Min väninna har stora problem med sin tonårsdotter som dessutom mer eller mindre blivit utsparkad av pappan (föräldrarna är skilda). Dottern skolkar och säger att hon inte orkar gå i skolan. Bråk om detta är det varje kväll och nu säger min väninna att hon inte orkar längre och att hon vill att socialen tar över. Hur funkar det egentligen? Kan man lämna ifrån sig sitt barn för att man helt enkelt inte orkar?
Jag vill så gärna hjälpa henne, men vet inte hur?
Kan någon hjälpa mig att hjälpa henne?
1
LVU på egen begäran? Min väninna har stora problem med sin tonårsdotter som dessutom mer eller mindre blivit utsparkad av pappan (föräldrarna är skilda). Dottern skolkar och säger att hon inte orkar gå i skolan. Bråk om detta är det varje kväll och nu säger min väninna att hon inte orkar längre och att hon vill att socialen tar över. Hur funkar det egentligen? Kan man lämna ifrån sig sitt barn för att man helt enkelt inte orkar?
Jag vill så gärna hjälpa henne, men vet inte hur?
Kan någon hjälpa mig att hjälpa henne?
Ja, det kan man göra om man anser att ens barn behöver hjälp som man själv inte klarar av att ge, men jag hade nog gett henne rådet att först kontakta familjerådgivningen och se om de kan få hjälp där innan hon tar till något så drastiskt som LVU.
2
Ja, det kan man göra om man anser att ens barn behöver hjälp som man själv inte klarar av att ge, men jag hade nog gett henne rådet att först kontakta familjerådgivningen och se om de kan få hjälp där innan hon tar till något så drastiskt som LVU.
Inte lvu, för det sker mot föräldrarnas vilja. Med lvu har föräldrarna absolut inget att säga till om och får kanske inte ens ha kontakt med sina barn. Soc kan få för sig vad som helst och förhindra alla möjligheter till läkning och återförening. Då är frivillig placering bättre.
Jag anser att mamman behöver stöd men flickan också. Att bli "utslängd" från hemmet kan inte vara positivt. Jag skulle föreslå att flickan OCH mamman får någon annan form av hjälp.
3
Inte lvu, för det sker mot föräldrarnas vilja. Med lvu har föräldrarna absolut inget att säga till om och får kanske inte ens ha kontakt med sina barn. Soc kan få för sig vad som helst och förhindra alla möjligheter till läkning och återförening. Då är frivillig placering bättre.
Jag anser att mamman behöver stöd men flickan också. Att bli "utslängd" från hemmet kan inte vara positivt. Jag skulle föreslå att flickan OCH mamman får någon annan form av hjälp.
Tack för era svar. Hon kanske har blandat ihop LVU med 'stöd & hjälp'? Hon har varit i kontakt med skolans rektor (för visst är det väl skolans ansvar att 'vidta åtgärder' om dotter inte dyker upp dessutom utan giltig frånvaro?) Hon säger att hon även har varit i kontakt med någon på stadsdelen och bett om hjälp.
Problemet är att hon säger att hon inte orkar längre och att ingen hjälper henne. Och pappan tycker att det hela är mammans problem och ansvar - snacka om ansvarsfull pappa...
4
Tack för era svar. Hon kanske har blandat ihop LVU med 'stöd & hjälp'? Hon har varit i kontakt med skolans rektor (för visst är det väl skolans ansvar att 'vidta åtgärder' om dotter inte dyker upp dessutom utan giltig frånvaro?) Hon säger att hon även har varit i kontakt med någon på stadsdelen och bett om hjälp.
Problemet är att hon säger att hon inte orkar längre och att ingen hjälper henne. Och pappan tycker att det hela är mammans problem och ansvar - snacka om ansvarsfull pappa...
Vill inte verka bitter men soc har inte resurser som tillgodoser barnens bästa. Har en hel del erfarenhet av det, Har själv två döttrar som är omhändertagna. De är 8 och 13 år och säger att de inte litar på soc och vill hem till mig och min man(barnens far). soc säger att det är för barnens bästa och litar mer på 2 anonyma anmälningar än på barnens önskemål och våra bevis på att vi är bra föräldrar. Vi har bjudit hem soc flertalet gånger för att visa att vi har rätt men de har personalbrist och hinner inte.
