min dotter, född -04, känner sig mobbad på dagis, speciellt av ett barn. Detta barnet är känt för att vara bråkigt och störigt och personalen jobbar med det. Så mitt förtroende för personalen är ändå högt.
Men min dotter var ledsen senast i morse för att hon inte vill gå i samma skola i höst som honom! Hon är ledsen för hon tror att han (eller någon annan) alltid kommer att vara dum mot henne.
"Mobbningen" har pågått en längre tid, men det är först nu hon säger ngt. Hon är en tjej som biter ihop... Jag blir också ledsen då jag inser att hon burit på detta jobbiga så länge utan att säga ngt...
I övrigt har hon många kompisar och förskolepersonalen säger att hon är populär och omtyckt av många.
Jag undrar: är det rätt att säga att hon inte kommer att gå på samma skola som honom (vi kan önska en annan) och stå fast vid sitt ord och önska en annan skola?
Hur ska vi få henne att få bättre självförtroende så att hon klarar av situationen?
1
Dottern känner sig mobbad Hej
min dotter, född -04, känner sig mobbad på dagis, speciellt av ett barn. Detta barnet är känt för att vara bråkigt och störigt och personalen jobbar med det. Så mitt förtroende för personalen är ändå högt.
Men min dotter var ledsen senast i morse för att hon inte vill gå i samma skola i höst som honom! Hon är ledsen för hon tror att han (eller någon annan) alltid kommer att vara dum mot henne.
"Mobbningen" har pågått en längre tid, men det är först nu hon säger ngt. Hon är en tjej som biter ihop... Jag blir också ledsen då jag inser att hon burit på detta jobbiga så länge utan att säga ngt...
I övrigt har hon många kompisar och förskolepersonalen säger att hon är populär och omtyckt av många.
Jag undrar: är det rätt att säga att hon inte kommer att gå på samma skola som honom (vi kan önska en annan) och stå fast vid sitt ord och önska en annan skola?
Hur ska vi få henne att få bättre självförtroende så att hon klarar av situationen?
Usch vad ledsen jag blir. Förstår dig tyvärr alltför väl.
Det jag hade gjort är att prata om vad din dotter kan göra. Ábsolut inte hennes fel på något sätt. Men undvika pojken. Gå iväg. Gå till en fröken. Leka med andra. Säga till pojken vad hon tycker.
Men hon ska helst inte behöva detta. Jag hade pratat med förskolan igen. De MÅSTE jobba med detta. Din dotter ska INTE ha det så. Man kan inte tvinga barn att leka, men de SKA inte få göra elaka och dumma saker. Att din tjej nu reagerar talar om att nu är måttet rågat. Det har tyvärr redan nu gått för långt. Personalen måste aktivt jobba med detta. Finns en hel del de kan göra och de MÅSTE ha koll på pojken och stötta din flicka.
Gällande skolan. Vet nu vart han ska gå? Finns det mer än en klass? Tyvärr är inte denna pojk den enda.
Stötta dottern hemma, men fokusera inte för mycket på detta. Personalen måste stötta och hjälpa dottern.
Hoppas det blir bättre NU!
2
Usch vad ledsen jag blir. Förstår dig tyvärr alltför väl.
Det jag hade gjort är att prata om vad din dotter kan göra. Ábsolut inte hennes fel på något sätt. Men undvika pojken. Gå iväg. Gå till en fröken. Leka med andra. Säga till pojken vad hon tycker.
Men hon ska helst inte behöva detta. Jag hade pratat med förskolan igen. De MÅSTE jobba med detta. Din dotter ska INTE ha det så. Man kan inte tvinga barn att leka, men de SKA inte få göra elaka och dumma saker. Att din tjej nu reagerar talar om att nu är måttet rågat. Det har tyvärr redan nu gått för långt. Personalen måste aktivt jobba med detta. Finns en hel del de kan göra och de MÅSTE ha koll på pojken och stötta din flicka.
Gällande skolan. Vet nu vart han ska gå? Finns det mer än en klass? Tyvärr är inte denna pojk den enda.
Stötta dottern hemma, men fokusera inte för mycket på detta. Personalen måste stötta och hjälpa dottern.
Tack för ditt svar!
