Apropå en annan tråd, som fick mej att fundera över något jag funderat över tidigare. Är det så att vi föräldrar som själva är allergiska/överkänsliga ser mer "kallt" på inkludering?
Min dotter var ju mjölkproteinallergiker sina första fyra år och min son har gluten (hans laktoskänslighet har äntligen gett med sig), med båda har vi fått vetskap om det haft linjen att de inte kan äta allt "alla andra kan". Det är lixom bara att de lär sig från början, det är de som inte kan äta vissa saker, inte andra som måste avstå.
Jag får känslan av att föräldrar som inte själva har allergier ser det mer som att det är synd om deras barn och att det mesta ska anpassas runt barnen så de inte känner sig annorlunda. Medan man själv mest konstaterar att det är så, vissa har lockigt hår, andra tål inte mjölk, typ. Alla måste inte permanenta sig för att det lockiga barnet ska känna sig inkluderat och alla måste inte avstå gräddglass för att mjölkprotein barnet ska känna sig inkluderad. Ofta kan man ordna substitut-glass, men ibland är man på en utflykt att annan glass inte finns att tillgå, ja då får barnet ett äpple. Det innebär inte att barnet är utanför, bara att barnet slipper bli sjuk.
Eller är det bara som jag fått för mig att det har med egen erfarenhet att göra?
1
Inkludera Apropå en annan tråd, som fick mej att fundera över något jag funderat över tidigare. Är det så att vi föräldrar som själva är allergiska/överkänsliga ser mer "kallt" på inkludering?
Min dotter var ju mjölkproteinallergiker sina första fyra år och min son har gluten (hans laktoskänslighet har äntligen gett med sig), med båda har vi fått vetskap om det haft linjen att de inte kan äta allt "alla andra kan". Det är lixom bara att de lär sig från början, det är de som inte kan äta vissa saker, inte andra som måste avstå.
Jag får känslan av att föräldrar som inte själva har allergier ser det mer som att det är synd om deras barn och att det mesta ska anpassas runt barnen så de inte känner sig annorlunda. Medan man själv mest konstaterar att det är så, vissa har lockigt hår, andra tål inte mjölk, typ. Alla måste inte permanenta sig för att det lockiga barnet ska känna sig inkluderat och alla måste inte avstå gräddglass för att mjölkprotein barnet ska känna sig inkluderad. Ofta kan man ordna substitut-glass, men ibland är man på en utflykt att annan glass inte finns att tillgå, ja då får barnet ett äpple. Det innebär inte att barnet är utanför, bara att barnet slipper bli sjuk.
Eller är det bara som jag fått för mig att det har med egen erfarenhet att göra?
Jag tror det beror litet på... Om mitt barn på kalas efter kalas får sitta där med ett äpple när andra äter glass, eller om hon kroniskt får fantasilös och enformig mat på dagis, då tycker jag det är riktigt illa. Jag kräver verkligen inte att alla andra ska avstå gräddglassen, men jag förväntar mig att hon ska kunna äta likvärdig mat på dagis och restauranter. Inte samma, men i alla fall mat som går att variera och som hon blir mätt på.
Mina vuxna allergiska vänner nöjer sig ju inte med att äta ett äpple när vi andra äter bullar, eller med att bara äta grönsallad på ett bröllop när vi andra får varm mat, så jag förstår inte varför barn skulle behöva göra det. Vid enstaka tillfällen, ja, men när det sker upprepade gånger och av ren slentrian, då tycker jag det handlar om exkludering.
2
Jag tror det beror litet på... Om mitt barn på kalas efter kalas får sitta där med ett äpple när andra äter glass, eller om hon kroniskt får fantasilös och enformig mat på dagis, då tycker jag det är riktigt illa. Jag kräver verkligen inte att alla andra ska avstå gräddglassen, men jag förväntar mig att hon ska kunna äta likvärdig mat på dagis och restauranter. Inte samma, men i alla fall mat som går att variera och som hon blir mätt på.
