kanske köra lite med extra favoriträtter den veckan, så att hon "glömmer bort" att längta efter glass. Jag skulle köra pannkakor och köttbullar och sånt som L älskar och inte kan motstå, och kanske nån extra grej, som "idag får du lite grädde till pannkakan men ingen glass efteråt". Dvs nån liten "muta" för att den där vanan ska komma av sig. Äsch, jag vet inte, det var bara en tanke som kom upp.

Vi har snarare problemet att Linnéa är smörgåsberoende. Jag äter tyvärr inte middag med barnen så ofta - bara tisdagar, fredagar och helgerna - för tisdag och torsdag äter de med mormor och morfar innan jag kommit hem, och måndagar jobbar jag sent och maken hämtar. Öht äter vi aldrig hela familjen förutom på helgerna.... Trist men sant.

L brukar alltid äta ganska bra, MEN om hon fik skulle hon byta ut alla mål mot mackor. Jag har fullt sjå att stå ut med tjatet om kvällsmacka på kvällarna. Tycker hon kan äta nåt mer varierat, typ flingor och fil, och det kör vi med ungefär varannan kväll. Mina tjejer äter kvällsmål innan de lägger sig, vid 19, eftersom de äter middag runt 16:30-17 och Amanda ALLTID är hungrig numera. Hon växer i raketfart och äter oss snart ur huset, och har inte ett uns fett på kroppen... men kläderna blir för små konstant.

Lycka till!

[Malin IGAF]

jag hade samma tanke att bryta tvärt av.
Barn svälter sig ju inte själva. De dör inte heller om de hoppar över en måltid. De börjar alltid äta förr eller senare. Det blir dock en jobbig period när de inte äter eftersom de får så taskigt humör...

Men som svar till saraulrika så hade jag också bestämt att en dag i veckan är glassdag (om man ätit mat). Och kanske försöka minska det där mellanmålet, kanske inte laga mat varje dag utan ge mat fort när ni kommer hem.

Astrid är fullt medveten om att lördagsgodis äter man inte förrän efter maten på lördagar, hon är annars en sockerråtta av stora mått så henne får man begränsa

[saraulrika]

Vilken dag ska bli glassdag? Jag är inte 100 för ens en godisdag. Ofta "glömmer" jag bort godiset på lördagen men hon kan få lite någon annan dag när det finns. Så är jag själv uppvuxen (och så har jag blivit lite rund om magen med åren också). Fast det är ju praktiskt att kunna säga att godis får man på lördag (efter maten!)... Pojkarna är också så stora att de själva kan köpa godis och äta lite då och då.

Jag sa igår att imorgon blir det ingen glass efter maten. Hon fick mjölk och flingor direkt när vi kom hem. Sedan var jag lite mjäkig och gjorde fiskpinnar enkom till henne medan vi andra åt spaghetti och köttfärssås (som alla barn borde älska, kan man tycka). När glass kom på tal påminde jag om vad jag sagt igår och allt var frid och fröjd. Hon var väldigt nöjd med att ha fått egen middag.

Det är inte att jag är rädd för att hon inte ska få i sig den mat hon behöver. Jag har träffat många barn som är mkt petigare med maten än hon. Är hon bara hungrig (och inte för hungrig - som Zinita skrev är det snarast problemet på kvällen om hon inte får mellanmål) och inte för trött så brukar hon vara med på att smaka det mesta och hon gillar mkt av det hon smakar. Men jag är livrädd för att middagsbordet ska bli en konfliktplats. Kanske känner hon det någonstans för det är ofta när vi ska äta middag som hon visar sina sämsta sidor. Då köper jag mig och den övriga familjen lite lugn och ro med löfte om glass efteråt om hon bara sätter sig ner och åtminstone smakar på middagen.

Men flingor och mjölk varje dag när man kommer hem är väl inte heller en god vana? Det är AllBran som är hennes favorit och de är rätt söta (fast idag åt hon även Havrefras). Annars vill hon helst ha mandelbeskvier ("kaknötter") och O'boy. Definitivt ingen bra vana!

Ursäkta mitt vanliga osammanhängande svammel. Jag uppskattar hursomhaver era råd och synpunkter! Funderar vidare...

[S-mamman]

Jag är ganska matliberal, om man nu kan kalla det så. Jag tycker att det är viktigt att inte göra mat till någonting laddat. Mat ska vara naturligt = man äter då man är hungrig. Jag bryr mig inte så mkt om ungarna inte äter så mycket vid t.ex. middagen utan är helt och fast övertygad om att de får i sig det de behöver ändå, sett till hela dagen. Det de inte äter vid middagen äter de vid ett annat mål.
Mellis kan också vara bra mat och ibland kanske ett rejält mellis kan behövas innan barnet blir alltför hungrigt och på dåligt humör. Och då kanske det räcker med lite mindre sen till middag i stället.