Jag har pratat med personalen och jag ställer krav, och de säger att de gör vad de kan. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga? Gör mer? Det finns ju inga resurser... :-(
De säger att de inte sätter min dotter och den här killen i samma grupp om de delar in barnen. Jag har sagt till dottern att leta upp en fröken när ngt händer, och det gör hon. Men på ngt sätt får han ju mer uppmärksamhet då! Jag har också sagt att hon ska säga till killen att hon blir ledsen. Det brukar ju barn fatta.
Ang skolan, vi vet vart han ska gå, vi har önskat samma skola av andra anledningar, så vi kan önska en annan skola, men precis som du skriver; då finns det andra som kan vara dumma. Det får verkligen bli en sista utväg att byta skola (pom de nu hamnar på samma).
Vi får fortsätta peppa henne hemma (påminna henne om att hon är en bra tjej, bra kompis och att hon är bra som hon är) och fortsätta stämma av och ligga på dagis. Det är ju där problemet ligger.
Tack igen för ditt svar!
3
Tack för ditt svar!
Jag har pratat med personalen och jag ställer krav, och de säger att de gör vad de kan. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga? Gör mer? Det finns ju inga resurser... :-(
De säger att de inte sätter min dotter och den här killen i samma grupp om de delar in barnen. Jag har sagt till dottern att leta upp en fröken när ngt händer, och det gör hon. Men på ngt sätt får han ju mer uppmärksamhet då! Jag har också sagt att hon ska säga till killen att hon blir ledsen. Det brukar ju barn fatta.
Ang skolan, vi vet vart han ska gå, vi har önskat samma skola av andra anledningar, så vi kan önska en annan skola, men precis som du skriver; då finns det andra som kan vara dumma. Det får verkligen bli en sista utväg att byta skola (pom de nu hamnar på samma).
Vi får fortsätta peppa henne hemma (påminna henne om att hon är en bra tjej, bra kompis och att hon är bra som hon är) och fortsätta stämma av och ligga på dagis. Det är ju där problemet ligger.
Tack igen för ditt svar!
Inte för att det spelar någon roll för sakfrågan men att man upplever att ett annat barn är jobbigt och elakt mot en, är det mobbning? Är inte det att det ett annat barn beter sig fel mot en?
Efter att ha läst ditt svar till Anonymz så funderar jag på om du kanske kan fråga om hur de arbetar med kamratskap? Hur man är en medmänniska? Gör de gruppövningar, pratar de om att inkludera, om vad man ska göra när man känner sig utanför? Kanske pojken, din dotter och de andra barnen behöver rätt sorts uppmärksamhet?
Just eftersom pojken är känd för att vara "bråkigt och störigt" tror inte att han har något specifikt i mot din dotter utan behöver hjälp med att hantera sociala situationer. Lösningen ligger alltså inte i deras relation utan i att hjälpa honom (och även de andra barnen) att vara en bra kamrat. Redskap som alla barnen har nytta av i framtiden.
Så kanske behöver du ställa andra frågor? Kanske är det andra barn som också mår dåligt, kanske är det oro i gruppen. Då kan ju även andra föräldrar är intresserade av en dialog med personalen om hur man arbetar med just hur man beter sig schysst?
4
Inte för att det spelar någon roll för sakfrågan men att man upplever att ett annat barn är jobbigt och elakt mot en, är det mobbning? Är inte det att det ett annat barn beter sig fel mot en?
Efter att ha läst ditt svar till Anonymz så funderar jag på om du kanske kan fråga om hur de arbetar med kamratskap? Hur man är en medmänniska? Gör de gruppövningar, pratar de om att inkludera, om vad man ska göra när man känner sig utanför? Kanske pojken, din dotter och de andra barnen behöver rätt sorts uppmärksamhet?
Just eftersom pojken är känd för att vara "bråkigt och störigt" tror inte att han har något specifikt i mot din dotter utan behöver hjälp med att hantera sociala situationer. Lösningen ligger alltså inte i deras relation utan i att hjälpa honom (och även de andra barnen) att vara en bra kamrat. Redskap som alla barnen har nytta av i framtiden.
Så kanske behöver du ställa andra frågor? Kanske är det andra barn som också mår dåligt, kanske är det oro i gruppen. Då kan ju även andra föräldrar är intresserade av en dialog med personalen om hur man arbetar med just hur man beter sig schysst?
Det är otroligt jobbigt att vara i den sits du nu är. Tyvärr är jag i samma sits.
Om pojken är utåtagerande kan personalen punkmarkera. De kan söka extra pengar, men visst det tar tid, så det gäller att de gör det NU, helst förra året. Ligg på gällande detta. De MÅSTE jobba aktivt med det inte visa fina papper där det står hur man ska göra.