Mina vuxna allergiska vänner nöjer sig ju inte med att äta ett äpple när vi andra äter bullar, eller med att bara äta grönsallad på ett bröllop när vi andra får varm mat, så jag förstår inte varför barn skulle behöva göra det. Vid enstaka tillfällen, ja, men när det sker upprepade gånger och av ren slentrian, då tycker jag det handlar om exkludering.
Jag tänker ungefär som du, att alla behöver inte äta samma, men att det ska finnas ett likvärdigt alternativ.
Det behöver inte alls vara likvärdigt i form, smak, utseende (alltså havreglass istället för vaniljglass osv), däremot tycker jag det ska vara likvärdigt i upplevelse / värde. En vaniljglass kan ersättas med en mjölkfri chokladboll, tårta med mjölkfri kladdkaka eller havreglass, lasagne kan ersättas med annan varm mat osv.
Däremot tycker jag inte en glass kan ersättas med ett äpple (om nu inte barnet älskar äpplen), varm mat ersätts inte med macka utan just med varm mat osv...
Äter några pizza ersätter man det allergiska barnets mat med något som det tål och inte får varje dag, som är lika speciellt för barnet som pizza är för de som tål det. Kan ju vara köttbullar för någon, hamburgare för någon annan eller tacos för en tredje...
Jag tycker inte alla behöver äta samma, men det som bjuds ska ge samma känsla för alla. Känslan är viktig, inte maten i sig.
3
Jag tänker ungefär som du, att alla behöver inte äta samma, men att det ska finnas ett likvärdigt alternativ.
Det behöver inte alls vara likvärdigt i form, smak, utseende (alltså havreglass istället för vaniljglass osv), däremot tycker jag det ska vara likvärdigt i upplevelse / värde. En vaniljglass kan ersättas med en mjölkfri chokladboll, tårta med mjölkfri kladdkaka eller havreglass, lasagne kan ersättas med annan varm mat osv.
Däremot tycker jag inte en glass kan ersättas med ett äpple (om nu inte barnet älskar äpplen), varm mat ersätts inte med macka utan just med varm mat osv...
Äter några pizza ersätter man det allergiska barnets mat med något som det tål och inte får varje dag, som är lika speciellt för barnet som pizza är för de som tål det. Kan ju vara köttbullar för någon, hamburgare för någon annan eller tacos för en tredje...
Jag tycker inte alla behöver äta samma, men det som bjuds ska ge samma känsla för alla. Känslan är viktig, inte maten i sig.
Jag tror det ligger hos de vuxna. Min son har aldrig, aldrig klagat öppet på att han inte kan äta allt eller inte alltid kan sitta med de andra. Han vill inte ens sitta nära de som äter ägg.
Han accepterar tyst men visst ser jag en ledsen glimt i ögat ibland.(Då gäller det choklad som han inte kan få)
Jag har själv flera födoämnesallergier så kanske därför är lite mer kallt konstaterande då.
Sonen har fortfarande i färskt minne den anafylaktiska reaktion han fick för ett par månader sedan så ngt tjat finns inte.
Men visst försöker jag få honom att känna sig så "normal" som möjligt och det görs bla genom special-godis osv. Han blir inkluderad på sitt sätt.
Vi pratar om det precis som du skriver att vissa har problem att gå andra kan inte äta det och det osv.
Den andra tråden blev så konstig och jag fattade knappt diskussionen.
4
Jag tror det ligger hos de vuxna. Min son har aldrig, aldrig klagat öppet på att han inte kan äta allt eller inte alltid kan sitta med de andra. Han vill inte ens sitta nära de som äter ägg.
Han accepterar tyst men visst ser jag en ledsen glimt i ögat ibland.(Då gäller det choklad som han inte kan få)
Jag har själv flera födoämnesallergier så kanske därför är lite mer kallt konstaterande då.
