Alltså gammal kärlek och ung kärlek
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Nov 2004
    #1

    Alltså gammal kärlek och ung kärlek

    Jag funderar, hur många har träffat sitt livs kärlek som unga o sedan hållit ihop resten av livet? Jag ser på sonen o hans flickvän hur de är tillsammans nu och hur det kommer att vara för dem om tio år. Vet flera par här i byn som varit tillsammans sedan högstadiet men det måste väl vara lite ovanligt? Kan man vara kär i någon ett helt liv trots att man inte får den personen? Kan känslor överleva ungdomen och finnas med ända upp till vuxenlivet även om man har andra partners däremellan men känslan för denna unga person finns kvar trots allt?
    Vad tror ni? Har ni någon gammal ungdomskärlek ni inte kan glömma? Om de nu växer ifrån varandra under en tid, kommer de alltid att tänka på varandra med kärlek i sinnet och minnet av vad de hade och någonstans undra vad det kunde ha blivit om det nu inte skulle bli dem i långa loppet liksom. Hänger ni med?
    Missunna aldrig en människa dess lycka, du vet ingenting om dess sorger.....

    http://gammelbyn.blogspot.com/
    http://porr-ullet.blogspot.com/

    Vill du läsa min mer personliga blogg? PM:a mig då för lösen och åtkomst, den innehåller så pass privata saker om livet att den vill jag veta vem som läser. Men fråga på, det är alltid kul med någon som vill läsa det man skriver!
  2. 1
    Alltså gammal kärlek och ung kärlek Jag funderar, hur många har träffat sitt livs kärlek som unga o sedan hållit ihop resten av livet? Jag ser på sonen o hans flickvän hur de är tillsammans nu och hur det kommer att vara för dem om tio år. Vet flera par här i byn som varit tillsammans sedan högstadiet men det måste väl vara lite ovanligt? Kan man vara kär i någon ett helt liv trots att man inte får den personen? Kan känslor överleva ungdomen och finnas med ända upp till vuxenlivet även om man har andra partners däremellan men känslan för denna unga person finns kvar trots allt?
    Vad tror ni? Har ni någon gammal ungdomskärlek ni inte kan glömma? Om de nu växer ifrån varandra under en tid, kommer de alltid att tänka på varandra med kärlek i sinnet och minnet av vad de hade och någonstans undra vad det kunde ha blivit om det nu inte skulle bli dem i långa loppet liksom. Hänger ni med?
  3. Medlem sedan
    Nov 2001
    #2
    Första stora kärleken glömmer man väl aldrig??
    Inte jag i alla fall. Det är ngt speciellt. Vi var kära som 11-12 åringar som man är i den åldern. Sen var det slut några år, bästa kompisar men inte mer.
    Sen pang, i 9an så slog det ner igen och vi var ett par i 1,5 år.
    Han var den första stora kärleken och kommer alltid att ha ett speciellt rum i mitt hjärta. Träffar jag honom nu så inte är det någon kärlek där. Inte kanske ens några pirrande känslor. Dock så är det ändå ngt speciellt.

    Maken är den jag älskar och som det verkar så håller det livet ut. Han är den stora kärleken, Inte den första dock.
  4. 2
    Första stora kärleken glömmer man väl aldrig??
    Inte jag i alla fall. Det är ngt speciellt. Vi var kära som 11-12 åringar som man är i den åldern. Sen var det slut några år, bästa kompisar men inte mer.
    Sen pang, i 9an så slog det ner igen och vi var ett par i 1,5 år.
    Han var den första stora kärleken och kommer alltid att ha ett speciellt rum i mitt hjärta. Träffar jag honom nu så inte är det någon kärlek där. Inte kanske ens några pirrande känslor. Dock så är det ändå ngt speciellt.