Själv har jag gällande utåtagerande pojke, pratat med personalen och suttit i möte med ansvarig rektor. Jag har ett ansvar, men det är ett föräldraansvar och jag kan stötta och finnas där för min son. Nu är tyvärr han inte den enda som blir utsatt.
5
Det är otroligt jobbigt att vara i den sits du nu är. Tyvärr är jag i samma sits.
Om pojken är utåtagerande kan personalen punkmarkera. De kan söka extra pengar, men visst det tar tid, så det gäller att de gör det NU, helst förra året. Ligg på gällande detta. De MÅSTE jobba aktivt med det inte visa fina papper där det står hur man ska göra.
Själv har jag gällande utåtagerande pojke, pratat med personalen och suttit i möte med ansvarig rektor. Jag har ett ansvar, men det är ett föräldraansvar och jag kan stötta och finnas där för min son. Nu är tyvärr han inte den enda som blir utsatt.
Viktigt att tänka på också tycker jag. Om nu barnet är känt för att vara stökigt, är det lätt att barnet får en stämpel och mycket blir barnets fel trots att det inte varit på förskolan eller ens varit i närheten.
Det gäller alltså att personalen jobbar aktivt på många sätt med gruppen/kompis osv osv.
Gäller att hela tiden påtala och ge positivt beröm. Även för yttepyttesaker. Då får man uppmärksamhet för det bra man gör och man kan bygga på. Inte sagt att man inte ska påtala när någon gör fel. Helst ska man se när det är på G att gå fel och hindra innan. Gäller att man ligger nära då. Alla har ett ansvar. Alla ska vara sjysta och bra kompisar.
6
Viktigt att tänka på också tycker jag. Om nu barnet är känt för att vara stökigt, är det lätt att barnet får en stämpel och mycket blir barnets fel trots att det inte varit på förskolan eller ens varit i närheten.
Det gäller alltså att personalen jobbar aktivt på många sätt med gruppen/kompis osv osv.
Gäller att hela tiden påtala och ge positivt beröm. Även för yttepyttesaker. Då får man uppmärksamhet för det bra man gör och man kan bygga på. Inte sagt att man inte ska påtala när någon gör fel. Helst ska man se när det är på G att gå fel och hindra innan. Gäller att man ligger nära då. Alla har ett ansvar. Alla ska vara sjysta och bra kompisar.
Tycker du har rätt. Pojken behöver hjälp med att klara det sociala. Även om mammahjärtat är ledset måste man försöka se att pojkan i sin tur behöver hjälp och stöttning. Får han det kan han hantera sin vardag och på så sätt ger han sig inte på andra. Frågan är hur aktivt förskolan jobbar med detta? Vet pojkens familj om problemet? Vad gör hemmet? Inget vi kan sia om, men det finns många vägar att gå.
7
Tycker du har rätt. Pojken behöver hjälp med att klara det sociala. Även om mammahjärtat är ledset måste man försöka se att pojkan i sin tur behöver hjälp och stöttning. Får han det kan han hantera sin vardag och på så sätt ger han sig inte på andra. Frågan är hur aktivt förskolan jobbar med detta? Vet pojkens familj om problemet? Vad gör hemmet? Inget vi kan sia om, men det finns många vägar att gå.
Fruktansvärt jobbigt! Och så svårt att veta vad man ska göra. Har lyckligtvis inte själv varit i den sitsen, men har nära bekanta som har det tufft, och vet att det är mycket problem på skolan där vår dotter ska börja om drygt ett år.
Ett barn kan vara "skyldigt" samtidigt som det ju är det barnet som kanske behöver mest hjälp... Föräldrar kan vägra samarbeta, eller till och med hjälpa till med "vuxenmobbing"... Alternativet att ta det försiktigt och med barnen i grupp kan också göra situationen värre, eftersom det då kan bli ett "belöningssystem"...
Nej, här hos oss har de inte löst probelemt, även fast det tyvärr gått till både kraftig fysisk misshandel och polisanmälan...
Men det jag fått veta, och det jag hade börjat med att trycka på, är att det är förskolans/skolans SKYLDIGHET att se till att alla barn är trygga och mår bra! Även om det kräver punktmarkering, ständig närvaro av vuxna mm Alla barn ska vara trygga! Kan de inte uppfylla det måste man gå vidare till chefer och myndigheter tror jag, för att de verkligen ska ta sitt ansvar - det härär ju ofta väldigt jobbiga sitiuationer även för personalen.
