Hej! Min H är som ni förstår sex år och går på sexårs. Han är omtyckt, gladlynt och positiv, gillar att leka, vara ute i skogen och att ha gympa. Han har alltid varit sen i talet, pratar nu som en fyraåring ungefär, men nu börjar jag tycka att han beter sig som ett småbarn många gånger. Han gråter t.ex. om han inte får som han vill och i fredags sade hans jämnåriga kompis att han tyckte att H var barnslig.
På samlingen tycker han att det är jobbigt med allt prat och han verkar "skärma av" och gå in i sin egen värld då.
Vi har gått hos logoped i ett par år och hon tycker inte att han verkar vara sen, men man kanske ska ta det ett steg vidare?
Jag är så rädd att hans kompisar ska tröttna på honom och på att han inte ska klara ettan nästa år. Har ni några tips?
1
Sen i utvecklingen? Hej! Min H är som ni förstår sex år och går på sexårs. Han är omtyckt, gladlynt och positiv, gillar att leka, vara ute i skogen och att ha gympa. Han har alltid varit sen i talet, pratar nu som en fyraåring ungefär, men nu börjar jag tycka att han beter sig som ett småbarn många gånger. Han gråter t.ex. om han inte får som han vill och i fredags sade hans jämnåriga kompis att han tyckte att H var barnslig.
På samlingen tycker han att det är jobbigt med allt prat och han verkar "skärma av" och gå in i sin egen värld då.
Vi har gått hos logoped i ett par år och hon tycker inte att han verkar vara sen, men man kanske ska ta det ett steg vidare?
Jag är så rädd att hans kompisar ska tröttna på honom och på att han inte ska klara ettan nästa år. Har ni några tips?
För det första: känner DU att det verkar som om han är sen i utvecklingen? I så fall brukar man ju behöva lita på sin magkänsla och gå vidare med det, för att det inte skall äta upp en. Det behöver ju inte alls vara på det viset.
Signaler från skolpersonalen? Logopenden tycker ju inte att han verkar sen, och hon har ju träffat honom under några år och träffar dessutom många barn i tjänsten.
Att gråta för saker som en liten småunge hör nog till, skulle jag tycka. Hör till det normala, alltså. Att hans jämnåriga kompis sade att H är barnslig skulle inte jag lägga så mycket vikt vid. Barn är barnsliga, så även jämnåriga kompisar som kanske känner sig oförrättade eller missförstådda. Jag vet inget om situationen som kompisen sade det i, men det känns oviktigt.
Ang. att klara ettan - prata med hans lärare. Går han förskoleklass nu? De borde ju ha lite koll på läget tycker jag.
2
För det första: känner DU att det verkar som om han är sen i utvecklingen? I så fall brukar man ju behöva lita på sin magkänsla och gå vidare med det, för att det inte skall äta upp en. Det behöver ju inte alls vara på det viset.
Signaler från skolpersonalen? Logopenden tycker ju inte att han verkar sen, och hon har ju träffat honom under några år och träffar dessutom många barn i tjänsten.
Att gråta för saker som en liten småunge hör nog till, skulle jag tycka. Hör till det normala, alltså. Att hans jämnåriga kompis sade att H är barnslig skulle inte jag lägga så mycket vikt vid. Barn är barnsliga, så även jämnåriga kompisar som kanske känner sig oförrättade eller missförstådda. Jag vet inget om situationen som kompisen sade det i, men det känns oviktigt.
Ang. att klara ettan - prata med hans lärare. Går han förskoleklass nu? De borde ju ha lite koll på läget tycker jag.
Tack för svaret! Han är nog mest sen i talet, motorik, minne och intelligens verkar det inte vara något fel på. Så nu taggar jag ner, han klarar sig bra efter omständigheterna (med språket) och skolan verkar ta itu med det skolförberedande på ett bra sätt.
3
Tack för svaret! Han är nog mest sen i talet, motorik, minne och intelligens verkar det inte vara något fel på. Så nu taggar jag ner, han klarar sig bra efter omständigheterna (med språket) och skolan verkar ta itu med det skolförberedande på ett bra sätt.
Man oroar sig hela tiden för barnen.
Ellen kan få för sig att tala bäbisspråk lite nu och då. Dagmamman säger att de andra barnen undrar varför.
Jag tror att hon bara vill vara liten ibland och därför gör så.
Så länge förskolepersonalen inte sagt något så skulle jag inte fundera så mycket på det. Alla barn är ju så olika.
Om logopeden säger att han inte är sen så är det ju jättebra.
Jag skulle nog avvakta lite. Att börja skolan är en omställning och reaktionen på det kan nog yttra sig på olika vis hos barnen.
4
Jobbigt.
Man oroar sig hela tiden för barnen.
Ellen kan få för sig att tala bäbisspråk lite nu och då. Dagmamman säger att de andra barnen undrar varför.
Jag tror att hon bara vill vara liten ibland och därför gör så.
Så länge förskolepersonalen inte sagt något så skulle jag inte fundera så mycket på det. Alla barn är ju så olika.
Om logopeden säger att han inte är sen så är det ju jättebra.
Jag skulle nog avvakta lite. Att börja skolan är en omställning och reaktionen på det kan nog yttra sig på olika vis hos barnen.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
