Hur göra skolan rolig?

[Nissa]

MIn dotter som snart fyller 7 år går i ettan. Jag märker att hon inte tycker att det är roligt i skolan, men hittar ingen direkt orsak. Hon har ofta ont magen eller huvudet på morgonen, men jag har inte sett några tecken på mobbing. (Har pratat med skolsköterskan samt klasslärarna och även varit med två gånger i klassen).

Lärarna verkar (åtminstone ur ett vuxenperspektiv) väldigt bra och undervisningen är ganska flexibel med lagom ansvar på barnen att jobba i egen takt.

Frågar jag dottern om vad som är roligt i skolan så blir svaret "fritids" därefter är det gympan som är rolig. När vi skulle ha utvecklingssamtal och hon ombads berätta vad hon ville bli bättre på blev svaret "att hjula".

Hon kan inte läsa, hon blandar ihop bokstäver (som n och h) och hemma blir hon mest arg om man frågar om hon t.ex. känner igen några bokstäver eller kan läsa något ord i kvällssagan.
Hon kan inte räkna till hundra utan hjälp med tiotalsövergångarna.
Jag känner mig dock inte orolig för hennes förmåga, för hon är smart och kopplar lätt ihop mekaniska konstruktioner och suger i sig kunskap via de faktaböcker som hon gärna ser att vi läser på kvällen. Favoritleksaken är en kemilåda.

Skolan är trots detta inte rolig. Vad kan man göra? Givetvis ska jag ta upp det med lärarna, men vore tacksam för lite tips!

[BM66]

känner igen en del av det du skriver. kanske en paus från alla frågor och krav på att läsa?bara få njuta av historien och lära sig lyssna på inlästa böcker.Biblioteket har ju inlästa böcker med tillhörande böcker,kanske en medelväg?
När det kommer till att räkna har jag använt mig av matlagning och främst bakning för att göra det roligt och konkret. Familjen blev lite rund om magarna men det var det värt.
Tror att en tids fokus på det positiva och släppa det negativa kan vara väldigt bra.
Lycka till!

[Anonym]

Inte för att vara dum men allting är inte roligt. Skolan är inte alltid rolig och barn vill helst leka, vara på fritids och få bestämma själva. D

et ställs en hel del krav när man börjar i skolan och det kan vara jobbigt. SÅ jag tycker som BM skriver, focera inte det på fritiden. Om de inte har läxa så låt henne leka och ha kul på fritiden/hemma istället.

[lavendelflickan]

Nu ska man aldrig säga att det si eller så via ett forum men som förälder till en dyslektiker förstår jag din oro och så känner jag en liten varningsklocka.

försök att hitta lusfyllda sätt att jobba med skolarbetet. baka och läsa recept (det finns bra och lätta kokböcker för barn). spela vanliga spel och träna på att läsa frågekort och räkna på tärningarna.. m.m.

Fortsätt att uppmuntra din dotters NO intresse.

[Nissa]

Jag håller med om att allting inte ska vara roligt, man jag tycker att det är jobbigt när jag ser hur dottern blir alltmer "seg" ju närmare vi kommer skolan... För även om inte allt är roligt, så borde det vara kul att GÅ till skolan, dvs att skolan totalt sett är rolig.

Jag var nog otydlig, jag pressar verkligen inte på med läsningen, men någon gång ibland brukar jag fråga om hon kan se vad det står. Speciellt om hon själv undrar vad det står (hon blir oftast arg om jag ljudar fram ordet istället för att bara säga direkt vad det blir). Lillebror på 5 år är intresserad av bokstäver och då känns det konstigt att inte ställa några frågor till henne också när han och jag pratar bokstäver vid kvällssagan.

[Nissa]

Tack för bra tankar! Det är det spår jag är inne på också, dvs hemma har vi ingen press (utöver läxorna) men lillebror börjar intressera sig för läsning och bokstäver, så vi pratar lite om bokstäver och ljud vid kvällssagan.

Räkna tycker hon är roligare, där kan hon faktiskt själv komma med räkneproblem och verkar uppskatta att få frågor om vad enkla tal plus varandra blir.