Målet är ju inte att "peka ut skyldiga" utan att alla barn ska må bra! Mobbade OCH mobbare!
8
Fruktansvärt jobbigt! Och så svårt att veta vad man ska göra. Har lyckligtvis inte själv varit i den sitsen, men har nära bekanta som har det tufft, och vet att det är mycket problem på skolan där vår dotter ska börja om drygt ett år.
Ett barn kan vara "skyldigt" samtidigt som det ju är det barnet som kanske behöver mest hjälp... Föräldrar kan vägra samarbeta, eller till och med hjälpa till med "vuxenmobbing"... Alternativet att ta det försiktigt och med barnen i grupp kan också göra situationen värre, eftersom det då kan bli ett "belöningssystem"...
Nej, här hos oss har de inte löst probelemt, även fast det tyvärr gått till både kraftig fysisk misshandel och polisanmälan...
Men det jag fått veta, och det jag hade börjat med att trycka på, är att det är förskolans/skolans SKYLDIGHET att se till att alla barn är trygga och mår bra! Även om det kräver punktmarkering, ständig närvaro av vuxna mm Alla barn ska vara trygga! Kan de inte uppfylla det måste man gå vidare till chefer och myndigheter tror jag, för att de verkligen ska ta sitt ansvar - det härär ju ofta väldigt jobbiga sitiuationer även för personalen.
Målet är ju inte att "peka ut skyldiga" utan att alla barn ska må bra! Mobbade OCH mobbare!
Personalen jobbar hela tiden med barnet, specilapedagog har varit (och jag tyckte de skulle koppla in det igen) inblandad. Hela gruppen jobbar jättemycket med att vara goda kamrater. Barnen måste bjuda in den bråkige pojken i sina lekar om han kommer osv. Hela gruppen "anpassas" för att hjälpa denna bråkiga pojke.
Men jag tror att min dotter fått nog... tyvärr
9
Personalen jobbar hela tiden med barnet, specilapedagog har varit (och jag tyckte de skulle koppla in det igen) inblandad. Hela gruppen jobbar jättemycket med att vara goda kamrater. Barnen måste bjuda in den bråkige pojken i sina lekar om han kommer osv. Hela gruppen "anpassas" för att hjälpa denna bråkiga pojke.
Men jag tror att min dotter fått nog... tyvärr
Hej
som jag skrev ovan så jobbar personalen jättemycket med kamratskap i gruppen. Mycket av det pedagogiska arbetet har blivit fokuserat på detta just på grund av denna pojke. Barnen måste alltid bjuda in honom (gäller naturligtvis alla andra barn med) i sina lekar, man får inte säga att "det är fullt, du kan inte vara med" osv (ngt som den pojken gärna säger...).
Precis som du skriver, så är det inte bara min dotter han beter sig dumt mot. Men hon känner sig "mobbad". Exempel är att han följer efter henne. Säger att hon inte får vara med. Slår henne, river henne, "snäpper" henne med fingrarna på ögonen, river sönder teckningar, förstör saker hon bygger i snön, osv, osv. Hon känner sig vad vi vuxna kallar mobbad...
Hon har fått nog helt enkelt.
10
Hej
som jag skrev ovan så jobbar personalen jättemycket med kamratskap i gruppen. Mycket av det pedagogiska arbetet har blivit fokuserat på detta just på grund av denna pojke. Barnen måste alltid bjuda in honom (gäller naturligtvis alla andra barn med) i sina lekar, man får inte säga att "det är fullt, du kan inte vara med" osv (ngt som den pojken gärna säger...).
Precis som du skriver, så är det inte bara min dotter han beter sig dumt mot. Men hon känner sig "mobbad". Exempel är att han följer efter henne. Säger att hon inte får vara med. Slår henne, river henne, "snäpper" henne med fingrarna på ögonen, river sönder teckningar, förstör saker hon bygger i snön, osv, osv. Hon känner sig vad vi vuxna kallar mobbad...
Hon har fått nog helt enkelt.
Hej
tack för ditt svar. Som jag skrivit ovan så jobbar personalen mycket med detta. Föräldrarna är medvetna om att barnet har det jobbigt socialt (vi har umgåtts med dem, men efter två livsfarliga incidenter, så orkar vi inte det mer...).
