Jag skrev ju i somras om det fantastiska som hade hänt att vår tjej hade börjat äta efter mer än tre års kämpande. Hon åt i tre månader och behövde endast få lite extra på kvällen. Sedan vet vi inte vad som hände, men hon slutade. Det gick väldigt fort när hon slutade. Inom loppet av en vecka hade hon helt slutat äta. Kanske var det blödande gastrostomi,hon blödde mer eller mindre konstant i fyra veckor innan vi fick bukt med det, kanske var det något annat. Om det var blödandet så är det ju länge sen nu.
Det känns tungt att börja om och svårt att inte bli arg på henne för hon kan ju faktiskt äta. Ätstimuleringen har legat nere under hösten för det har varit så svårt. Vi erbjuder självklart och hon sitter med, men någon aktiv träning är det inte.
Jag skulle jättegärna vilja höra från andra som har fått igång ätandet och sedan varit med om ett stort bakslag. Hur kom ni på banan igen? Hur orkade ni och vad gjorde ni?
Jag känner att jag bara vill ge upp. Ungen får väl ha knapp för all framtid då. Hon kräks i alla fall inte som hon gjorde tidigare och det är vi tacksamma för. Vad det är eländigt det här!
Hälsningar Anna
1
Bakslag, bakslag, bakslag Hej!
Jag skrev ju i somras om det fantastiska som hade hänt att vår tjej hade börjat äta efter mer än tre års kämpande. Hon åt i tre månader och behövde endast få lite extra på kvällen. Sedan vet vi inte vad som hände, men hon slutade. Det gick väldigt fort när hon slutade. Inom loppet av en vecka hade hon helt slutat äta. Kanske var det blödande gastrostomi,hon blödde mer eller mindre konstant i fyra veckor innan vi fick bukt med det, kanske var det något annat. Om det var blödandet så är det ju länge sen nu.
Det känns tungt att börja om och svårt att inte bli arg på henne för hon kan ju faktiskt äta. Ätstimuleringen har legat nere under hösten för det har varit så svårt. Vi erbjuder självklart och hon sitter med, men någon aktiv träning är det inte.
Jag skulle jättegärna vilja höra från andra som har fått igång ätandet och sedan varit med om ett stort bakslag. Hur kom ni på banan igen? Hur orkade ni och vad gjorde ni?
Jag känner att jag bara vill ge upp. Ungen får väl ha knapp för all framtid då. Hon kräks i alla fall inte som hon gjorde tidigare och det är vi tacksamma för. Vad det är eländigt det här!
Hej, vad jobbigt för er och jag förstår din frustration. Victor åt ju jättebra en hel månad och tuggade sin mat (något han inte gör nu) och sen slutade han helt. Åt ingenting i princip på flera månader, en liten babyfruktburk om dagen delat på 3-4 måltider var allt. Vet egentligen inte vad som gjorde att han började igen, det enda vi gjorde var att erbjuda mat om och om igen. Alltså inte värma färdigt utan visa honom burken, och om han visade tecken på att vilja ha så värmde vi den.
Sen en dag plösligt ville han ha creme fraiche ur en burk på matbordet när vi andra åt så det fick han äta. Dagen efter blandade jag i massor med creme fraiche i hans matburk (kött- o potatispure) och då åt han. Sen gick det sakta att öka på med annat också som jogurt och mera fruktpure.
Det har gått upp och ner med ätandet o fastandet men nu går det ju bra (peppar peppar) som jag skrev tidigare. Hoppas det vänder igen för er, för oss har ju fastandet funkat.
Styrkekramar!
2
Hej, vad jobbigt för er och jag förstår din frustration. Victor åt ju jättebra en hel månad och tuggade sin mat (något han inte gör nu) och sen slutade han helt. Åt ingenting i princip på flera månader, en liten babyfruktburk om dagen delat på 3-4 måltider var allt. Vet egentligen inte vad som gjorde att han började igen, det enda vi gjorde var att erbjuda mat om och om igen. Alltså inte värma färdigt utan visa honom burken, och om han visade tecken på att vilja ha så värmde vi den.
Sen en dag plösligt ville han ha creme fraiche ur en burk på matbordet när vi andra åt så det fick han äta. Dagen efter blandade jag i massor med creme fraiche i hans matburk (kött- o potatispure) och då åt han. Sen gick det sakta att öka på med annat också som jogurt och mera fruktpure.
Det har gått upp och ner med ätandet o fastandet men nu går det ju bra (peppar peppar) som jag skrev tidigare. Hoppas det vänder igen för er, för oss har ju fastandet funkat.
Tack för din kommentar. Ja, det går ju upp och ner och det är bara att orka kämpa vidare. Det är så härligt när man kan dra ner på sondandet. Stort grattis till att ha slutat sondat! Det är underbart!
/A
3
Tack för din kommentar. Ja, det går ju upp och ner och det är bara att orka kämpa vidare. Det är så härligt när man kan dra ner på sondandet. Stort grattis till att ha slutat sondat! Det är underbart!
Hej!
Vi har drabbats av samma sak flera gånger. Tufft är det men det viktigaste är att inte ta det personligt, att försöka tänka långsiktigt. Och att vara glad för att hon har ätit, då vet man ju att det fungerar. Det kommer igen!
4
Hej!
Vi har drabbats av samma sak flera gånger. Tufft är det men det viktigaste är att inte ta det personligt, att försöka tänka långsiktigt. Och att vara glad för att hon har ätit, då vet man ju att det fungerar. Det kommer igen!
By Tinselflickan in forum Provrörsbefruktning - IVF
Svar: 7
Senaste inlägg: 2007-05-17, 07:59
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.