Jag har skrivit en del här ute om hur min dotters pappa beter sig - och nu har han gått alldeles för långt! Jag sände ett sms, försökte ringa honom och mailade honom ang att dottern behövde en större cykel - inget svar någonstans. I mailet förklarade jag bara att dottern blev retad av kompisarna för att hon cyklade på en så liten cykel och att jag tyvärr inte hade råd att stå för hela kostnaden själv, tänkte att vi kunde sälja hennes nuvarande cykel och kanske dela på kostnaden som blir över för att köpa en större cykel till henne. Det hade blivit ca 250-300 kr han skulle betala då. Men som sagt - jag fick inget svar av honom. När dottern igår frågade varför hon inte kunde få en likadan cykel som sin kompis förklarade jag för henne att vi inte har pengar att köpa en helt ny cykel - varpå hon frågade varför hennes pappa inte kunde vara med och betala. Jag sa då att pappa inte svarar mig utan att hon själv kunde ringa och fråga honom om han kände någon som hade en cykel till salu för en billig peng eller om han kunde hjälpa till med lite pengar. DÅ HÖR JAG hur han skriker till henne "Jag har inte heller råd.. Hör med din mamma! Hon vet vad som gäller!"!!!! HUR kan man säga så till ett barna i telefon?!! Ett barn som inte ens får pappas kärlek!!
Alla pengar jag får över (om några) går oavkortat till min dotter - nu var det dags för vinterkläder och skor och vips hade det gått över 1500 kr. Snart kommer julen... och hon får ingen julklapp av sin pappa - för det har han förklarat "Allt som jag köper ska stanna här!" - Detta trots att han aldrig har henne. Då kommer ju min ångest - och vips köper jag en massa julklappar till tösen (för han tycker att de också ingår i underhållsbidraget). Han slipper ju de kostnader som en pappa med helgumgänge har - inga resekostnader, ingen biobiljett, inget lördagsgodis, inget lördagsmys med pizza - inga kostnader utöver de 1273 som han betalar.
Någon som har/har haft samma problem och kanske kan hjälpa mig? Snälla svara......
"Ångest"
1
Hur kan han!? Jag har skrivit en del här ute om hur min dotters pappa beter sig - och nu har han gått alldeles för långt! Jag sände ett sms, försökte ringa honom och mailade honom ang att dottern behövde en större cykel - inget svar någonstans. I mailet förklarade jag bara att dottern blev retad av kompisarna för att hon cyklade på en så liten cykel och att jag tyvärr inte hade råd att stå för hela kostnaden själv, tänkte att vi kunde sälja hennes nuvarande cykel och kanske dela på kostnaden som blir över för att köpa en större cykel till henne. Det hade blivit ca 250-300 kr han skulle betala då. Men som sagt - jag fick inget svar av honom. När dottern igår frågade varför hon inte kunde få en likadan cykel som sin kompis förklarade jag för henne att vi inte har pengar att köpa en helt ny cykel - varpå hon frågade varför hennes pappa inte kunde vara med och betala. Jag sa då att pappa inte svarar mig utan att hon själv kunde ringa och fråga honom om han kände någon som hade en cykel till salu för en billig peng eller om han kunde hjälpa till med lite pengar. DÅ HÖR JAG hur han skriker till henne "Jag har inte heller råd.. Hör med din mamma! Hon vet vad som gäller!"!!!! HUR kan man säga så till ett barna i telefon?!! Ett barn som inte ens får pappas kärlek!!
Alla pengar jag får över (om några) går oavkortat till min dotter - nu var det dags för vinterkläder och skor och vips hade det gått över 1500 kr. Snart kommer julen... och hon får ingen julklapp av sin pappa - för det har han förklarat "Allt som jag köper ska stanna här!" - Detta trots att han aldrig har henne. Då kommer ju min ångest - och vips köper jag en massa julklappar till tösen (för han tycker att de också ingår i underhållsbidraget). Han slipper ju de kostnader som en pappa med helgumgänge har - inga resekostnader, ingen biobiljett, inget lördagsgodis, inget lördagsmys med pizza - inga kostnader utöver de 1273 som han betalar.