Sonen har fortfarande i färskt minne den anafylaktiska reaktion han fick för ett par månader sedan så ngt tjat finns inte.
Men visst försöker jag få honom att känna sig så "normal" som möjligt och det görs bla genom special-godis osv. Han blir inkluderad på sitt sätt.
Vi pratar om det precis som du skriver att vissa har problem att gå andra kan inte äta det och det osv.
Den andra tråden blev så konstig och jag fattade knappt diskussionen.
Jag är nog tvärtom. Jag var allergisk mot ägg som barn och kommer fortfarande ihåg hur det kändes att inte få samma som de andra. Jag försöker att göra att dottern får ungefär samma som de andra, går det inte så iaf något som hon tycker är festligt.
5
Jag är nog tvärtom. Jag var allergisk mot ägg som barn och kommer fortfarande ihåg hur det kändes att inte få samma som de andra. Jag försöker att göra att dottern får ungefär samma som de andra, går det inte så iaf något som hon tycker är festligt.
Jag är själv inte allergisk men har aldrig tyckt "synd" om min dotter på grund av hennes födoämnesallergier (inför henne i alla fall), vi brukar bara konstatera att tex. Pelle har glasögon, Lisa tål inte gluten, Emma sitter i rullstol osv, alla är olika men visst kan får hon själv tycka att det kan vara trist/jobbigt ibland att behöva ta med sig fika m.m.
Hon tycker dock att det är mycket jobbigare med sin pälsdjursallergi än sina födoämnesallergier. Om hon blir bjuden på kalas så kan hon ju gå till den som inte har pälsdjur, vi fixar bara något som han ta med och äta men blir hon bjuden hem till någon med pälsdjur så måste hon ju tyvärr tacka nej oavsett hur gärna hon vill gå.
6
Jag är själv inte allergisk men har aldrig tyckt "synd" om min dotter på grund av hennes födoämnesallergier (inför henne i alla fall), vi brukar bara konstatera att tex. Pelle har glasögon, Lisa tål inte gluten, Emma sitter i rullstol osv, alla är olika men visst kan får hon själv tycka att det kan vara trist/jobbigt ibland att behöva ta med sig fika m.m.
Hon tycker dock att det är mycket jobbigare med sin pälsdjursallergi än sina födoämnesallergier. Om hon blir bjuden på kalas så kan hon ju gå till den som inte har pälsdjur, vi fixar bara något som han ta med och äta men blir hon bjuden hem till någon med pälsdjur så måste hon ju tyvärr tacka nej oavsett hur gärna hon vill gå.
Jag håller helt med dig. De som lever med problemet kan ta det mer avslappnat och jag värjer mig mot att andra ska tycka synd om dem som har problem med ett eller annat.
Barn behöver lära sig att acceptera och ta det som en naturlig del av livet, det ska inte uppmärksammas och stojas runt. För då får barnen verkligen upp ögonen för att de bör tycka synd om sig själva och det är inte vad någon förälder vill att ska ske.
Jag blev uppriktigt förbannad av den där diskussionen som var på oäf och jag tycker det är totalt missriktat engagemang att röra upp himmel och jord för att en allergiker fått sitta avskilt. Dessutom är det respektlöst att utgå från att förskolans personal avsiktligt velat vara elaka mot allergikern. Vad är det för attityd att samarbeta utifrån?
7
Jag håller helt med dig. De som lever med problemet kan ta det mer avslappnat och jag värjer mig mot att andra ska tycka synd om dem som har problem med ett eller annat.
Barn behöver lära sig att acceptera och ta det som en naturlig del av livet, det ska inte uppmärksammas och stojas runt. För då får barnen verkligen upp ögonen för att de bör tycka synd om sig själva och det är inte vad någon förälder vill att ska ske.