Och jag har också insett, precis sm du skriver, att det faktiskt är förskolans sak att lösa detta, och att jag som förälder kan ställa krav på dem (förskolan).
11
Hej
tack för ditt svar. Som jag skrivit ovan så jobbar personalen mycket med detta. Föräldrarna är medvetna om att barnet har det jobbigt socialt (vi har umgåtts med dem, men efter två livsfarliga incidenter, så orkar vi inte det mer...).
Och jag har också insett, precis sm du skriver, att det faktiskt är förskolans sak att lösa detta, och att jag som förälder kan ställa krav på dem (förskolan).
Jag ber om ursäkt, jag tolkade "Detta barnet är känt för att vara bråkigt och störigt och personalen jobbar med det" som att de arbetat med fokus på det barnet. Inte att de arbetade med alla barn tillsammans.
Att din dotter fått nog betvivlar jag inte. Min begränsade erfarenhet av grupper med "stökiga" barn är att när föräldrarna ställer kollektiva krav och personalen verkligen tar tag i det som ett grupp-problem så ger det resultat. I majoriteten av de fall jag har nära erfarenhet av (inte så många) så har man kombinerat detta med punktmarkering av de "stökiga" barnen, en vuxen som ger dem extra hjälp med hur man positivt kan samspela (vilket ju också underlättar för de andra barnen).
Om personalen redan gör detta och har gjort så ett tag, och min dotter skulle må så dåligt som du beskriver att din dotter gör, ja då skulle hon nog få byta. Jag skulle nog inte orka se henne må dåligt. (Även om det inte är hon som gjort fel). Om ni däremot överväger att ha henne kvar i samma grupp tills de börjar skolan, ja då skulle jag nog hoppas att det blir bättre i skolan. Pojken har förhoppningsvis mognat, det blir ny personal och dessutom får pojken en chans till "nystart" som kan ge en beteendeändring. Man vet ju aldrig hur en ny klass blir, jag tycker det känns som det finns ett barn som bråkar lite mer än "vanligt" i varje klass.
Hoppas det blir bättre.
12
Jag ber om ursäkt, jag tolkade "Detta barnet är känt för att vara bråkigt och störigt och personalen jobbar med det" som att de arbetat med fokus på det barnet. Inte att de arbetade med alla barn tillsammans.
Att din dotter fått nog betvivlar jag inte. Min begränsade erfarenhet av grupper med "stökiga" barn är att när föräldrarna ställer kollektiva krav och personalen verkligen tar tag i det som ett grupp-problem så ger det resultat. I majoriteten av de fall jag har nära erfarenhet av (inte så många) så har man kombinerat detta med punktmarkering av de "stökiga" barnen, en vuxen som ger dem extra hjälp med hur man positivt kan samspela (vilket ju också underlättar för de andra barnen).
Om personalen redan gör detta och har gjort så ett tag, och min dotter skulle må så dåligt som du beskriver att din dotter gör, ja då skulle hon nog få byta. Jag skulle nog inte orka se henne må dåligt. (Även om det inte är hon som gjort fel). Om ni däremot överväger att ha henne kvar i samma grupp tills de börjar skolan, ja då skulle jag nog hoppas att det blir bättre i skolan. Pojken har förhoppningsvis mognat, det blir ny personal och dessutom får pojken en chans till "nystart" som kan ge en beteendeändring. Man vet ju aldrig hur en ny klass blir, jag tycker det känns som det finns ett barn som bråkar lite mer än "vanligt" i varje klass.
De är ingen fara omnia. Det är svårt att skriva allt och att vara nyanserad när man skriver ett inlägg såhär, så jag förstår att du tolkade/läste som du gjorde!
Jag ska ligga på personalen att ta tag i detta ännu mer genom extra resurs för punktmarkering, men också att jobba med hela gruppen, såklart. Personalen ÄR duktig, jag har förtroende för dem, men de måste nog lyfta detta "problem" ännu mer.
Och du har rätt, var hon än hamnar, så nog finns det något eller några barn som är lite "stökigare" än andra. Ja, vi måste nog peppa henne att klara av detta, för "sånt är livet" så att hon är stark själv också.
Tack för ditt svar!
13
De är ingen fara omnia. Det är svårt att skriva allt och att vara nyanserad när man skriver ett inlägg såhär, så jag förstår att du tolkade/läste som du gjorde!
