Livsfarlig klätterapa

[Oniq]

Hjälp. Vad gör man???? Tim klättrar ÖVERALLT nu. Stolarna kring vardagsrumsbordet är ihopsurrade i benen nu så att han 'bara' kan klättra upp på dom under bordet och inte dra ut dom för att klättra UPP på bordet. Soffan tar han sig upp i TROTS att vi fyllt den med kuddar och ställt för soffbordet (vilket han, även det, nu kan klättra upp på fastän det är mer än 70cm högt). Bokhyllor, skåp, lådor - ALLT ska klättras på. Väl uppe så ställer han sig upp och ser skitglad ut. Lägenheten ser ut som om ett miffo bor i den. Saker står travade på varandra, ihopsnört här och var och saker står på konstiga ställen för att det ska vara så lite livsfarligt som möjligt.

Vad gör man? Är det bara att vänta på att han ska slå ihjäl sig?
Han har drasat i backen med hakan först (hade blåsvart blåmärke i 2veckor) och det är blåmärken lite här och var. Men han blir ALDRIG rädd. Saknar nog självbevarelsedrift helt.

Någon som har några råd?

[Anneli77]

Nä, inga Tips tyvärr. Min tvåa var en galen klättrare. Han började gå när han var 9 mån, och strax därefter började han klättra. När han var 1 klättrade han upp på fönsterbrädorna på öppna förskolan, eller soffryggarna, eller borden...allt!
Det gick inte en enda dag utan att han ramlade och slog sig.
Jag minns inte ens vad vi gjorde, men just det där med att snöra fast stolar, flytta bord...jag just möblera om lägenheten så det inte ser klokt ut...
...
Han fortsatte att klättra länge, idag är han 8, och älskar fortfarande att klättra. Men han blev ju säkaree ju äldre han blev, så till slut gav vi upp, och lät honom hållas.
Tilly håller precis på att knäcka klätterkoden, så än har det inte brutit lös här hemma, men det är nog bara en tidsfråga. Sitter hon på en stol, är hon blixtsnabb upp på bordet, men hon har ännu inte lärt sig att klättra upp på stolen själv.

[Mella]

värst många goda råd att ge. Folke är också hemskt glad i att klättra och huset ser ut därefter. Men, han lyssnar åtminstone ibland på våra NEJ!..
Fast ibland ser han det nog också mer som en utmaning (trappan t ex).

Vår tvåa var också en klätterapa, och det positiva är ju att de blir väldigt välutvecklade i motoriken och att man känner att man verkligen kan lita på dem (efter ett tag) när det gäller sådana lite farliga lekar.. Men fram tills dess ser huset ut som ett bombnedslag och man måste vara på sin vakt hela j-a tiden.

[Elle82]

Samma här!! Hos oss har vi haft alla stolar liggandes ner i nån månad nu. En kompis var på besök och sa: "oj...eh vad har hänt?" Haha, det SKA VARA SÅ svarade jag, annars slår Ronja ihjäl sig på sina äventyr. Såhär var INTE hennes bror så det här är helt nytt för mig.

Vi har iallafall gjort följande:
-Lagt alla stolar ner
-Plockat bort de 2 nedersta lådorna helt på alla byråar eftersom hon drar ur dom för att ta sig uppåt.
-Satt remmar på varenda skåp i köket, likadant med lådorna, annars klättrar hon.
-Håller dörrar stängda, speciellt till toan eftersom den är rolig att plaska i.

Det har dock lugnat sig lite den senaste tiden så jag hoppas det går över om 2-3 månader.