Jag blev uppriktigt förbannad av den där diskussionen som var på oäf och jag tycker det är totalt missriktat engagemang att röra upp himmel och jord för att en allergiker fått sitta avskilt. Dessutom är det respektlöst att utgå från att förskolans personal avsiktligt velat vara elaka mot allergikern. Vad är det för attityd att samarbeta utifrån?
Så skön syn på det hela.. För så är det ju.. Själv är jag "nybliven mjölkmamma" utan tidigare egna matallergier... Håller på att lära mig allt vad det innebär. Det jobbigast är ju inte att göra annan mat till honom (Jag gör grunden samma sen tar jag bort en bit till honom och gjör en med och en utan mjölkprodukter) utan det jobbiga för mig är att jag tycker havremjölk och sånt både ser "äckligt" ut och luktar illa... Men han glupskar i sig som om han aldrig ätit annat.. Förutom fisk då men han gillar inte fisk... bara burkmats-fisk....(den får han inte nu).
Som gott, gott har jag köpt ett paket mjölkfri glass och en påse majskrokar att ta till när vi andra äter annat gott...
9
Så skön syn på det hela.. För så är det ju.. Själv är jag "nybliven mjölkmamma" utan tidigare egna matallergier... Håller på att lära mig allt vad det innebär. Det jobbigast är ju inte att göra annan mat till honom (Jag gör grunden samma sen tar jag bort en bit till honom och gjör en med och en utan mjölkprodukter) utan det jobbiga för mig är att jag tycker havremjölk och sånt både ser "äckligt" ut och luktar illa... Men han glupskar i sig som om han aldrig ätit annat.. Förutom fisk då men han gillar inte fisk... bara burkmats-fisk....(den får han inte nu).
Som gott, gott har jag köpt ett paket mjölkfri glass och en påse majskrokar att ta till när vi andra äter annat gott...
För mig är det tvärt om. Det jobbiga, och som jag tyckt jättesynd om sonen för, är ju att han mått så dåligt, så ofta, så länge, för som totalt novis på allergier tog det lång tid innan jag fick kläm på det. Jag tycker inte synd om min son som inte får ägg och mjölkprodukter, för för mig och min son är de enbart förknippade med klåda, illamående, hosta osv. Jag blir alltid lite skärrad när jag ser ett litet barn sträcka sig efter tex muffinsar, och måste påminna mig om att det faktiskt inte är farligt för andra barn.
Så jag tror inte på din teori om att föräldrar utan allergier tycker mer synd om sitt allergiska barn för vad de inte får äta. Däremot kan jag tycka synd om allergiska barn som får mycket symptom av sina allergier, och det hänger ju gärna samman med att föräldern inte kan något om allergier sedan innan. Men när man väl fattat, och tar bort det som barnet inte tål, så får man ju ett sånt fint gensvar i barnets hälsa, att det känns väldigt positivt att undvika det födoämnet. När andra barn äter glass om tårta så får min pojke något som han tycker om istället.
10
För mig är det tvärt om. Det jobbiga, och som jag tyckt jättesynd om sonen för, är ju att han mått så dåligt, så ofta, så länge, för som totalt novis på allergier tog det lång tid innan jag fick kläm på det. Jag tycker inte synd om min son som inte får ägg och mjölkprodukter, för för mig och min son är de enbart förknippade med klåda, illamående, hosta osv. Jag blir alltid lite skärrad när jag ser ett litet barn sträcka sig efter tex muffinsar, och måste påminna mig om att det faktiskt inte är farligt för andra barn.
Så jag tror inte på din teori om att föräldrar utan allergier tycker mer synd om sitt allergiska barn för vad de inte får äta. Däremot kan jag tycka synd om allergiska barn som får mycket symptom av sina allergier, och det hänger ju gärna samman med att föräldern inte kan något om allergier sedan innan. Men när man väl fattat, och tar bort det som barnet inte tål, så får man ju ett sånt fint gensvar i barnets hälsa, att det känns väldigt positivt att undvika det födoämnet. När andra barn äter glass om tårta så får min pojke något som han tycker om istället.
