Skrivet: 2009-10-10, 15:03
#1
Det blev bebis på BF-1
Nu är vi hemma igen och jag går runt med mjölkstinna bröst och värjer mig för alla kramar och pussar från syskonen
Skrev ju sista inlägget i torsdags morse vid straxt efter 2 och väckte maken och äldsta döttrarna runt 3-3:30 samt ringde förlossningen och meddelade att vi inom en timme skulle åka in. Maken studsade upp snabbt som 17 och vi bestämde att vi skulle åka in i god tid denna gång och därför gav vi oss av och skrevs in på förlossningen kl. 4 i rum 4.
Hade ju klockat värkarna och de var lite oregelbundna och kom med 2-7 minuters mellanrum men höll oftast i sig runt en minut så jag antog att vi hade flera timmar på oss.
Vår underbara BM Maria tog emot ute i trapphuset och skrev in oss samt läste igenom min förlossningsplan som bara hade fem punkter vilket hon tyckte var jättebra. Första punkten var att jag ville stå upp och hänga på en gå-stol (RA-bord) tills det var dags att krysta. En annan viktig punkt var att jag, om omständigheterna tillät, själv ville dra upp barnet på magen.
Fick direkt en gå-stol att hänga på och CTG kopplades. Mellan värkarna småpratade jag med BM och hon skrattade gott åt att vi hade fyra flickor och undrade om vi visste vad vi väntade nu? Det var nästa punkt på listan...VI VILL SJÄLVA AVGÖRA KÖNET!
Det tyckte hon var självklart. När klockan blev 4:45 tyckte hon det var dags för mig att byta till sjukhusskjortan och lägga mig på förlossningssängen så hon kunde göra en första besiktning och kolla hur mkt jag var öppen. Maken hjälpte till att få av mig kläderna och snart stod jag där i strumplästen med en enorm landstingsskjorta på. Kom upp på sängen men innan hon hann kolla kom en värk och jag kände hur det rann fostervatten och hur barnet rörde sig neråt. Värken ville inte riktigt släppa men BM förvarnade och dök sen ner och kände efter och meddelade sen att jag var 9-10 cm öppen
I samma stund kände jag att nu måste jag krysta vilket jag också högljutt meddeladeoch tog i för kung och fosterland. Klockan var nu 4:50 och jag kände hur huvudet var på väg ut då BM lugn instruerar mig att hålla emot för att det ska få stå och töja mellan krystvärkarna. Vet inte hur jag lyckades men hittade tillbaka till lugnet och kunde vila riktigt bra innan nästa värk kom.
Då sa BM till mig att lägga händerna på barnets huvud och när värken kom var det bara att ta emot och dra upp bebisen på bröstet
En slemmig, varm och helt underbar liten bebis låg nu på mitt bröst och det jobbiga var över
Efter ytterligare ngn minut kom vi på att vi inte tittat efter vad det blev och jag lyfte upp henne och maken lyfte undan navelsträngen som fortfarande satt fast och därunder dolde sig en liten snippa....vi hade fått en femte liten dotter
Efter ytterligare en minut kom moderkakan hel och fin och när Bm höll upp den så kunde vi inte låta bli att ta kort eftersom den verkligen såg ut som livets träd med sina ådringar.
När vi lugnat ner oss lite började det sjunka in att vi nu är föräldrar till fem underbara flickor och att det varit en riktig raketförlossning. Vilken tur att jag är rutinerad och såg till att vi åkte in i "god tid"(om man nu kan kalla en timme och två krystvärkar för "i god tid")
Ska lite senare lägga ut bilder på prinsessan och på moderkakan om ngn trots "läskighetsfaktorn" skulle vilja se den
kram från en trött men lyckig 5-barnsmamma
MammaMu till fem prinsessor
.