Någon som har/har haft samma problem och kanske kan hjälpa mig? Snälla svara......
"Ångest"
Min dotters pappa har haft dottern på umgänge ett fåtal gånger under hennes uppväxt, så han har inte heller några stora kostnader för det. Men de tillfällen hon faktiskt har varit där har han varit väldigt generös och gått och shoppat med dottern med stora plånboken öppen. Hon har också flirtat till sig en dyr mobiltelefon och lite annat...
Jag har aldrig tagit strid med pappan om pengar. För mig är relationerna viktigare och det finns få saker som retar upp folk så mycket som tjafs om pengar. Jag har betalat hälften av flygbiljetter vid umgänge för att visa att jag verkligen vill att de ska träffas och anser det vara viktigt.
En enda gång under alla år (snart 17 år) har jag bett om ekonomisk hjälp, och det var faktiskt till en cykel. Dotterns cykel blev stulen precis när vi hade flyttat och jag hade lagt alla pengar jag hade på flytt och renovering. Då hjälpte pappan till utan knussel, det kom en tusenlapp till cykel direkt. Kanske för att jag aldrig annars pratar om pengar och kostnader, vad vet jag?
Helt klart så kostar barn mer för en boförälder en för en umgängesförälder som knappt har nåt umgänge alls. Men man kanske får svälja det, såna är förutsättningarn och reglerna, och fokusera mer på att få igång umgänget än på att få ekonomisk kompensation? För det blir ett evigt tjafsande, tror jag...
2
Min dotters pappa har haft dottern på umgänge ett fåtal gånger under hennes uppväxt, så han har inte heller några stora kostnader för det. Men de tillfällen hon faktiskt har varit där har han varit väldigt generös och gått och shoppat med dottern med stora plånboken öppen. Hon har också flirtat till sig en dyr mobiltelefon och lite annat...
Jag har aldrig tagit strid med pappan om pengar. För mig är relationerna viktigare och det finns få saker som retar upp folk så mycket som tjafs om pengar. Jag har betalat hälften av flygbiljetter vid umgänge för att visa att jag verkligen vill att de ska träffas och anser det vara viktigt.
En enda gång under alla år (snart 17 år) har jag bett om ekonomisk hjälp, och det var faktiskt till en cykel. Dotterns cykel blev stulen precis när vi hade flyttat och jag hade lagt alla pengar jag hade på flytt och renovering. Då hjälpte pappan till utan knussel, det kom en tusenlapp till cykel direkt. Kanske för att jag aldrig annars pratar om pengar och kostnader, vad vet jag?
Helt klart så kostar barn mer för en boförälder en för en umgängesförälder som knappt har nåt umgänge alls. Men man kanske får svälja det, såna är förutsättningarn och reglerna, och fokusera mer på att få igång umgänget än på att få ekonomisk kompensation? För det blir ett evigt tjafsande, tror jag...
Först och främst är han väl lite väl snål kanske, om han nu har några pengar. Tyvärr är det inte helt ovanligt. Det du kan göra är att föra bok över vad barnet faktiskt kostar utan att det är någon lyx vi talar om under några månader. Sedan tar du bort alla siffror och skickar listan till honom och frågar om han tycker att det verkar vara rimliga inköp och kostnader. Om inte, be honom radera på listan och helst motivera. Om ja, skickar då den ekonomiska sammanställningen som i så fall visar vad du betalar och vad han bidragit till på något sätt så att han svart på vitt faktiskt ser skillnaden.
Är han onödigt snål mot barnet när hon är hos honom så lär hon märka det själv framöver och om det spelar någon roll för henne så lär han märka det. Men för henne kanske det inte är viktigt med bio, pizza och annat. Det måste hon få bestämma själv.
Man behöver en ny cykel för att man växt ur den, tycker jag, inte för att man blir retad. Jag förstår problemet, men tycker man ska hålla på gränsen. Om andra barn är dumma för att hon har en viss cykel, skulle jag säga ifrån till barnen att man inte retar andra och eventuellt ta ett snack med föräldrarna.
Men, jag måste också säga att jag tycker att det var dumt av dig att blanda in barnet er konflikt om pengarna genom att be henne ringa. Jättedumt, faktiskt! Du ska INTE skicka henne som budbärare och förhandlare och låta henne bli slagpåse!
