Skrivet: 2010-02-17, 23:14
#1
Ofrivillig pappa, en ny bok
Dubbelpostar här och på vårdnadssnacket, tycker ämnet är intressant:
http://hd.se/familjeliv/2010/02/15/p...te-vara-pappa/
Dubbelpostar här och på vårdnadssnacket, tycker ämnet är intressant:
http://hd.se/familjeliv/2010/02/15/p...te-vara-pappa/
som verkligen inte vill ha barn, och som tar ansvar för sin vilja, använder kondom oavsett vad kvinnan har för skydd.
Som kvinna lever man ständigt med vetskapen om att man kan bli gravid. Varför är somliga män friskrivna från den vetskapen?
Jag förstår problematiken med att bli lurad, som han blev, det tycker jag är bedrövligt fult av kvinnan. Jag förstår det kaosartade som inträffar när man åker på ett livslångt ansvar för något man inte hade räknat med just då. Men jag tror inte att oförmågan att initialt älska sitt barn ligger i att bli ofrivillig förälder, för i så fall skulle det vara en hel hög med både kvinnor och män som saknar förmågan att älska sina barn. Jag tror det handlar om andra saker, som redan finns där i människan, men som utlöses i en krissituation. Jag har en del erfarenhet av dylik reaktion av människor i min närhet, och den utlöstes trots att han ville ha barnet.
Att skydda sig mot oönskade graviditeter är givetvis något soäm både män och kvinnor kan/borde göra.
Dock är det ju bevisligen så att det ibland sker ändå.
Det "ofrivilliga" föräldraskapet som det talas om här då är närmast jämförbart med om vi hade ett abortförbud. Då skulle du även ha ett antal "ofrivilliga" mammor. Och problematiken skulle vara densamma oavsett om man sa "jamen du hade väl ett ansvar att skydda dig mot att vli gravid".
Vad du beskriver får mig närmast att tänka på "förlossningsdeppression" som kan drabba även om föräldraskapet i sig varken är ofrivilligt eller oönskat. Det är dock inte riktigt samma sak tycker jag.
..man ser verkligen skillanden här..kvinnor som blir gravida men som inte vill bli mammor kan göra abort..adoptera bort barnet eller bli "ofrivilliga mammor"...väljer de det sista alternativet så behöver de bara yppa detta på mvc o så finns det hur mycket resurser som helst att tillgå..samhället gör allt för att mamman ska bli en frivillig mamma..det finns mycket stöd..
tvärt om om en pappa är "ofrivillig"..då är han en skitstövel som helst ska inte ska komma med några krav att få träffa sitt barn (han ville ju inte ha barnet) mm mm..han är dömd från den sek unden han säger att mamman borde göra abort / säger att nej jag vill inte bli pappa nu..
att många av dessa fäder skulle behöva hjälp o stöd tycker jag är självklart..men som sagt..det fokuseras enbart på mammorna..
fast den här mannen fick en depression efter att barnet var fött. handlar inte ofta förlossningsdepression om att man tror sig inte vilja ha/inte klara av att ta hand om barnet? som det var beskrivet i artikeln, så kände jag igen min bekants beteende och resonemang.
graviditeten är inte ett dugg jämlik, det är inte tu tal om det. jag ser heller inte hur den ska kunna bli det. men överlag tycker jag, i vår upplysta värld, att vi blir lite väl överraskade när sex leder till barn.
sedan poängterar jag återigen, att ingen form av lurendrejeri är acceptabelt. och självklart ska man få hjälp när man behöver det.
det är naturligtvis lika fel att anse att en man som inte vill behålla barnet är ett kräk, som att kvinnan som vill behålla barnet är det.
[QOUTE]fast den här mannen fick en depression efter att barnet var fött.[/QUOTE]
Ditt svar handlade om den generella situationen som jag läste det och inte om det enskilda fallet med bokförfattaren. Därmed bemötte jag det även som ett generellt uttalande och inte huruvida bokförfattaren fick en förlossningsdepression eller inte.
