Är ofrivilligt gravid, har två barn redan och vi är helt överens om abort. Har bokat tid till på torsdag. Jag har ångest nu, inte för att jag är tveksam till vårt beslut, vi vill inte ha fler barn, men nu går jag och tänker på att det kanske är för sent för abort. HAr ingen koll på sista mens den har varit så oregelbunden ett tag. Jag känner mig jättegravid, svullen i kroppen, trött osv. Tänk om det är för sent. Klart att barnet i så fall blir välkommet men jag VILL inte ha ett till! Känner ingen glädje för det. Trodde ALDRIG jag skulle känna så, har känt lite sug tidigare efter ett tredje men nu när man väl sitter här så är känslorna helt annorlunda! Vi är båda 40+ så det är mycket därför vi inte vill ha fler också, känns oerhört tufft att börja om.
Hela helgen har jag känt panik, ibland känns det som att jag rasar ner i ett svart hål, känner mig sjuk, orkeslös och panikslagen.
Båda barnen har fyllt år i helgen så det har varit släkt här och vi har inte sagt nåt utan hållt masken. Fy fan alltså. Vi ville inte säga nåt till föräldrar, det här ska ju vara roliga dagar för dem och barnen.
Men nu är jag helt slut, så ledsen. Är så nervös för torsdag. Fattar inte hur jag ska ta mig igenom det här. Känner också sorg för vårt barn som aldrig får en chans att komma till oss. Samtidigt vill jag ju inte. Har så dåligt samvete för mina känslor Har aldrig mått så här dåligt.
1
Panik Är ofrivilligt gravid, har två barn redan och vi är helt överens om abort. Har bokat tid till på torsdag. Jag har ångest nu, inte för att jag är tveksam till vårt beslut, vi vill inte ha fler barn, men nu går jag och tänker på att det kanske är för sent för abort. HAr ingen koll på sista mens den har varit så oregelbunden ett tag. Jag känner mig jättegravid, svullen i kroppen, trött osv. Tänk om det är för sent. Klart att barnet i så fall blir välkommet men jag VILL inte ha ett till! Känner ingen glädje för det. Trodde ALDRIG jag skulle känna så, har känt lite sug tidigare efter ett tredje men nu när man väl sitter här så är känslorna helt annorlunda! Vi är båda 40+ så det är mycket därför vi inte vill ha fler också, känns oerhört tufft att börja om.
Hela helgen har jag känt panik, ibland känns det som att jag rasar ner i ett svart hål, känner mig sjuk, orkeslös och panikslagen.
Båda barnen har fyllt år i helgen så det har varit släkt här och vi har inte sagt nåt utan hållt masken. Fy fan alltså. Vi ville inte säga nåt till föräldrar, det här ska ju vara roliga dagar för dem och barnen.
Men nu är jag helt slut, så ledsen. Är så nervös för torsdag. Fattar inte hur jag ska ta mig igenom det här. Känner också sorg för vårt barn som aldrig får en chans att komma till oss. Samtidigt vill jag ju inte. Har så dåligt samvete för mina känslor Har aldrig mått så här dåligt.
Tror inte det är för sent för dig - vi har ju fri abort till v 18. Så länge borde du väl inte ha kunnat missa riktig mens? Håller tummarna för dig!! Jag är också 40+, har varit lite sugen på en trea, men nu när mensen verkar dröja känns det mindre kul Testade idag och det var negativt, men jag känner mig verkligen gravid... och vi är inte överens om ev abort Skönt för er att ni är överens! Lycka till på torsdag!
2
Tror inte det är för sent för dig - vi har ju fri abort till v 18. Så länge borde du väl inte ha kunnat missa riktig mens? Håller tummarna för dig!! Jag är också 40+, har varit lite sugen på en trea, men nu när mensen verkar dröja känns det mindre kul Testade idag och det var negativt, men jag känner mig verkligen gravid... och vi är inte överens om ev abort Skönt för er att ni är överens! Lycka till på torsdag!
Jag har hamnat i exakt samma situation som du. Jag blev oväntat gravid, har två barn sedan tidigare och vi är 40+.
Inledningsvis tänkte jag att jag inte hade något val annat än att acceptera graviditeten. Jag var på hälsosamtal på MVC. Därefter åkte vi på semester en vecka. Då kom ångestattackerna. Jag har iof lätt att känna ångest, men detta var hemska, långvariga ångestattacker. Så utomlands ifrån ringde jag psykmottagning, abortmottagning och bokade tid för abortrådgivning.
Väl hemkommen så gick jag till kurator på abortrådgivningen och efter det var jag ännu mer ångestfylld. Hon fick mig nämligen att inse att abort var ett alternativ för mig. Vad hemskt att behöva välja!
Min man kan absolut tänka sig att behålla barnet, men accepterar mitt beslut hur det än blir. På mornarna när jag vaknar skriker mitt inre NEJ jag vill inte detta. Trots att vi har plats och ekonomiska möjligheter. Känner mig så hemsk. Å andra sidan känner jag så starkt att jag inte vill detta.
Imorgon ska vi gå båda två till kuratorn och prata igen. Fattar inte hur jag ska orka ta mig igenom detta.
Hur har det gått för dig?
3
Hej!
Jag har hamnat i exakt samma situation som du. Jag blev oväntat gravid, har två barn sedan tidigare och vi är 40+.
Inledningsvis tänkte jag att jag inte hade något val annat än att acceptera graviditeten. Jag var på hälsosamtal på MVC. Därefter åkte vi på semester en vecka. Då kom ångestattackerna. Jag har iof lätt att känna ångest, men detta var hemska, långvariga ångestattacker. Så utomlands ifrån ringde jag psykmottagning, abortmottagning och bokade tid för abortrådgivning.
Väl hemkommen så gick jag till kurator på abortrådgivningen och efter det var jag ännu mer ångestfylld. Hon fick mig nämligen att inse att abort var ett alternativ för mig. Vad hemskt att behöva välja!
Min man kan absolut tänka sig att behålla barnet, men accepterar mitt beslut hur det än blir. På mornarna när jag vaknar skriker mitt inre NEJ jag vill inte detta. Trots att vi har plats och ekonomiska möjligheter. Känner mig så hemsk. Å andra sidan känner jag så starkt att jag inte vill detta.
Imorgon ska vi gå båda två till kuratorn och prata igen. Fattar inte hur jag ska orka ta mig igenom detta.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Testade idag och det var negativt, men jag känner mig verkligen gravid... och vi är inte överens om ev abort