Mnja, jag håller bara nästan med. Det finns en till dimension tycker jag, nämligen tryggheten. Min son får ofta samma sorts kakor som han brukar få, när de andra får sällsynta godsaker. Men jag tror mig ha märkt att han föredrar kända smaker framför något som är "utöver det vanliga", för han har gått på för många nitar, och det är jättetrist att få allergiska besvär vid ett tillfälle som är tänkt att vara extra roligt. Och så har min oro för hans mat naturligtvis smittat över på honom. Är jag trygg så är han trygg, och när han ser att jag är helt trygg så blir han glad och kan slappna av, njuta av de alldeles vanliga med goda kakorna, och VETA att han kommer kunna fortsätta leka och busa med de andra barnen sen.
11
Mnja, jag håller bara nästan med. Det finns en till dimension tycker jag, nämligen tryggheten. Min son får ofta samma sorts kakor som han brukar få, när de andra får sällsynta godsaker. Men jag tror mig ha märkt att han föredrar kända smaker framför något som är "utöver det vanliga", för han har gått på för många nitar, och det är jättetrist att få allergiska besvär vid ett tillfälle som är tänkt att vara extra roligt. Och så har min oro för hans mat naturligtvis smittat över på honom. Är jag trygg så är han trygg, och när han ser att jag är helt trygg så blir han glad och kan slappna av, njuta av de alldeles vanliga med goda kakorna, och VETA att han kommer kunna fortsätta leka och busa med de andra barnen sen.
Nu nöjer ju jag mig med ett äpple, och är vuxen.
Personligen, för mig själv, går nog mer på ansträngningen än vad man faktiskt får. Lokalt kebab-hak och varmrätt 350 kr-ställe har jag inte riktigt samma förväntningar i att få fram något likvärdigt.
Men jag håller med dig om när det fantasilösa blir regel, det är klart att man inte behöver göra samma rätt varje dag bara för att den ska vara fri från ett visst ämne. (vet av erfarenhet att man kan tröttna på lövbiff och pannkakor, om det är det enda man får)
12
Nu nöjer ju jag mig med ett äpple, och är vuxen.
Personligen, för mig själv, går nog mer på ansträngningen än vad man faktiskt får. Lokalt kebab-hak och varmrätt 350 kr-ställe har jag inte riktigt samma förväntningar i att få fram något likvärdigt.
Men jag håller med dig om när det fantasilösa blir regel, det är klart att man inte behöver göra samma rätt varje dag bara för att den ska vara fri från ett visst ämne. (vet av erfarenhet att man kan tröttna på lövbiff och pannkakor, om det är det enda man får)
Fast då tycker vi nog olika, för för min del så tycker jag nog att man gör "samma" i vardagen, det är just de här tillfällena som inte är vardag som mitt barn måste vara beredd på att vara "annorlunda".
Ett fik ute på landet har inte alltid ett glutenfritt alternativ, då får man ta det som finns tex. ett äpple. Det handlar inte om exludering, det handlar om att _jag_ inte tål vissa saker. Handlar det däremot om pizza på dagis, ja då finns ju all chans i världen att göra pizza som alla tål.
Men i princip håller jag ju med dig. Vill man göra något festligt, då ska man ju försöka för alla.
13
Fast då tycker vi nog olika, för för min del så tycker jag nog att man gör "samma" i vardagen, det är just de här tillfällena som inte är vardag som mitt barn måste vara beredd på att vara "annorlunda".
Ett fik ute på landet har inte alltid ett glutenfritt alternativ, då får man ta det som finns tex. ett äpple. Det handlar inte om exludering, det handlar om att _jag_ inte tål vissa saker. Handlar det däremot om pizza på dagis, ja då finns ju all chans i världen att göra pizza som alla tål.
Men i princip håller jag ju med dig. Vill man göra något festligt, då ska man ju försöka för alla.