[Ansan m A&T]

Storebror A gillar inte heller köttfärssås. Sara är alltså inte ensam. Numera äter han en matsked eller så - för bara ett halvår sedan blev han mer eller mindre hysterisk om han fick lite köttfärssås på tallriken.

Jag tror det var jättebra att du förberedde Katja på att hon inte skulle få glass efter maten. Då visste hon det i förväg, och när du sen påminde om det blev hon ju inte heller arg. Att förbereda barnen på vad som ska ske, har jag insett är jätteviktigt. Det kan vara allt från att vi ska iväg någonstans senare till att vi måste äta lunch innan vi gör det där roliga vi åkt på utflykt för att göra.

AllBran och mjölk låter väl som ett hyfsat bra mellanmål? Tycker jag i alla fall. Hos oss äter T ofta en eller flera frukter efter dagis, innan jag har hunnit få maten på bordet. Om det blir pannkakor över när vi ätit pankisar, spar jag dem alltid, och han äter väldigt gärna en kall pannkaka i väntan på maten. Storebror gillar inte kalla pannkakor, så det blir ingen konflikt runt det. Och T äter sin middag ändå - men han behöver helt klart något extra i magen när vi kommer hem. Det har ju hunnit gå många timmar sen lunchen och ofta flera timmar även sen mellanmålet på dagis. Om han inte får äta något när vi kommer hem, blir det ofta totalt kaos och han är sen så hungrig vid maten att han inte klarar att äta alls.

Vilken dag som ska vara glassdag vet jag inte. Hos oss får barnen glass någon gång då och då - men vi har ingen förutbestämd dag för det. En glasspinne då och då helt enkelt, på sommaren ganska ofta, resten av året kanske en gång i veckan. På söndagar äter vi ofta efterrätt efter maten, och det är ofta glass eller sorbet eftersom hela familjen tycker det är gott. Jag har slutat "göra mig till" genom att baka pajer, kakor etc som ändå inte uppskattas av barnen i de flesta fall.

[fru_bill]

men att bestämma en dag låter väl bra. Förstår om du är rädd för "det runda om magen" är lite så själv, eftersom jag har en historia med lättare övervikt, MEN jag tror inte du ska dra in det i "förhandlingarna". För det första så tror jag inte de förstår och för det andra tycker jag inte ens att man ska tänka så i den åldern. Jag är själv övertygad om att mitt "problem" med mat beror på att jag alltid fick höra att jag var stor. Kanske att du kan säga att man kan få hål i tänderna och att det inte är nyttigt för kroppen, eller nåt?

I stället för olika mat brukar jag se till att det finns en hel del olika som ändå hör ihop och så säger jag inte så mycket om att man måste äta mycket av allt, bara man smakar. Jag har förresten också en som inte gillar spagetti och köttfärssås, men en liten klick på sidan ska finnas på hans tallrik och sen blir det bara spagetti. I går såh jag att klicken blivit större Saker som finns på vårt bord är morotsstavar, gurkbitar, mm Alltid bitar och åtskiljt så att man kan ta det man vill.

Hoppas du kan bryta er trend och få lugn och ro vid bordet och mätta glada barn

[marilin]

Allbran är okej. När jag höll på med GI-metoden var det dom enda flingorna som var ok. Finns nog bra mycket värre (typ kalaspuffar o frosties).

Jag vet inte om jag ska ge så mycket råd kring maten. Vi kör inget tvång alls vid maten. Jag serverar och erbjuder och barnen äter det dom vill. Det är okej att säga nej om det är något man inte gillar, då får man ta en macka istället. Eller flingor. Eller vad som helst. Huvudsaken är att alla får mat i magen.

[marilin]

Jag har själv dåliga minnen av att bli tvingad att äta upp mat (inte tvingad men typ att man får sitta kvar vid bordet tills man ätit upp och så) och jag tyckte det var fruktansvärt så det vill jag inte utsätta mina barn för. Så jag är väl ganska liberal med maten.. tycker nog vissa :-)

Känner förresten igen det där med efterrätten, ni har glass, hos oss har det varit allt möjligt russin, nötter, glass, frukt, kaka... så nu har vi bestämt två dagar i veckan som det är efterrätt och så håller vi på det. Det funkar bra faktiskt.