Jag ska ligga på personalen att ta tag i detta ännu mer genom extra resurs för punktmarkering, men också att jobba med hela gruppen, såklart. Personalen ÄR duktig, jag har förtroende för dem, men de måste nog lyfta detta "problem" ännu mer.
Och du har rätt, var hon än hamnar, så nog finns det något eller några barn som är lite "stökigare" än andra. Ja, vi måste nog peppa henne att klara av detta, för "sånt är livet" så att hon är stark själv också.
Oavsett vad din dotter tycker och oavsett vad anledningen är så beter sig den där ungen helt fel. Man får inte riva andra i ögonen eller slå på dem och säga elaka saker. Så personalen får ju se till att punktmarkera ungen så att det inte kan hända! Skylla på resursproblem är inte ok, och vad det nu är de "jobbar på" så funkar ju uppenbart inte. De får se till att den där bråkstaken är under uppsikt hela tiden tills han kan bete sig.
Vem vill gå till arbetet och bli slagen då och då eller få elaka tillmälen? Jag skulle också känna mig mobbad.
15
Oavsett vad din dotter tycker och oavsett vad anledningen är så beter sig den där ungen helt fel. Man får inte riva andra i ögonen eller slå på dem och säga elaka saker. Så personalen får ju se till att punktmarkera ungen så att det inte kan hända! Skylla på resursproblem är inte ok, och vad det nu är de "jobbar på" så funkar ju uppenbart inte. De får se till att den där bråkstaken är under uppsikt hela tiden tills han kan bete sig.
Vem vill gå till arbetet och bli slagen då och då eller få elaka tillmälen? Jag skulle också känna mig mobbad.
Håller med. Men det viktiga är också att hjälpa pojken. Han måste få veta hur man gör istället.
Det jag undrar över är om de har tagit in en specialpedagog eller kurator som har tittat på gruppen osv. Om inte så är det hög tid.
Vad står i likabehandlingsplanen som förskolan har? Har det som står där följts? Vem ansvarar för vad? Har adekvat dokumentation gjorts? Har föräldrar blivit kontaktade? osv osv.
16
Håller med. Men det viktiga är också att hjälpa pojken. Han måste få veta hur man gör istället.
Det jag undrar över är om de har tagit in en specialpedagog eller kurator som har tittat på gruppen osv. Om inte så är det hög tid.
Vad står i likabehandlingsplanen som förskolan har? Har det som står där följts? Vem ansvarar för vad? Har adekvat dokumentation gjorts? Har föräldrar blivit kontaktade? osv osv.
Ja man får ju hoppas att de sköter sitt jobb. Men det kan ingen annan förälder komma och kräva eller få insikt i.
Däremot kan man kräva att ens barn har en miljö som är fri från hot och slag. Där råder det ju ingen tvekan om att det är förskolan som har ansvaret och måste agera.
17
Ja man får ju hoppas att de sköter sitt jobb. Men det kan ingen annan förälder komma och kräva eller få insikt i.
Däremot kan man kräva att ens barn har en miljö som är fri från hot och slag. Där råder det ju ingen tvekan om att det är förskolan som har ansvaret och måste agera.
Hej, lite svar...
Specialpedagog har varit inblandad och kommer kanske bli inblandad igen.
Hela gruppen hjälper pojken med förstå hur man beter sig. Föräldrarna går på extra utvecklinssamtal.
Så allt görs nog "rätt" här, men det räcker inte, verkar det som...
19
Hej, lite svar...
Specialpedagog har varit inblandad och kommer kanske bli inblandad igen.
Hela gruppen hjälper pojken med förstå hur man beter sig. Föräldrarna går på extra utvecklinssamtal.
Så allt görs nog "rätt" här, men det räcker inte, verkar det som...
Det är inte lätt att på kort tid förändra sig. Tyvärr har pojken egna förväntningar på sig, liksom från föräldrar, kompisar och andra vuxna. Inte lätt att bryta mönster.
Fortsätt ligg på så att de hela tiden jobbar aktivt med detta! Fortsätt att stärka din dotter!
20
Det är inte lätt att på kort tid förändra sig. Tyvärr har pojken egna förväntningar på sig, liksom från föräldrar, kompisar och andra vuxna. Inte lätt att bryta mönster.
Fortsätt ligg på så att de hela tiden jobbar aktivt med detta! Fortsätt att stärka din dotter!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Förstår dig tyvärr alltför väl. 
De MÅSTE jobba aktivt med det inte visa fina papper där det står hur man ska göra.