Tyvärr blir SKOLAN inte roligare av det...

[Nissa]

Vad är de första tecknen på dyslexi? Spontant känns det bara som att hon inte kan (inte vill lära sig) bokstäverna, för när hon väl ljudat sig igenom orden brukar hon komma på vad det står.

Tärningarna kan hon antalet prickar på utan att räkna, men hon är inte road av spel (de tar för lång tid och har för mycket regler ).

Jag tyckte själv att lågstadiet var gräsligt tråkigt, så det kanske bara ligger i generna. Högstadiet och gymnasiet däremot var jätteroliga!

[lisalina]

MIn dotter som snart fyller 7 år går i ettan. Jag märker att hon inte tycker att det är roligt i skolan, men hittar ingen direkt orsak. Hon har ofta ont magen eller huvudet på morgonen, men jag har inte sett några tecken på mobbing. (Har pratat med skolsköterskan samt klasslärarna och även varit med två gånger i klassen).

Lärarna verkar (åtminstone ur ett vuxenperspektiv) väldigt bra och undervisningen är ganska flexibel med lagom ansvar på barnen att jobba i egen takt.

Frågar jag dottern om vad som är roligt i skolan så blir svaret "fritids" därefter är det gympan som är rolig. När vi skulle ha utvecklingssamtal och hon ombads berätta vad hon ville bli bättre på blev svaret "att hjula".

Hon kan inte läsa, hon blandar ihop bokstäver (som n och h) och hemma blir hon mest arg om man frågar om hon t.ex. känner igen några bokstäver eller kan läsa något ord i kvällssagan.
Hon kan inte räkna till hundra utan hjälp med tiotalsövergångarna.
Jag känner mig dock inte orolig för hennes förmåga, för hon är smart och kopplar lätt ihop mekaniska konstruktioner och suger i sig kunskap via de faktaböcker som hon gärna ser att vi läser på kvällen. Favoritleksaken är en kemilåda.

Skolan är trots detta inte rolig. Vad kan man göra? Givetvis ska jag ta upp det med lärarna, men vore tacksam för lite tips!

Har du frågat dottern varför det inte är roligt i skolan? Eller, det har du säkert, men har du provat att gräva lite mer? Ställa följdfrågor, utmana henne lite?

Det blir ju lätt tråkigt om man känner att man inte kan, tänker jag. Och stressande och man får lätt dåligt självförtroende. Att då skylla på att det är tråkigt och inte vilja lära sig är ett bekvämt sätt att slippa erkänna för andra (och sig själv) att man inte kan.

En del barn är mutbara. Självklart är det bäst om man vill lära sig läsa, men vill man inte måste man ju ändå. Om ni tror att dottern är mutbar kanske ni kan införa en "tio-minuter-varje-kväll-rutin" där ni övar läsning tillsammans i tio minuter. För varje dag dottern ställer upp får hon en guldstjärna på ett papper och efter 10 stjärnor blir hon belönad med något hon vill ha (som hon på förhand vet om). Man kan förklara det som tandborstning eller så, även om man inte VILL bortsa tänderna så gör med det varje kväll.

Är hon klurig kanske pysselböcker kan vara något. Finns ju en massa korsordsböcker och pysselmaterial att köpa hem, sånt kanske är roligare än skolans material.

[bettyboo]

Jag tror att det är en mognadsfråga. Din dotter är inte intresserad av skolan ÄN. Men det kommer nog, så håll ut!

sen verkar hon ha ett uttalat intresse för fysiska övningar. Det verkar vara hennes starka sida. Detta hade jag uppmuntrat. Mycket gympa och sport. Klart hon ska bli bättre på att hjula! Gymnastikföreningar lär ut sånt till exempel! jag hade koncentrerat mig på hennes motoriska utveckling just nu, för den verkar ligga lite före den akademiska (just nu! det kan skifta sen!). När barnet märker att föräldern uppmärksammar och berömmer det de är bra på så anstränger de sig mer överlag.