.
sammanfattningsvis: hon sa att hon var skyddad, så då skyddade inte jag mig.
det är förbaskat mycket tillit till en människa man inte alls känner, som ju var hans fall.
Ja, jo....det var ju trådstarten så det är m.a.o. utgångspunkt för hela tråden. Du svarade dock med ett helt generellt resonemang som inte enbart handlade om författarens specifika situation och då är det ju m.a.o. inte så konstigt heller om det svar du får utgår från ditt generella resonemang. Eller hur?nä, min utgångspunkt var artikeln. imt
Och det var också precis det resonemanget jag berörde och bemötte i mitt svar til dig. Har du möjligen några kommentarer på det?sammanfattningsvis: hon sa att hon var skyddad, så då skyddade inte jag mig.
det är förbaskat mycket tillit till en människa man inte alls känner, som ju var hans fall.
NEJ! det är inte ok att lita på det tycker jag.
Dels är preventivmedel som pesar osv inte 100%
Dels handlar det _också_ om smittspridning av sexuella sjukdomar, sjukdomar som man många gågner inte ens själv vet att man kan vara bärare av.
Godkänd kondom är det ända 99,999% säkra skyddet och det skyddar också mot smitta. En självklarhet!!!
Eller varför inte använda fantasin och undvika vaginal penetrering!
Nej Jag köper inte män offer-inställning i det här.
Men varför ska det vara så svårt att skilja på äpplen och päron.NEJ! det är inte ok att lita på det tycker jag.
Dels är preventivmedel som pesar osv inte 100%
Dels handlar det _också_ om smittspridning av sexuella sjukdomar, sjukdomar som man många gågner inte ens själv vet att man kan vara bärare av.
Godkänd kondom är det ända 99,999% säkra skyddet och det skyddar också mot smitta. En självklarhet!!!
Eller varför inte använda fantasin och undvika vaginal penetrering!
Nej Jag köper inte män offer-inställning i det här.
Ja...det är fullständigt riktigt det du skriver om bådas ansvar att skydda sig både mot oönskade graviditeter och könssjukdomar. Kan vi då stänga den delen av diskussionen och sedan gå över till vad den egentligen handlar om?
Trots ovan sagda så händer det ändå att det blir en oönskad graviditet. (Man skyddade sig ändå inte....kvinnan litade på mannen...mannen litade på kvinna...kondomen sprack...etc. etc. etc. Skälet är ointressant för den följande diskussionen. Startläget är att en oönskad graviditet skett oavsett orsak).
I det läget så har kvinnan ett val (helt naturligt och i sin ordning). Hon är oftast inte tvungen att bli "ofrivillig förälder" och hon kan också göra det valet (också helt naturligt och i sin ordning) helt på egen hand oavsett vad den andra parten tycker i frågan.
Mannen kan dock inte välja överhuvudtaget. Vill han bli förälder så kan kvinnan fortfarande göra abort. Vill han inte bli det så kan han fortfarande bli "ofrivilligg förälder".
Även om man tycker att det är helt i sin ordning att det är på det sättet. Även om man anser att kvinnor och män som blir gravida av misstag borde ha skyddat sig bättre. Även om.......
Ska det ändå vara så svårt att kunna bekräfta att "ja, så är det och det kan innebära en väldigt speciell situation för den ofrivvillige pappan (eller den som ville bli pappa men där mamman valde att inte fullfölja graviditeten)"????
Det är väl bara att konstatera fakta istället för att hojta "Nej Jag köper inte män offer-inställning i det här".
Resonemanget du för är ju ungefär som om någon sitter i rullstol efter en trafikolycka. Att då diskutera hur livet påverkas av att sitta i rullstol har ju inte ett skit att göra med om anledningen till det var om man hade bilbälte eller ej. Det är två skilda frågor!
Det som får mig att ogilla den här Pelle är att han skyller ifrån sig på mamman, det är hennes fel att han blev ofrivillig pappa. Men så är det inte, det är 100% hans eget fel att han valde att lita på någon han inte känner.