3
Nu tänker jag på flera saker...
Först och främst är han väl lite väl snål kanske, om han nu har några pengar. Tyvärr är det inte helt ovanligt. Det du kan göra är att föra bok över vad barnet faktiskt kostar utan att det är någon lyx vi talar om under några månader. Sedan tar du bort alla siffror och skickar listan till honom och frågar om han tycker att det verkar vara rimliga inköp och kostnader. Om inte, be honom radera på listan och helst motivera. Om ja, skickar då den ekonomiska sammanställningen som i så fall visar vad du betalar och vad han bidragit till på något sätt så att han svart på vitt faktiskt ser skillnaden.
Är han onödigt snål mot barnet när hon är hos honom så lär hon märka det själv framöver och om det spelar någon roll för henne så lär han märka det. Men för henne kanske det inte är viktigt med bio, pizza och annat. Det måste hon få bestämma själv.
Man behöver en ny cykel för att man växt ur den, tycker jag, inte för att man blir retad. Jag förstår problemet, men tycker man ska hålla på gränsen. Om andra barn är dumma för att hon har en viss cykel, skulle jag säga ifrån till barnen att man inte retar andra och eventuellt ta ett snack med föräldrarna.
Men, jag måste också säga att jag tycker att det var dumt av dig att blanda in barnet er konflikt om pengarna genom att be henne ringa. Jättedumt, faktiskt! Du ska INTE skicka henne som budbärare och förhandlare och låta henne bli slagpåse!
Det där med att skriva upp allt ska jag börja göra.
Men att jag bad henne ringa var för att hon ifrågasatte och att han inte svarar mig varken på sms, telefon eller mail. Han har uttryckligen sagt att han inte kommer att svara när jag ringer. Jag ville inte ta en "fuling" och ringa från tösens mobil - utan när hon själv ifrågasatte sin pappa sa jag att jag inte vet varför pappa inte vill hjälpa till och att jag inte vet varför han inte svarar mig - därför ringde hon upp honom. Det är han som gör henne till "slagpåse" som du skriver. Jag har inte varken ringt, sms:at eller mailat honom sedan april/maj i år - då han skrev till mig att han skulle ignorera mig. Han har till och med tagit det så långt så när hans mobil gick sönder och han blev av med dotterns mobil så ringde han inte hem till oss för att fråga om numret eller hem till oss för att prata med dottern - han skickade ett vykort till dottern där han bad henne sms:a sitt nummer till honom så att han kunde ringa. Hur han nu tror att en 7 åring kan skriva sms?? Så tyvärr är det så - han vägrar prata med mig och dottern står med frågor som jag inte kan svara på. Hon har frågat honom ett antal gågnger om hon ska få komma upp och hälsa på men han har inte gett henne något svar - så hon är verkligen ett stort frågetecken. Däremot tycker jag att det är HAN som beter sig som en stor barnunge - som bara pratar med dottern och inte med mig - OCH som säger sådana saker till henne i telefon.
4
Det där med att skriva upp allt ska jag börja göra.
Men att jag bad henne ringa var för att hon ifrågasatte och att han inte svarar mig varken på sms, telefon eller mail. Han har uttryckligen sagt att han inte kommer att svara när jag ringer. Jag ville inte ta en "fuling" och ringa från tösens mobil - utan när hon själv ifrågasatte sin pappa sa jag att jag inte vet varför pappa inte vill hjälpa till och att jag inte vet varför han inte svarar mig - därför ringde hon upp honom. Det är han som gör henne till "slagpåse" som du skriver. Jag har inte varken ringt, sms:at eller mailat honom sedan april/maj i år - då han skrev till mig att han skulle ignorera mig. Han har till och med tagit det så långt så när hans mobil gick sönder och han blev av med dotterns mobil så ringde han inte hem till oss för att fråga om numret eller hem till oss för att prata med dottern - han skickade ett vykort till dottern där han bad henne sms:a sitt nummer till honom så att han kunde ringa. Hur han nu tror att en 7 åring kan skriva sms?? Så tyvärr är det så - han vägrar prata med mig och dottern står med frågor som jag inte kan svara på. Hon har frågat honom ett antal gågnger om hon ska få komma upp och hälsa på men han har inte gett henne något svar - så hon är verkligen ett stort frågetecken. Däremot tycker jag att det är HAN som beter sig som en stor barnunge - som bara pratar med dottern och inte med mig - OCH som säger sådana saker till henne i telefon.