Ja, lite så. Man avstår ju hellre än att bli sjuk.
Men så klart att det inte innebär att man alltid ska ha "tråkiga" alternativ, det finns ju en anledning till att man som förälder läser innehållsförteckning efter innehållsförteckning för att hitta mjölkfri "barnchoklad".
14
Ja, lite så. Man avstår ju hellre än att bli sjuk.
Men så klart att det inte innebär att man alltid ska ha "tråkiga" alternativ, det finns ju en anledning till att man som förälder läser innehållsförteckning efter innehållsförteckning för att hitta mjölkfri "barnchoklad".
Inte för att jag inte försöker anstränga mej, utan för att jag inte har något minne av att vara just ledsen över att "inte få samma som andra". Ibland dock ledsen för att jag inte tålde vissa grejer, men det ser jag som skillnad.
15
Ok, helt annorlunda mot mej då.
Inte för att jag inte försöker anstränga mej, utan för att jag inte har något minne av att vara just ledsen över att "inte få samma som andra". Ibland dock ledsen för att jag inte tålde vissa grejer, men det ser jag som skillnad.
Lite så tänkte jag också gällande just den tråden, varför inte se det som ett missförstånd, vara "glad" över att personalen tagit det säkra före det osäkra och ta en dialog därifrån?
Lite är det väl det jag tänker med "samma" tänket också. Samma är trevligt, men när det inte blir samma beror det förhoppningsvis sällan på att det allergiska barnet inte är lika mycket "värt", utan mer en praktisk fråga.
17
Lite så tänkte jag också gällande just den tråden, varför inte se det som ett missförstånd, vara "glad" över att personalen tagit det säkra före det osäkra och ta en dialog därifrån?
Lite är det väl det jag tänker med "samma" tänket också. Samma är trevligt, men när det inte blir samma beror det förhoppningsvis sällan på att det allergiska barnet inte är lika mycket "värt", utan mer en praktisk fråga.
Nu tänkte jag väl kanske närmast inte på att föräldrar tycker synd om barnen för att de inte kan äta en viss sak, utan att föräldrar tycker synd om barnen för att barnen inte får det samma som de andra barnen. Men det kanske var det du menade också?
Jag tror det ofta är så att det allergiska barnet får något h*n tycker om, vilket ju kan var en bonus.
19
Nu tänkte jag väl kanske närmast inte på att föräldrar tycker synd om barnen för att de inte kan äta en viss sak, utan att föräldrar tycker synd om barnen för att barnen inte får det samma som de andra barnen. Men det kanske var det du menade också?
Jag tror det ofta är så att det allergiska barnet får något h*n tycker om, vilket ju kan var en bonus.
Det verkar inte som att så många delar mina tankar kring att det skulle vara en fråga om egen erfarenhet. I vissa fall verkar ju egen erfarenhet till och med gjort en extra vaksam.
Jag kanske ska klargöra att jag naturligtvis utgår från att alla föräldrar som huvudregel vill att ens barn ska få bra och varierad kost som är så lik de andra barnens kost som möjligt. Vad jag snarare tänkte på var attityden, hur man resonerar kring när det inte "kan" ske, när barnet inte fått samma mat av någon anledning.
20
Till alla.
Det verkar inte som att så många delar mina tankar kring att det skulle vara en fråga om egen erfarenhet. I vissa fall verkar ju egen erfarenhet till och med gjort en extra vaksam.
Jag kanske ska klargöra att jag naturligtvis utgår från att alla föräldrar som huvudregel vill att ens barn ska få bra och varierad kost som är så lik de andra barnens kost som möjligt. Vad jag snarare tänkte på var attityden, hur man resonerar kring när det inte "kan" ske, när barnet inte fått samma mat av någon anledning.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Men han glupskar i sig som om han aldrig ätit annat.. Förutom fisk då men han gillar inte fisk... bara burkmats-fisk....(den får han inte nu).