7
Vill inte verka bitter men soc har inte resurser som tillgodoser barnens bästa. Har en hel del erfarenhet av det, Har själv två döttrar som är omhändertagna. De är 8 och 13 år och säger att de inte litar på soc och vill hem till mig och min man(barnens far). soc säger att det är för barnens bästa och litar mer på 2 anonyma anmälningar än på barnens önskemål och våra bevis på att vi är bra föräldrar. Vi har bjudit hem soc flertalet gånger för att visa att vi har rätt men de har personalbrist och hinner inte.
Ingen idé att bjuda hem soc. Oavsett hur perfekta ni är så kommer de inte ge med sig. Soc erkänner inte fel.
Har ni inte överklagat? På vilka grunder togs barnen?
8
Ingen idé att bjuda hem soc. Oavsett hur perfekta ni är så kommer de inte ge med sig. Soc erkänner inte fel.
Har ni inte överklagat? På vilka grunder togs barnen?
Varför utgår de flesta här ifrån att soc har fel när de omhändertar barn?? Klart att man som förälder inte ser några fel hos sig själv och inte alls förstår varför barnen blivit omhändertagna. Men soc omhändertar faktiskt inte barn för att de tycker det är kul eller för att jävlas med folk, snarare går det ofta alltför lång tid innan de ingriper och omhändertar barn som far illa. Antar att jag får en massa påhopp här nu men det är så här det är iallafall. En hel del självrannsakan skulle behövas göras av många här.
9
Varför utgår de flesta här ifrån att soc har fel när de omhändertar barn?? Klart att man som förälder inte ser några fel hos sig själv och inte alls förstår varför barnen blivit omhändertagna. Men soc omhändertar faktiskt inte barn för att de tycker det är kul eller för att jävlas med folk, snarare går det ofta alltför lång tid innan de ingriper och omhändertar barn som far illa. Antar att jag får en massa påhopp här nu men det är så här det är iallafall. En hel del självrannsakan skulle behövas göras av många här.
Du vet inte vad du talar om så sluta skriva saker du inte vet ngt om det hjälper inte dom som söker stöd här inne...Vi är här för att prata av oss så påhopp får du räkna med...ta reda på fakta innan du skriver...varför skulle inte soc kunna gör fel som läkarna tex...
10
Du vet inte vad du talar om så sluta skriva saker du inte vet ngt om det hjälper inte dom som söker stöd här inne...Vi är här för att prata av oss så påhopp får du räkna med...ta reda på fakta innan du skriver...varför skulle inte soc kunna gör fel som läkarna tex...
Sanningen svider ibland..jag har all rätt i världen att skriva här lika mycket som du och jag kan inte förstå hur precis ALLA i stort sett här, har fått sina ungar omhändertagna på fel grunder..tycker snarare det är tvärtom, att soc väntar alltför länge innan de griper in och att föräldrarna får allt för många chanser på barnens bekostnad. Förklara isåfall för mig varför soc skulle omhänderta barn bara för att jävlas med folk som vissa här tycker på fullt allvar.
11
Sanningen svider ibland..jag har all rätt i världen att skriva här lika mycket som du och jag kan inte förstå hur precis ALLA i stort sett här, har fått sina ungar omhändertagna på fel grunder..tycker snarare det är tvärtom, att soc väntar alltför länge innan de griper in och att föräldrarna får allt för många chanser på barnens bekostnad. Förklara isåfall för mig varför soc skulle omhänderta barn bara för att jävlas med folk som vissa här tycker på fullt allvar.
Tror du verkligen på fullt allvar att soc är felfria??? Jag har sett båda sidor av socialtjänsten...Både deras bra och dåliga sidor...Finns tom handläggare som vägrar följa lagar etc vad gäller umgänget inte lyssnar på barnet osv...
15
Tror du verkligen på fullt allvar att soc är felfria??? Jag har sett båda sidor av socialtjänsten...Både deras bra och dåliga sidor...Finns tom handläggare som vägrar följa lagar etc vad gäller umgänget inte lyssnar på barnet osv...
