Hej!
Det där känns igen...
Här skriks det ofta vid påklädning av just ytterkläder...
Det bästa sättet för oss är att vara "före" henne. Ge henne alternativ, typ vill du ha den röda overallen eller jackan och täckbyxorna? Då slipper vi oftast tjaffset om att ta på kläder för då har hon ändå fått välja det. Sedan frågar jag, ska du eller jag ta på dig kläderna? Och hon får då ytterligare ett alternativ och då brukar det gå allra bäst. Vi brukar också säga till en stund innan saker ska ske, typ "om en stund ska vi gå till dagis" eller "om fem minuter ska vi bortsa tänderna" för att förbereda henne lite. Avbryter vi henne mitt i en lek eller i ett barnprogram så blir hon oftast sur och vill avsluta, titta klart på prgrammet eller vad hon nu gör, och det är inte alltid man har tid med det så då är det bästa att säga till en stund innan.
Sen säger jag saker som "visa mig och pappa hur duktig du är när du tar på dig dina kläder själv" och om hon fortsätter krångla säger jag bara att nu klär du på dig, annars gör jag det åt dig för vi har inte tid med det här. Fortsätter hon att krångla, skruva på sig och så vidare så sätter jag bara på henne kläderna och då får hon skrika och krångla bäst hon vill (även om det är supersvårt att klä på henne så....).
Jag förväntar mig att detta går över snart, tror bara att det är en period och tänker inte göra någon större grej av det en så.
Ibland höjer vi rösten och skäller på henne.. Om vi tappar tålamodet vill säga. Det är jäkligt onödigt egentligen, tycker jag, men alla har vi våra brister och stunder då tålamodet har sin gräns. Där samarbetar vi mycket på så sätt att jag säger till Mathias "var inte så arg på henne, hon är bara i en känslig ålder" som exempel, och han säger samma sak till mig. Det funkar jätte bra för oss! Vi har ju ett jäkla humör alla tre i denna familj, så vi behöver lugnas ner allihopa ibland
För övrigt så gör Maja oftast inte som vi vill om hon väl har fått ett utbrott, då är det nästintill omöjligt att samarbeta med henne. Men om man märker att hon börjar krångla försöker vi alltid undvika utbrotten genom att avleda, motivera och liknande och det fungerar inte alltid, men ibland och det är ju alltid något