Vet hon genom honom att han inte svarar dig på varken en eller andra sättet alltså? Jag kan förstå att barnet ifrågasätter och jag förstår ditt syfte, men jag hade ändå aldrig bett min sjuåring ringa och fråga. Ett äldre barn kanske, men inte någon så liten och inte när jag på förväg kunde sätta pengar på vad som skulle ske.
Visst är han rejält omogen och dum som gör det du beskriver. En dumskalle, på ren svenska.
Träffar han aldrig dottern heller? Har ni gemensam vårdnad? Vet du för övrigt vad han har för ekonomi? Jag söker möjligheter här som du förstår...
5
Vet hon genom honom att han inte svarar dig på varken en eller andra sättet alltså? Jag kan förstå att barnet ifrågasätter och jag förstår ditt syfte, men jag hade ändå aldrig bett min sjuåring ringa och fråga. Ett äldre barn kanske, men inte någon så liten och inte när jag på förväg kunde sätta pengar på vad som skulle ske.
Visst är han rejält omogen och dum som gör det du beskriver. En dumskalle, på ren svenska.
Träffar han aldrig dottern heller? Har ni gemensam vårdnad? Vet du för övrigt vad han har för ekonomi? Jag söker möjligheter här som du förstår...
Jag håller med om sista stycket där, tycker inte att man blandar in barn i en vuxenkonflikt, allra minst om något så futtigt som pengar.
Sen tänker jag att vad gäller barns kostnader ska man inte glömma sin egen del. Barnet förväntas ju inte kosta enbart 1273:- utan förstås minst det dubbla (ni lägger ju 1273 var d v s ca 2500), ochså mkt tycker i alla fall inte jag att ett barn kostar VARJE månad. Nog kan man lägga undan lite någon gång ibland?
Sen är det synd att ni har en dålig relation, för barnets skull, men den blir nog inte bättre av pengatjafs tänker jag...
6
Jag håller med om sista stycket där, tycker inte att man blandar in barn i en vuxenkonflikt, allra minst om något så futtigt som pengar.
Sen tänker jag att vad gäller barns kostnader ska man inte glömma sin egen del. Barnet förväntas ju inte kosta enbart 1273:- utan förstås minst det dubbla (ni lägger ju 1273 var d v s ca 2500), ochså mkt tycker i alla fall inte jag att ett barn kostar VARJE månad. Nog kan man lägga undan lite någon gång ibland?
Sen är det synd att ni har en dålig relation, för barnets skull, men den blir nog inte bättre av pengatjafs tänker jag...
Om man räknar in ökad hyra, el, möbler, slitage, ökade reskostnader, föräkringar, frisör, läkarvård och mediciner, utrustnng som cykel, bilstol, skridskor och liknande, presenter till kompisars kalas osv så landar man ofta på mer än 1273x2+1050=3596. Särskilt när barnen är små och går på dagis/fritids. Jag vet inte vad maxtaxan ligger på nu, men runt 1300 va? Då är det 2300 kvar till alt det andra... Ja, förresten, tonåringar är inte billigare, de har bara lite andra kostnader... ;-)
7
Om man räknar in ökad hyra, el, möbler, slitage, ökade reskostnader, föräkringar, frisör, läkarvård och mediciner, utrustnng som cykel, bilstol, skridskor och liknande, presenter till kompisars kalas osv så landar man ofta på mer än 1273x2+1050=3596. Särskilt när barnen är små och går på dagis/fritids. Jag vet inte vad maxtaxan ligger på nu, men runt 1300 va? Då är det 2300 kvar till alt det andra... Ja, förresten, tonåringar är inte billigare, de har bara lite andra kostnader... ;-)
För att inte tala om all förlorad inkomst man har som boförälder! Först föräldraledigheten, sen all vab fram till barnet är 12. Det blir många sköna tusenlappar!