[Nissa]

Tack för bra tips!
Jag har försökt luska, men hon tillhör den sorten som ALDRIG berättar något frivilligt om dagis/skola/fritids.
Hon är i högsta grad mutbar, men motståndet har känts alldeles för kompakt för att jag ska vilja jobba så mycket med skolsaker hemma. Jag har istället känt att det får räcka med den övning hon får i skolan och försökt att nappa de få gånger hon öppnar upp för lite mer "skolövnignar" hemma.

Usch, jag hör hur negativ jag låter, som om inget går att lösa.... Men vi har försökt få reda på vad som inte känns bra, och jag är rädd att det har fått det magonda att accelerera, så kanske just den delen (ont i div kroppsdelar) mest handlar om kontaktsökande med oss föräldrar?

[Nissa]

Ja, jag hoppas också att det ska komma av sig själv, men hoppas att det inte ska ta lika lång tid som det tog för mig (högstadiet).
Hon går i ridskola och går på simträning, men är helt ärligt måttligt intresserad. Hon är inte road av att cykla, inte spela spel, inte rita...

Jag brukar verkligen se till att berömma och mest berömma detaljer som visar att jag verkligen SETT henne. "Åh, det HÄR j:et har du skrivit jättefint i läxboken, en perfekt böj längst ned!" "Jag såg vilken fin volt du gjorde med hästen, vad bra att du lämnade plats åt den som var bakom"

[milla med 99a 02a]

Jag tror att hon tycker att det är svårt och jobbigt att lära sig läsa m.m. Mitt tips är att ta tag i det och börja läsa ca 10-15 minuter varje dag under ett par månader för att få igång läsandet ordentligt. Utvecklingen går ofta väldigt snabbbt om man intensivtränar vilket gör att barnet märker att hon/han lär sig snabbt och blir bättre. Då blir det roligare att öva. Ju bättre man är på att läsa desto roligare blir det.

[Nissa]

Hur menar du med att läsa 10-15 min varje dag? Att hon ska läsa själv eller att vi ska läsa med/för henne?
Vi läser kvällssaga varje kväll (varierande sagor/berättelser, faktaböcker, serietidningar). Jag försökte en period att hon skulle läsa lite tillsammans med mig, men hon blev arg efter bara några ord.

Roligt med någon som bryter mönstret att "låt saken bero". Jag vet bara inte om jag riktigt tror på det... På kvällarna är hon ofta ganska trött, så då återstår bara helgerna att jobba mer strukturerat och därmed faller din idé om att intensivträna.

[milla med 99a 02a]

Jag menar att barnet bör öva på att läsa under ca 10 minuter varje dag (eller i alla fall minst 4 dagar/v) så att hon försöker läsa för er. I början är det extra tungt så då kanske 5 minuter effektiv träning räcker (dvs den tid som verkligen ägnas åt att läsa inte den tid som ägnas åt att tjafsa och gnälla) 5 min är inte så lång tid så det kanske kan gå att få till varje dag på en tid som inte är i anslutning till läggdags. Det är också bra för barnet att det jobbiga bara är jobbigt under en kort tid. Om hon blir arg när ni försöker öva läsning hemma så kanske det också är läsningen som gör att hon inte gillar skolan. Jag tror inte att det det blir bättra av sig själv. Det är jobbigt att lära sig nya saker som man tycker är svårt men jag tror inte att det blir inte lättare och roligare om ett halvår. Det blir roligt när man märker att man lär sig och upptäcker att man kan det där som var så svårt förut. Därför ar det bra om övningarna är så att barnet direkt kan märka att hon kan det hon inte trodde sig kunna. d.v.s. det får inte vara för svårt och även små framsteg bör bli synliga.

[kämpa]

Otroligt bra inlägg av milla med 99a 02

Milla vet vad det handlar om när det gäller lästräning hör jag. Det är precis på pricken så som milla beskriver .träning träning och träning är det som gäller.
Min grabb har dyslexi. Han har läst var dag i flera år en liten stund i en bok som han gillar, och även om han aldrig blir av med dyslexin, är hans läsning nu riktigt bra. Det finns faktiskt forskning på området som stöder att intensiv träning hjälper...och att ha attityden vänta och se är förödande för barn som har svårigheter inom läs/skrivområdet. Vår logoped har sagt att det är träningen som hjälpt.Du ska veta att min pojke tyckte det var hemskt jobbigt att läsa i början, vi fick locka och pocka. Succecivt har läsningen blivit bättre och ju bättre den blivit ju roligare har det blivit att läsa.Nu har han själv märkt att han kan läsa riktigt bra
och är så glad över det..Så du trådstartande mamma
vill bara säga att försök få din dotter att läsa så ofta du kan..Även om det inte är varje dag..så hjälper all träning.
Tips nr två läs för henne också..det är också viktigt och bra.