[saraulrika]

Nej, absolut inget mattvång! Jag vill bara att middagen ska vara en samlande tid där alla som är hemma sitter med och har det trevligt. Och problemet kan vara att överhuvudtaget få loss henne från soffan. Samtidigt känner jag att barnen bör få i sig riktig mat och inte bara smörgåsar och flingor. Mest för att själv älskar mat kanske? Men jag tvingar aldrig och jag blir arg på min man som har en tendens att tjata och truga, samtidgt är det som Zinita skriver att ibland vill man få henne att bara smaka för då känner hon att det inte var så dumt och äter mera.

Två efterrättsdagar i veckan låter bra. Ska försöka förankra det hos min man!

[saraulrika]

Nej, jag tyckte inte själv att det var så bra att säga så men kom inte just då på något annat svar på frågan VARFÖR man inte kan äta glass varje dag. Hon har förstått att man bör äta kött och grönsaker för att bli stark och växa, men tycker att om hon har gjort det så borde hon få en glass också! Men vi har inte några problem med övervikt i vår familj (mina har kommit på senare år) och jag är inte rädd för att hon ska bli "rund". Utan jag vill bara att hon ska ha sunda matvanor från början. Skönt att ventilera frågan här lite!

Katjas storebror tar för sig av köttförssåsen, lägger den bredvid spaghettin och lämnar kvar den. Han gillar inga såser med tomat i. Vet inte varför han tar av den när han inte vill ha. Men det är en annan historia!

[saraulrika]

Vi har i princip haft det så: någon glasspinne då och då. Sen var det plötsligt varje dag och något som Katja räknade med att få om hon bara åt lite av maten. Just det man ska akta sig för: att det blir en prestation i stället för ett naturligt val att äta riktig mat!

Förbereda är nog A och O när det kommer till ett bra umgänge med barn. Men det gäller att förutse vad som behöver förberedas eftersom en glasspinne om man åt av maten blev en rutin som kom smygande. Problemet är ju lite att hon har tagit till vana att "ok, jag äter lite om jag får glass sedan". Svårt att avgöra om hon är hungrig eller inte efter mellisen då också - lite plats verkar det ju finnas.

[saraulrika]

Ja, det är nog så okomplicerat egentligen. På något sätt har jag lyckats komplicera saken ändå.

[Annika m M&V]

Jag har inga råd eller så att komma med. Bara lite input från hur vi har det. Jag har en storebror, sex år, som alltid ätit allt (fast numera börjar bli lite kräsen). Lillebror, fyra år, har däremot alltid varit kräsen. Jag har försökt se det så att han under kanske en veckas tid ska få i sig olika delar av "kostcirkeln" eller vad man nu ska utgå ifrån. För han kan äta bara potatis till middag ibland och nästa dag bara kött, för att nästa dag äta enbart gröna ärtor. Slår man ut det blir det ju bra...

Nu med åldern har han blivit bättre på att faktiskt smaka lite här och lite där.

Glass har vi inte alltid hemma så det blir det inte varje dag utan någon gång då och då. (barnen har en mamma som tyvärr saknar karaktär - därför får det inte finnas för mycket gott hemma!). Men det tjatas ofta om efterrätter och saker hit och dit.

Tyvärr hjälper inte mutor på Ville. På lördagar äter han knappt någon lunch för han vet att lördagsgodis väntar efter lunchen! Vi kör stenhårt med lördagsgodis och båda väntar redan på tisdagen på att lördagen ska komma. Lillebror är en riktig gottegris och skulle äta massor onyttigt om han bara fick. Båda två är dessutom väldigt lättpåverkade av socker, så efter middagen på kvällen så får de helst INTE äta socker

När vi lagar mat brukar de få en morotsbit, tomat, gurkstavar etc att knapra på om de är hungriga efter dagis. Allt för att locka i särskilt lillkillen lite grönsaker!

Storebror äter som en häst - lillebror petar mer i maten. Ändå är storebror den smalaste och lillebror lite rund! Så det kan bli.

Jag har ofta tyckt att det här med mat är jobbigt. Särskilt som jag har med mig ett konstigt förhållande till mat hemifrån (och har lite övervikt själv). Jag och maken har lite olika åsikter om det här med mat. Jag tycker att det i alla fall ska finnas NÅGOT på bordet som jag vet att barnen äter, om så det bara är gurka eller något liknande. Han tycker att vi kan prova nya maträtter utan att tänka så alls och så får de vara utan om det inte duger. Ständigt en diskussion hemma!

Vi äter middag vid 17-17.30. Ibland blir det en macka lite senare också, om jag märker att de äter väldigt dåligt.