8
För att inte tala om all förlorad inkomst man har som boförälder! Först föräldraledigheten, sen all vab fram till barnet är 12. Det blir många sköna tusenlappar!
Det beror väl lite på var man lägger ribban? Jag har både en tonåring och ett dagisbarn och har varit ensam under många år med det stora barnet. Dessutom studerade jag samtidigt
9
Det beror väl lite på var man lägger ribban? Jag har både en tonåring och ett dagisbarn och har varit ensam under många år med det stora barnet. Dessutom studerade jag samtidigt
Men det är ju inte en tävling om vem som tjänar mest? Frågan är väl om man har råd att klara tillvaron med ett underhåll på 1273. Och jag hävdar att, ja, det gör man.
10
Men det är ju inte en tävling om vem som tjänar mest? Frågan är väl om man har råd att klara tillvaron med ett underhåll på 1273. Och jag hävdar att, ja, det gör man.
Jag har också klarat mig i alla år, snart 17, och jag kunde tom arbeta ca 50% under dotterns första 4 år. Men det var inte det jag svarade på, det var huruvida underhåll och barnbidrag ger ett överskott eller ej. Det gör de inte. Sen kan man självklart leva på olika nivå. Vissa år har jag haft råd att ta med mig dottern på långresa till australien, andra år har vi levt på marginalen. Mest har vi det som folk har det mest, ok men inget större överflöd...
11
Jag har också klarat mig i alla år, snart 17, och jag kunde tom arbeta ca 50% under dotterns första 4 år. Men det var inte det jag svarade på, det var huruvida underhåll och barnbidrag ger ett överskott eller ej. Det gör de inte. Sen kan man självklart leva på olika nivå. Vissa år har jag haft råd att ta med mig dottern på långresa till australien, andra år har vi levt på marginalen. Mest har vi det som folk har det mest, ok men inget större överflöd...
Jaha. Varför det? Barn ska försörjas SOLIDARISKT, vilket egentligen innebär att den som tjänar mest ska betala mest. Den som inte lägger tid på sitt barn borde kanske egentligen betala ännu mer, som kompensation för att den andre tar större ansvar och engagerar sig mer?
Jag vill understryka att jag personligen värderar relationen till pappan högre än pengar, men det betyder inte att jag tycker den ekonomiska bilden är rättvis. Jag tycker att de som är uf med väldigt lite eller inget umgänge kommer väldigt billigt undan.
15
Jaha. Varför det? Barn ska försörjas SOLIDARISKT, vilket egentligen innebär att den som tjänar mest ska betala mest. Den som inte lägger tid på sitt barn borde kanske egentligen betala ännu mer, som kompensation för att den andre tar större ansvar och engagerar sig mer?
Jag vill understryka att jag personligen värderar relationen till pappan högre än pengar, men det betyder inte att jag tycker den ekonomiska bilden är rättvis. Jag tycker att de som är uf med väldigt lite eller inget umgänge kommer väldigt billigt undan.
Jag förstår inte hur du bara kan tänka som så att den som spenderar mer tid med barnet skall betala mer?! Varför? En pappa som har helgumgänge har minst extrakostnader på runt 7.500 kr per år - det ska hämtas och lämnas, köpas gott inför helgen, kanske gå och titta på en film då och då, eller hyra en film. Och det är väl ganska så vanligt att pappor (eller mammor) som endast har barnen varannan helg lägger lite mer pengar på barnen under umgänget än en normal familj gör. Allt för att dämpa dåligt samvete eller något. Då tycker jag det är konstigt att en förälder kan flytta 45 mil från sitt barn - aldrig ha umgänge - och på det viset spara 7.500 kr per år. Jag tycker faktiskt att underhållsbidraget skulle sättas annorlunda om pappan inte har sitt barn mer än ett par gånger per år. Om uf har barnet mer än 5 sammanhängande dagar får de dra av ca 40 kr per dag - men en bf som alltid har sitt barn får inte en krona extra. Man får stå för allt året runt. Birgitta97 har skrivit många kloka ord här - tyvärr kan jag inte säga det samma om dig.