Tar den här diskussionen aldrig slut?? Sida efter sida med jag har rätt, nej jag har rätt, samma argument om och om igen. Snarare är det väl så att det finns både och.
-Det finns föräldrar som skyller på socialens inkompetens fast dom egentligen inte är kapabla att ta hand om sina barn.
-Det finns även fall där socialen har tagit felaktiga beslut.
Inget är väl svart eller vitt, man kan inte heller skriva till ALLA -akta dig, du har blivit trampad på av myndigheterna och blablabla. För det kan man inte veta.
Så jäkla meningslös argumentation.
16
Tar den här diskussionen aldrig slut?? Sida efter sida med jag har rätt, nej jag har rätt, samma argument om och om igen. Snarare är det väl så att det finns både och.
-Det finns föräldrar som skyller på socialens inkompetens fast dom egentligen inte är kapabla att ta hand om sina barn.
-Det finns även fall där socialen har tagit felaktiga beslut.
Inget är väl svart eller vitt, man kan inte heller skriva till ALLA -akta dig, du har blivit trampad på av myndigheterna och blablabla. För det kan man inte veta.
Så jäkla meningslös argumentation.
Jag är så förvånad att en yrkesgrupp som socialsekreterare skulle vara den enda yrkesgruppen i Sverige som är helt felfria.
Jag har i min närhet tre fall där socialtjänsten har betett sig uruselt, nu var det i vårdnadstvister, men likväl, det rörde sig om barn, som i ena fallet for väldigt illa i det boende som socialtjänsten förordade och ett barn som skulle farit illa ifall socialtjänsten i den ena kommunen fått som dom velat.
17
Jag är så förvånad att en yrkesgrupp som socialsekreterare skulle vara den enda yrkesgruppen i Sverige som är helt felfria.
Jag har i min närhet tre fall där socialtjänsten har betett sig uruselt, nu var det i vårdnadstvister, men likväl, det rörde sig om barn, som i ena fallet for väldigt illa i det boende som socialtjänsten förordade och ett barn som skulle farit illa ifall socialtjänsten i den ena kommunen fått som dom velat.
Jag hoppas att du inkluderar dig själv i de som behöver självrannsakan!
Här inne skriver föräldrar som behöver stöd, tips och bollplank i en förskräcklig situation. Det är inte vår sak att avgöra om en enskild förälder är god nog eller inte - härinne kan vi däremot bjuda på förståelse, ge råd och stödja varandra.
Du kan nog utgå ifrån att om man får sitt barn omhändertaget mot sin vilja så är man djupt förtvivlad - man behöver inte få kommentarer om att man saknar självinsikt och liknande.
Myndigheterna är tyvärr inte ofelbara och vare sig barn omhändertas för tidigt eller för sent eller inte alls så är det fruktansvärt om det är fel.
Jag har idag fått insikt i Försäkringskassans (o)förmåga att hantera ett ärende och tappade ännu en illusion...
19
Jag hoppas att du inkluderar dig själv i de som behöver självrannsakan!
Här inne skriver föräldrar som behöver stöd, tips och bollplank i en förskräcklig situation. Det är inte vår sak att avgöra om en enskild förälder är god nog eller inte - härinne kan vi däremot bjuda på förståelse, ge råd och stödja varandra.
Du kan nog utgå ifrån att om man får sitt barn omhändertaget mot sin vilja så är man djupt förtvivlad - man behöver inte få kommentarer om att man saknar självinsikt och liknande.
Myndigheterna är tyvärr inte ofelbara och vare sig barn omhändertas för tidigt eller för sent eller inte alls så är det fruktansvärt om det är fel.
Jag har idag fått insikt i Försäkringskassans (o)förmåga att hantera ett ärende och tappade ännu en illusion...
Här inne skriver föräldrar som behöver stöd, tips och bollplank i en förskräcklig situation. Det är inte vår sak att avgöra om en enskild förälder är god nog eller inte - härinne kan vi däremot bjuda på förståelse, ge råd och stödja varandra.