[Nissa]

Mitt fokus är att det ska bli roligare att gå till skolan, för jag tror att om det blir roligt så kommer även skolarbetet bli roligt. Hon är fortfarande 6 år (sent decemberbarn) så hon ligger ju nästan ett år efter de äldsta i klassen, men det kan vi ju inte ha som förklaring hela tiden....

Jag står och tvekar mellan olika förhållningssätt. Vi läser högt varje kväll och öht så har vi mycket böcker och tidningar i hemmet, så det är inte så att hon saknar förebilder (eller vad man ska kalla det).
Jag har testat att låta henne läsa en sida varje kväll i en bok, en enkel bok med en mening per sida. De första gångerna gick det bra, men efter 3-4 kvällar ville hon verkligen inte.

Så nu står jag och väger mellan att lirka henne att läsa (med risk att hon bara låser sig) eller att överlåta läsinlärningen helt på skolan (med risk att hon inte lär sig).
När hon väl knäckt läskoden så kommer hon säkert tycka att det är roligt att läsa, för hon är ett vetgirigt barn. Men jag vet ju heller inte om det kommer göra att det blir roligt att gå till skolan.

[kämpa]

Det är svårt att vara i ditt dilemma..
Jag har varit där själv många gånger..Ibland har han tvärvägrat att läsa.. och då har han sluppit ett tag. Det har varit fruktansvärt jobbigt att se hur han verkligen inte vill. Han blev både väldigt ledsen och arg periodvis. Jag har undrat många gånger om jag gör rätt. Tvivlat och inte velat plåga honom. Det var då jag tog till farmor

hon läste med min grabb..det blev en annan grej liksom..inte lika laddat när hon läste med honom.Det kan vara något att pröva om ni har den äldregenerationen inom räckhåll förståss.
Högre upp skrev lavendelflicka om att pröva roliga sätt att läsa tex använda barnkokböcker spel med frågekort till som din flicka kan läsa. Det tror jag på som en bra grej att pröva.. när det låser sig för din tjejj. Att försöka få något som hon tycker är svårt att vara skoj är en svår konst..ibland lyckas man med det som förälder och ibland inte.

Det är klart att man inte säkert kan veta att detta med att din tjejj knäcker läskoden är det ända som kan göra
att hon sedan tycker det är roligt i skolan..Det kan ju finnas andra saker som också måste till...du får luska
...fast det har du ju säkert redan gjort..... : )

Fast jag tror ändå att det är viktigt att jobba på att utesluta såna grejer som är viktiga för att trivas i skolan. Jag menar när hon väl knäckt läskoden så kan du ju utesluta att det var där felet låg så att säga...

hoppas mina fundering hjälper dig på något sätt

[Nissa]

Ja tack! Det hjälper massor att läsa om dina och andras funderingar, jag är så tacksam för alla som delar med sig! Sedan får jag ju försöka ta till mig de bitar jag själv tror kan funka, men alltid får man ju någon ny infallsvinkel värd att testa.

Mormor finns inom räckhåll (2 mil) och det är säkert att testas!
Spelkort känns oöverstigligt, det är sällan mer än 1-2 ord, dessutom gillar hon inte att spela. Men recept har jag funderat på, det kanske är ett bra sätt att få in läsnignen i vardagen. Tror dock att hon kommer bli arg och säga att "men DU kan ju läsa!!!"

[kämpa]

Hej ville bara tipsa dig om nedan webplats

http://www.bokstodet.se/artikel.aspx?id=4

där ger de tips under en rubrik som heter "när läsningen går trögt" kan vara värt att kolla in

lycka till!