17
Jag förstår inte hur du bara kan tänka som så att den som spenderar mer tid med barnet skall betala mer?! Varför? En pappa som har helgumgänge har minst extrakostnader på runt 7.500 kr per år - det ska hämtas och lämnas, köpas gott inför helgen, kanske gå och titta på en film då och då, eller hyra en film. Och det är väl ganska så vanligt att pappor (eller mammor) som endast har barnen varannan helg lägger lite mer pengar på barnen under umgänget än en normal familj gör. Allt för att dämpa dåligt samvete eller något. Då tycker jag det är konstigt att en förälder kan flytta 45 mil från sitt barn - aldrig ha umgänge - och på det viset spara 7.500 kr per år. Jag tycker faktiskt att underhållsbidraget skulle sättas annorlunda om pappan inte har sitt barn mer än ett par gånger per år. Om uf har barnet mer än 5 sammanhängande dagar får de dra av ca 40 kr per dag - men en bf som alltid har sitt barn får inte en krona extra. Man får stå för allt året runt. Birgitta97 har skrivit många kloka ord här - tyvärr kan jag inte säga det samma om dig.
Du verkar tänka som jag gör. Skönt att någon ser det för vad det är....det är dyrt att ha barn.. och dyrare än blir det när man bor helt själv med barnet i en 3:a - för ett eget rum vill man ju att barnet ska ha. Jag skrev svar till Kajo ang hennes kommentar att den som har barnet mest skulle betala mer. Jag kan inte förstå hur hon tänker. Bara min dotterns försäkring går på 200 kr i månaden. Och visst har jag tänkt tanken att byta - men då hon har haft problem med hörseln och rör i öronen så är jag rädd för att om jag bytar så kan man ge sig på att det nya försäkringsbolaget kommer och säger att "det visste ni om" så vi betalar inte ut något. Jag har på nära håll sett hur ett försäkringsbolag nekat ett barn några pengar - detta barn är nu 20 år gammal och har inte fått ut en enda krona. Han har Turetts syndrom - kan inte ha ett vanligt boende, kan inte ha ett jobb, kan inte gå på bio, inte åka buss (för han har blivt avslängd pga av sitt "språk"). Så nej, jag vågar inte dra in på försäkringskostnaden. Sen är det ju allt det andra som behövs som du anger - stämmer helt in. Tack för dina ord.
18
Du verkar tänka som jag gör. Skönt att någon ser det för vad det är....det är dyrt att ha barn.. och dyrare än blir det när man bor helt själv med barnet i en 3:a - för ett eget rum vill man ju att barnet ska ha. Jag skrev svar till Kajo ang hennes kommentar att den som har barnet mest skulle betala mer. Jag kan inte förstå hur hon tänker. Bara min dotterns försäkring går på 200 kr i månaden. Och visst har jag tänkt tanken att byta - men då hon har haft problem med hörseln och rör i öronen så är jag rädd för att om jag bytar så kan man ge sig på att det nya försäkringsbolaget kommer och säger att "det visste ni om" så vi betalar inte ut något. Jag har på nära håll sett hur ett försäkringsbolag nekat ett barn några pengar - detta barn är nu 20 år gammal och har inte fått ut en enda krona. Han har Turetts syndrom - kan inte ha ett vanligt boende, kan inte ha ett jobb, kan inte gå på bio, inte åka buss (för han har blivt avslängd pga av sitt "språk"). Så nej, jag vågar inte dra in på försäkringskostnaden. Sen är det ju allt det andra som behövs som du anger - stämmer helt in. Tack för dina ord.
Jag tycker att det blir väldigt onyanserat att rakt av konstatera att 1273 kr är "för lite" och att samtidigt förutsätta att en uf har råd med mer.
Förutsätt att bf lever i ett nytt förhållande, som många gör. I ett hushåll med två inkomster. Medan uf kanske lever ensam och ibland har fler än ett underhåll att betala.
Ekonomin behöver inte nödvändigtvis vara ljusare för en uf, varför utgår vi från det?
Jag tycker att det blir lite talande om man ser till hur man räknar normen för försörjningsstöd. En bf måste räkna underhållet som inkomst medan en uf INTE får dra av underhållet som utgift. I praktiken innebär det att, om man har flera underhåll att betala per månad, kan ha väldigt lite pengar kvar.