Det är heller inte någons sak att avgöra huruvida sociala myndigheter har gjort rätt eller fel, för vi vet lika lite om det. Det finns en tydlig tendens att ingen förälder har gjort fel, men soc alltid gör det. Är det enligt dig alltid bästa rådet och stödet att hålla med om att soc gjort fel? Om det nu är så att någons barn far illa i hemmet, vad tror du då att du gör om du driver på den föräldern till att anse att det är soc som har fel? Vem är det då du hjälper?
Du kan nog utgå ifrån att om man får sitt barn omhändertaget mot sin vilja så är man djupt förtvivlad - man behöver inte få kommentarer om att man saknar självinsikt och liknande.
Fast det kanske man gör och om man fick lite bättre självinsikt så kanske man skulle lösa sina problem snarare än envist hävda att alla andra har fel och är dumma? Hur ofta löser du problem utan att inse att de finns?
Myndigheterna är tyvärr inte ofelbara och vare sig barn omhändertas för tidigt eller för sent eller inte alls så är det fruktansvärt om det är fel
Inte heller föräldrar är ofelbara. Det finns barn som inte får mat hemma, som aldrig får sova ordentligt för föräldrarna missbrukar och har en massa folk där, som aldrig har en ren klädtrasa att ta på sig, som vid mycket tidig ålder måste ta hand om sina syskon, som bär på ständig ångest över hur det ska vara när de kommer hem, som aldrig vågar ta hem en kompis, som ständigt försöker dölja sina blåmärken, som aldrig firat en födelsedag eller en julafton utan att föräldrarna varit höga, som ofta utsätts för sexuella övergrepp, som får stryk ordentligt om de skrattar högt eller spiller ut mjölken... Ska jag fortsätta? Tror du på fullt allvar att dessa föräldrar är betjänta av att du kramar om dem och tycker synd om dem och manar dem till kamp mot soc?
Man blir inte vuxen, man lär sig bara att uppföra sig.
20
Vad är stöd och inte?
Här inne skriver föräldrar som behöver stöd, tips och bollplank i en förskräcklig situation. Det är inte vår sak att avgöra om en enskild förälder är god nog eller inte - härinne kan vi däremot bjuda på förståelse, ge råd och stödja varandra.
Det är heller inte någons sak att avgöra huruvida sociala myndigheter har gjort rätt eller fel, för vi vet lika lite om det. Det finns en tydlig tendens att ingen förälder har gjort fel, men soc alltid gör det. Är det enligt dig alltid bästa rådet och stödet att hålla med om att soc gjort fel? Om det nu är så att någons barn far illa i hemmet, vad tror du då att du gör om du driver på den föräldern till att anse att det är soc som har fel? Vem är det då du hjälper?
Du kan nog utgå ifrån att om man får sitt barn omhändertaget mot sin vilja så är man djupt förtvivlad - man behöver inte få kommentarer om att man saknar självinsikt och liknande.
Fast det kanske man gör och om man fick lite bättre självinsikt så kanske man skulle lösa sina problem snarare än envist hävda att alla andra har fel och är dumma? Hur ofta löser du problem utan att inse att de finns?
Myndigheterna är tyvärr inte ofelbara och vare sig barn omhändertas för tidigt eller för sent eller inte alls så är det fruktansvärt om det är fel
Inte heller föräldrar är ofelbara. Det finns barn som inte får mat hemma, som aldrig får sova ordentligt för föräldrarna missbrukar och har en massa folk där, som aldrig har en ren klädtrasa att ta på sig, som vid mycket tidig ålder måste ta hand om sina syskon, som bär på ständig ångest över hur det ska vara när de kommer hem, som aldrig vågar ta hem en kompis, som ständigt försöker dölja sina blåmärken, som aldrig firat en födelsedag eller en julafton utan att föräldrarna varit höga, som ofta utsätts för sexuella övergrepp, som får stryk ordentligt om de skrattar högt eller spiller ut mjölken... Ska jag fortsätta? Tror du på fullt allvar att dessa föräldrar är betjänta av att du kramar om dem och tycker synd om dem och manar dem till kamp mot soc?
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