    Maken är den jag älskar och som det verkar så håller det livet ut. Han är den stora kärleken, Inte den första dock.
  5. Medlem sedan
    Nov 2006
    #3
    Maken och jag har haft varann sen tonåren. Inte gnisselfritt (som du vet), men bra. Svågern och svägerskan också förresten.
  6. 3
    Maken och jag har haft varann sen tonåren. Inte gnisselfritt (som du vet), men bra. Svågern och svägerskan också förresten.
  7. Medlem sedan
    May 2002
    #4
    En av mina bästa vänner och hennes man har varit ett par sen de var 16. De kommer inte från vischan heller (för av någon anledning verkar folk alltid tro att så är fallet när folk har varit ihop forever), utan från Sthlm. De är iaf 37 nu och kärare än nånsin.

    Jag var 20 när jag träffade min man och jag vill ju gärna tro att det är för resten av livet.
  8. 4
    En av mina bästa vänner och hennes man har varit ett par sen de var 16. De kommer inte från vischan heller (för av någon anledning verkar folk alltid tro att så är fallet när folk har varit ihop forever), utan från Sthlm. De är iaf 37 nu och kärare än nånsin.

    Jag var 20 när jag träffade min man och jag vill ju gärna tro att det är för resten av livet.
  9. Medlem sedan
    May 2002
    #5
    Och min man är min första/enda stora kärlek.
  10. 5
    Och min man är min första/enda stora kärlek.
  11. Medlem sedan
    Nov 1998
    #6
    Min syrra träffade sin man på gymnasiet. Nu är de snart 40 och har två barn.

    Att vara kär i nån som man inte "får" känns destruktivt. Då skulle jag råda den personen att rycka upp sig. Jag tror inte på sånt dravvel att det bara skulle finnas en person som är "rätt". Däremot finns det väl människor som liksom står en närmare (jag brukar säga att de bor i mitt hjärta). Vad som skulle hända om jag träffade dem nu vet jag inte, det bygger ju liksom på de där gamla känslorna. Det händer rätt mycket med en person på, säg, tjugo år, så visst kan man undra, men jag tror inte att det har så värst mycket med verkligheten att göra.
  12. 6
    Min syrra träffade sin man på gymnasiet. Nu är de snart 40 och har två barn.

    Att vara kär i nån som man inte "får" känns destruktivt. Då skulle jag råda den personen att rycka upp sig. Jag tror inte på sånt dravvel att det bara skulle finnas en person som är "rätt". Däremot finns det väl människor som liksom står en närmare (jag brukar säga att de bor i mitt hjärta). Vad som skulle hända om jag träffade dem nu vet jag inte, det bygger ju liksom på de där gamla känslorna. Det händer rätt mycket med en person på, säg, tjugo år, så visst kan man undra, men jag tror inte att det har så värst mycket med verkligheten att göra.
  13. Medlem sedan
    Apr 2008
    #7
    Jag var bara barnet då jag träffade den Stora Kärleken och vi firade 15-årig bröllopsdag i förrgår! Jag träffade honom som artonåring och vi gifte oss då jag var 22. Och vi är både välutbildade och stadsbor och infödda svenskar och jag vet inte allt vad man annars kan ha för fördomar.
  14. 7
    Jag var bara barnet då jag träffade den Stora Kärleken och vi firade 15-årig bröllopsdag i förrgår! Jag träffade honom som artonåring och vi gifte oss då jag var 22. Och vi är både välutbildade och stadsbor och infödda svenskar och jag vet inte allt vad man annars kan ha för fördomar.
  15. Medlem sedan
    Nov 2001
    #8

    Jag var ju 15

    då jag träffade maken och vi har varit ett par i 21år nu.

    vi hade ju väldigt körigt i början med lite strul bla pga ålderskillnaden men det stärkte oss enomrt som par. kanske är så med din son och hans flickvän också dom har liksom haft motgångar redan som unga som stärker dom.

    sedan vet man ju aldrig vad som händer om 5-10 år men de jag hatade mest då jag var ung och kär var alla viktigpettrar som klappade smig på huvudet och sa vänta bara tills du blir vuxen då ska du ångra dig att du blev kär i den DÄR så ung.

    brukar passa på att klappa tillbaka nu när jag är vuxen och fortfarande bor ihop med den DÄR
  16. 8
    Jag var ju 15 då jag träffade maken och vi har varit ett par i 21år nu.

