gick bort en vecka innan julafton.
Jag trodde att jag var förberedd, eftersom han har varit sjuk i flera år, men jag blev otroligt chockad och julen bara flöt förbi. Jag minns den knappt.
Han hade köpt julklappar som låg under granen och väntade och det var så fruktansvärt sorgligt att sitta och öppna dem på julafton.
Nu återstår begravning och mycket praktiskt men jag känner mig så otroligt ledsen. Det känns som att jag borde "rycka upp mig", folk säger sånt som: Tänk på allt det positiva också! Men det går ju inte just nu!
Det är bara elva dagar sedan jag pratade med honom, och nu ska jag bara glömma bort?
Nu finns han ju bara i våra minnen, jag känner att jag MÅSTE tänka på honom för att han ska finnas kvar, måste återkalla hans röst inom mig, hans speciella uttryck och sätt.
De kanske bara vill väl, mår dåligt av att se mig ledsen, men jag tycker att det är så jobbigt att jag ska skämmas för att jag går här och gråter...
1
Min pappa gick bort en vecka innan julafton.
Jag trodde att jag var förberedd, eftersom han har varit sjuk i flera år, men jag blev otroligt chockad och julen bara flöt förbi. Jag minns den knappt.
Han hade köpt julklappar som låg under granen och väntade och det var så fruktansvärt sorgligt att sitta och öppna dem på julafton.
Nu återstår begravning och mycket praktiskt men jag känner mig så otroligt ledsen. Det känns som att jag borde "rycka upp mig", folk säger sånt som: Tänk på allt det positiva också! Men det går ju inte just nu!
Det är bara elva dagar sedan jag pratade med honom, och nu ska jag bara glömma bort?
Nu finns han ju bara i våra minnen, jag känner att jag MÅSTE tänka på honom för att han ska finnas kvar, måste återkalla hans röst inom mig, hans speciella uttryck och sätt.
De kanske bara vill väl, mår dåligt av att se mig ledsen, men jag tycker att det är så jobbigt att jag ska skämmas för att jag går här och gråter...
Hej-beklagar verkligen din sorg. Det du känner och det du går igenom kan ingen förutom du själv veta. Jag tycker att man har rätt att sörja, man har rätt att vara ledsen och hur länge det är tillåtet bestämmer ingen annan än du själv. Du ska inte skämmas och när man är nedstämd är man känsligare än vanligt och tar åt sig mer av kommentarer,man kan också tolka in mer i dessa än vad som faktiskt finns. Så känner du att du behöver gråta, gör det! Hela samhället är ju lite så idag att allting ska hela tiden vara som vanligt, man ska alltid vara på topp oavsett men vi är tänkande, kännande människor som behöver tid att hantera en sådan stor förlust du går igenom. En betydelsefull person som funnits i hela ditt liv finns inte längre, så tillåt dig själv att sörja.
2
Hej-beklagar verkligen din sorg. Det du känner och det du går igenom kan ingen förutom du själv veta. Jag tycker att man har rätt att sörja, man har rätt att vara ledsen och hur länge det är tillåtet bestämmer ingen annan än du själv. Du ska inte skämmas och när man är nedstämd är man känsligare än vanligt och tar åt sig mer av kommentarer,man kan också tolka in mer i dessa än vad som faktiskt finns. Så känner du att du behöver gråta, gör det! Hela samhället är ju lite så idag att allting ska hela tiden vara som vanligt, man ska alltid vara på topp oavsett men vi är tänkande, kännande människor som behöver tid att hantera en sådan stor förlust du går igenom. En betydelsefull person som funnits i hela ditt liv finns inte längre, så tillåt dig själv att sörja.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