19
Jag tycker att det blir väldigt onyanserat att rakt av konstatera att 1273 kr är "för lite" och att samtidigt förutsätta att en uf har råd med mer.
Förutsätt att bf lever i ett nytt förhållande, som många gör. I ett hushåll med två inkomster. Medan uf kanske lever ensam och ibland har fler än ett underhåll att betala.
Ekonomin behöver inte nödvändigtvis vara ljusare för en uf, varför utgår vi från det?
Jag tycker att det blir lite talande om man ser till hur man räknar normen för försörjningsstöd. En bf måste räkna underhållet som inkomst medan en uf INTE får dra av underhållet som utgift. I praktiken innebär det att, om man har flera underhåll att betala per månad, kan ha väldigt lite pengar kvar.
Jag har ensam vårdnad om dottern sedan födseln. Jag har tagit reda på att han hade en årsinkomst på 256.000 förra året medans han säger att han inte jobbat heltid. Sen har han gift sig med en tjej som har 3 barn och de har ett nytt barn på väg.
Han träffade sin dotter senast till nyår. Efter det har han uttryckt att jag kan ta allt ansvar själv och att dottern "ju" kan höra av sig om hon vill. Jag har inte varit i kontakt med honom sedan maj månad i år då jag skickade ett mail med frågan om det blev något sommarumgänge - varken via sms, telefon eller mail. Jag har låtit honom vara - MEN när en 7 åring står med frågor om varför hon inte kan få vad andra barn runt om henne får - och jag bara kan säga att vi inte har pengar - och hon då själv ifrågasätter varför hennes pappa inte kan hjälpa till så att hon kan få en större cykel - då sa jag "det vet jag inte gumman, det får du fråga honom för han svarar inte på mitt mail". Då tog hon sin mobil och ringde honom själv. Jag hade såklart berättat för henne att jag mailat honom men mailet var helt normalt - inget hot eller något bl a skrev jag
".... är i stort behov av en större cykel - helst en 24 tums - och min fråga är om du kanske känner någon här nere som har en fin sådan att sälja till oss - helst billigt." När dottern då ringde honom fick hon en skrikande pappa i örat! Hade det inte varit bättre om han bett att få prata med mig - istället för att gå genom dottern?
Hur ska jag kunna ge min dotter svar på varför hennes pappa inte bryr sig, varför han inte vill träffa henne, varför han inte kan hjälpa till.... Många frågor finns det...men inga svar....
20
Jag har ensam vårdnad om dottern sedan födseln. Jag har tagit reda på att han hade en årsinkomst på 256.000 förra året medans han säger att han inte jobbat heltid. Sen har han gift sig med en tjej som har 3 barn och de har ett nytt barn på väg.
Han träffade sin dotter senast till nyår. Efter det har han uttryckt att jag kan ta allt ansvar själv och att dottern "ju" kan höra av sig om hon vill. Jag har inte varit i kontakt med honom sedan maj månad i år då jag skickade ett mail med frågan om det blev något sommarumgänge - varken via sms, telefon eller mail. Jag har låtit honom vara - MEN när en 7 åring står med frågor om varför hon inte kan få vad andra barn runt om henne får - och jag bara kan säga att vi inte har pengar - och hon då själv ifrågasätter varför hennes pappa inte kan hjälpa till så att hon kan få en större cykel - då sa jag "det vet jag inte gumman, det får du fråga honom för han svarar inte på mitt mail". Då tog hon sin mobil och ringde honom själv. Jag hade såklart berättat för henne att jag mailat honom men mailet var helt normalt - inget hot eller något bl a skrev jag
".... är i stort behov av en större cykel - helst en 24 tums - och min fråga är om du kanske känner någon här nere som har en fin sådan att sälja till oss - helst billigt." När dottern då ringde honom fick hon en skrikande pappa i örat! Hade det inte varit bättre om han bett att få prata med mig - istället för att gå genom dottern?
Hur ska jag kunna ge min dotter svar på varför hennes pappa inte bryr sig, varför han inte vill träffa henne, varför han inte kan hjälpa till.... Många frågor finns det...men inga svar....
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