    vi hade ju väldigt körigt i början med lite strul bla pga ålderskillnaden men det stärkte oss enomrt som par. kanske är så med din son och hans flickvän också dom har liksom haft motgångar redan som unga som stärker dom.

    sedan vet man ju aldrig vad som händer om 5-10 år men de jag hatade mest då jag var ung och kär var alla viktigpettrar som klappade smig på huvudet och sa vänta bara tills du blir vuxen då ska du ångra dig att du blev kär i den DÄR så ung.

    brukar passa på att klappa tillbaka nu när jag är vuxen och fortfarande bor ihop med den DÄR
  17. Medlem sedan
    Nov 2003
    #9

    min första kärlek...

    ..betyder fortfarande jättemycket i mitt hjärta - men inte på det sättet, klart att jag blir helt mysig när jag ser honom (någon gång vartannat år)... men jag hade ju en brutaltur att träffa en likadan fast mer vackert djup på ngt vis...
    "I don't necessarily agree with everything I say"
    //Marshall McLuhan

    "vilken tur att jag finns - jag som har så roligt"
    //systerdottern 4 år
  18. 9
    min första kärlek... ..betyder fortfarande jättemycket i mitt hjärta - men inte på det sättet, klart att jag blir helt mysig när jag ser honom (någon gång vartannat år)... men jag hade ju en brutaltur att träffa en likadan fast mer vackert djup på ngt vis...
  19. Medlem sedan
    Dec 2007
    #10
    Jag o maken har varit tillsammans i snart 17 år, vi blev ett par när vi var 15 och 17 år. Jag gick alltså i 8:an och han 1:an på gymnasiet.
  20. 10
    Jag o maken har varit tillsammans i snart 17 år, vi blev ett par när vi var 15 och 17 år. Jag gick alltså i 8:an och han 1:an på gymnasiet.
  21. Medlem sedan
    Aug 2006
    #11
    Min första kärlek som jag träffade vid 16 har jag definitivt inga varma känslor för numera. Däremot min andra som jag träffade vid 20 och inte blivit av med än

    Jag känner några par som var varandras första kärlekar i 15-17-årsåldern men samtliga av dem har haft en paus från varandra under typ 10 år ungefär innan de senare i livet blev ett par igen.
  22. 11
    Min första kärlek som jag träffade vid 16 har jag definitivt inga varma känslor för numera. Däremot min andra som jag träffade vid 20 och inte blivit av med än

    Jag känner några par som var varandras första kärlekar i 15-17-årsåldern men samtliga av dem har haft en paus från varandra under typ 10 år ungefär innan de senare i livet blev ett par igen.
  23. Medlem sedan
    May 1999
    #12
    Jag har varit ihop med min man sedan jag var 18 så vi har varit ihop i 15 år, gifta i 12 och jag kan inte se att det skulle ta slut precis! Min föräldrar har också varit ihop sen de var väldigt unga, tror mamma var 16 och pappa 18 och de är ff lyckligt gifta 44 år senare så visst går det!
  24. 12
    Jag har varit ihop med min man sedan jag var 18 så vi har varit ihop i 15 år, gifta i 12 och jag kan inte se att det skulle ta slut precis! Min föräldrar har också varit ihop sen de var väldigt unga, tror mamma var 16 och pappa 18 och de är ff lyckligt gifta 44 år senare så visst går det!

Liknande trådar

  1. träffat en gammal kärlek
    By anonymt namn in forum Kärlek & relationer
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2009-04-23, 12:50
  2. Är alltid gammal kärlek tragisk?
    By Akleja in forum Ordet är fritt
    Svar: 11
    Senaste inlägg: 2008-09-18, 09:01
  3. Gammal kärlek
    By Anna Onym in forum Kärlek & relationer
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2007-08-23, 16:04
  4. Gammal kärlek
    By Anna Onym in forum Sex & erotik
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2007-08-20, 09:22
  5. Rostar inte gammal kärlek??
    By rostig in forum Kärlek & relationer
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-12-19, 21:08
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar