Skrivet: 2010-03-09, 17:37
#1
Deprimerad
Mitt i allt nu när man skolat in på dagis och börjat jobba, ja då hamnar maken i 40-års kris...
Vad vill du har jag frågat, för han har bara gått omkring och sagt absolut ingenting här hemma i ett par veckor. Leker sura gubben.
Till svar får man, jag vet inte vad jag vill jobba med, jag vet inte vart jag vill bo och jag vet inte om vi ska leva ihop längre. Grattis.
Precis vad man vill höra när man är mitt i den jobbigasten tiden med småbarnsåren, ungen sover ingenting på nätterna vilket gör att vårt humör sviktar....mest till det sura och tjatiga stadiet.
Jag har börjat jobba 100% igen och givetvis är det jag som fortfarande tar hand om hus och allt vad det innebär. Ja han lagar maten, wow.........
Vet inte om jag ska skratta eller gråta, har gråtit konstans i en veckas tid nu...men enbart på jobbet. Hemma så går vi typ och lägger oss vid 20.30 och säger inte så mycket efter barnen lagt sig. Orkar liksom inte. Vi ska väl prata efter han varit på sin arbetsintervju...får se vad det ger.
Han tycker jag bara gnäller, men va fan karl gör ju ingenting hemma...undra på
Nä var bara tvungen att skriva av mig lite