Om Pelle suttit i rullstol så hade det varit en bok om hur han litade på rallyföraren han åkte med, och att han trodde honom när han sa att bilbälte var onödigt.
Håller med om att det är fel att skylla ernbart på den andra parten eftersom båda har ett ansvar.Det som får mig att ogilla den här Pelle är att han skyller ifrån sig på mamman, det är hennes fel att han blev ofrivillig pappa. Men så är det inte, det är 100% hans eget fel att han valde att lita på någon han inte känner.
Om Pelle suttit i rullstol så hade det varit en bok om hur han litade på rallyföraren han åkte med, och att han trodde honom när han sa att bilbälte var onödigt.
Med det bortsorterat.....kan man då ändå tänka sig att det finns en del specifika saker i den generella situation efter det faktum att det blivit en oönskad graviditet som ändå är speciella och borde gå att diskutera utan att ständigt loopa tillbaks till ruta ett och prata om preventivmedel?
Kan man diskutera det jobbiga i ett liv i rullstol för Pelle oavsett om skälet till att han sitter i rullstol var att han litade på en rallyförare som sa att han inte behövde bälte? Eller är det för svårt att kunna skilja på orsak och verkan i en diskussion?
Är det helt intellektuellt omöjligt att skilja på resonemangen och säga till Pelle "Du var väldigt dum som inte hade bälte på dig" och sen ändå säga "Vilka utmaningar finns det med att leva ett liv i rullstol? Hur påverkar det dig?"
Det är klart man kan diskutera den biten, det är viktiga frågor att belysa.
Dock tolkar jag Pelle (såg han på tv) och artikeln som att det mest är synd om honom, och då blir det lätt där fokus hamnar.
jag förstod inte riktigt vad du menade i ditt första inlägg. alls. jag var inte ens säker på att det var riktat till mig, så du får nog vara lite tydligare.
jag drog paralleller till liknande depressioner, ja.
och jag anser fortfarande att man inte kan säga "öh, va?! blev du gravid? men jag ångrar mig!" när man väljer bort kondom. vi är helt enkelt för upplysta idag för att väja för vårt ansvar.
det är ju det som är den ömma punkten i den här artikeln, tycker jag; vem som bär ansvaret för hans identitetskris, för inte tycks han hålla sig själv för ansvarig, men jag kanske läser den med andra glasögon än du.
du får jättegärna tycka synd om killen.
men det hjälper honom inte ett smack att vi sitter en hög och sympatiserar med hans öde. det som möjligen kan hjälpa honom och andra i hans sits, är att komma på varför de reagerar som de gör. jag tror som sagt att han tillhör en typ av människa som är benägen att hamna i den här sortens kris, oavsett oönskat föräldraskap eller ej. det är där jag tror kärnan ligger i hans fall.
sedan kan man tycka att det är hur orättvist som helst, men var står det skrivet att livet ska vara rättvist?
Så här skrev jag:jag förstod inte riktigt vad du menade i ditt första inlägg. alls. jag var inte ens säker på att det var riktat till mig, så du får nog vara lite tydligare.
Utgå från det och berätta vad du tycker var oklart/inte förstod så kan jag förtydliga mig om du behöver det.Att skydda sig mot oönskade graviditeter är givetvis något soäm både män och kvinnor kan/borde göra.
Dock är det ju bevisligen så att det ibland sker ändå.
Det "ofrivilliga" föräldraskapet som det talas om här då är närmast jämförbart med om vi hade ett abortförbud. Då skulle du även ha ett antal "ofrivilliga" mammor. Och problematiken skulle vara densamma oavsett om man sa "jamen du hade väl ett ansvar att skydda dig mot att vli gravid".
Vad du beskriver får mig närmast att tänka på "förlossningsdeppression" som kan drabba även om föräldraskapet i sig varken är ofrivilligt eller oönskat. Det är dock inte riktigt samma sak tycker jag.
