När?
Styvfamiljer
  1. AnonymEva
    #1

    När?

    Vet ej hur jag ska få till frågan. Men ska försöka.
    När är de okej tycker ni att låta barnet framföra information från mamma till pappa/pappa till mamma, alltså när slutar man ha kontakt med barnets andre föräldre? Förstod någon?
  2. 1
    När? Vet ej hur jag ska få till frågan. Men ska försöka.
    När är de okej tycker ni att låta barnet framföra information från mamma till pappa/pappa till mamma, alltså när slutar man ha kontakt med barnets andre föräldre? Förstod någon?
  3. Medlem sedan
    Aug 2002
    #2
    Det beror på vad det är för information. Jag tycker nog att man ska ha en dialog bioföräldrar igenom tills barnen är vuxna. Annars är det risk att viktiga saker faller mellan stolar.
  4. 2
    Det beror på vad det är för information. Jag tycker nog att man ska ha en dialog bioföräldrar igenom tills barnen är vuxna. Annars är det risk att viktiga saker faller mellan stolar.
  5. Medlem sedan
    May 2008
    #3
    Jag kan läsa "när" på tre sätt, om frågan gällde hur länge man varit separerade, hur gamla barnen är eller om det beror på vad det handlar om för information.

    För mig handlar det inte om hur länge man har varit separerade utan hur barnen är, och då spelar deras ålder in. Jag lämnar en hel del information via mina tonåringar, men är det viktigt checkar jag även med deras pappa (typ SMS/mail som undrar om han hörde att...). För yngre barn tycker jag att information ska gå mellan föräldrarna, men man kan uppmuntra barnet att också komma ihåg att säga till. Och det är helt OK att hänvisa även yngre barn till den andra föräldern om det är sånt som man tycker att de ska bestämma (som sånt som ska ske på deras veckor t.ex)

    Sen finns det en rad tillfällen när jag tycker det är OK att lämna information även via barnen, när det handlar om mindre saker, då det inte blir nån större konsekvens om det blir fel längst vägen. Känslig information tycker jag ALDRIG ska lämnas via barnen, om det är sånt den andra parten kan förväntas reagera illa på bör man ta det direkt med personen. Eller om det är något där konsekvenserna kan bli stora av fel information (typ sjukdomar, medicin, tider för skolvarl etc)

    Hoppas det var svar på vad du undrade.
  6. 3
    Jag kan läsa "när" på tre sätt, om frågan gällde hur länge man varit separerade, hur gamla barnen är eller om det beror på vad det handlar om för information.

    För mig handlar det inte om hur länge man har varit separerade utan hur barnen är, och då spelar deras ålder in. Jag lämnar en hel del information via mina tonåringar, men är det viktigt checkar jag även med deras pappa (typ SMS/mail som undrar om han hörde att...). För yngre barn tycker jag att information ska gå mellan föräldrarna, men man kan uppmuntra barnet att också komma ihåg att säga till. Och det är helt OK att hänvisa även yngre barn till den andra föräldern om det är sånt som man tycker att de ska bestämma (som sånt som ska ske på deras veckor t.ex)

    Sen finns det en rad tillfällen när jag tycker det är OK att lämna information även via barnen, när det handlar om mindre saker, då det inte blir nån större konsekvens om det blir fel längst vägen. Känslig information tycker jag ALDRIG ska lämnas via barnen, om det är sånt den andra parten kan förväntas reagera illa på bör man ta det direkt med personen. Eller om det är något där konsekvenserna kan bli stora av fel information (typ sjukdomar, medicin, tider för skolvarl etc)

    Hoppas det var svar på vad du undrade.
  7. Medlem sedan
    May 1998
    #4
    Beror väl lite på vad det är för sorts information. Vissa saker av större betydelse tycker jag de vuxna ska kommunicera tills barnen är att betrakta som vuxna. Sånt som rör barnens hälsa tex. Viktigare händelser som tex olyckor. Information från skolan som tex betygsvarningar, bråk, skolk osv. Allt sånt tycker jag att de vuxna ska prata med varandra om. LIkaså sånt som semesterplanering och annat som berör respektive förälder mer direkt.

    Jag har för närvarande ingen kontakt med mitt barns pappa, men det beror på att barnet inte har någon kontakt. Hade de haft kontakt med varandra hade jag haft en hel del att prata med pappan om! Dottern är 17, by the way, så hon bestämmer själv hur mycket, eller lite, kontakt hon vill ha...
  8. 4
    Beror väl lite på vad det är för sorts information. Vissa saker av större betydelse tycker jag de vuxna ska kommunicera tills barnen är att betrakta som vuxna. Sånt som rör barnens hälsa tex. Viktigare händelser som tex olyckor. Information från skolan som tex betygsvarningar, bråk, skolk osv. Allt sånt tycker jag att de vuxna ska prata med varandra om. LIkaså sånt som semesterplanering och annat som berör respektive förälder mer direkt.

    Jag har för närvarande ingen kontakt med mitt barns pappa, men det beror på att barnet inte har någon kontakt. Hade de haft kontakt med varandra hade jag haft en hel del att prata med pappan om! Dottern är 17, by the way, så hon bestämmer själv hur mycket, eller lite, kontakt hon vill ha...
  9. Medlem sedan
    Jun 2007
    #5

    Slutar man med det?

    när man väl satt barn till världen tillsammans så har man, vare sig man gillar det eller inte, en livslång relation med varandra.. Tja längre ändå om man vill vara filosofiskt.
    Det kommer bröllop, barndop och barnkalas som man har samma "rätt" att bevista. Bara att göra det bästa av situationen
    Bara måste...... allt....
  10. 5
    Slutar man med det? när man väl satt barn till världen tillsammans så har man, vare sig man gillar det eller inte, en livslång relation med varandra.. Tja längre ändå om man vill vara filosofiskt.
    Det kommer bröllop, barndop och barnkalas som man har samma "rätt" att bevista. Bara att göra det bästa av situationen
  11. Anonym
    #6
    Aldrig någonsin anser jag.
    Jag inbillade mig att när jag skilde mig så blev jag kvitt i x-et. Sedan insåg jag att vi kommer alltid, alltid ha ett förhållande till varandra oavsett vad jag vill.

    Först är det praktiska saker om småbarnen för att ändra karaktär i tonåren, sen blir det åter praktiska ting när barnen börjar flytta hemifrån, skaffa oss barnbarn...

    Generellt sett, vill man en människa något ska man framföra budskapet själv och inte via en budbärare.
  12. 6
    Aldrig någonsin anser jag.
    Jag inbillade mig att när jag skilde mig så blev jag kvitt i x-et. Sedan insåg jag att vi kommer alltid, alltid ha ett förhållande till varandra oavsett vad jag vill.

    Först är det praktiska saker om småbarnen för att ändra karaktär i tonåren, sen blir det åter praktiska ting när barnen börjar flytta hemifrån, skaffa oss barnbarn...

    Generellt sett, vill man en människa något ska man framföra budskapet själv och inte via en budbärare.
  13. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #7
    Jag tror inte sambons föräldrar har haft någon som helst kontakt med varandra när det gäller deras barn sedan barnen blev myndiga.
    Min sambo och hans ex har noll kontakt. Han har kontakt med barnen, som är myndiga.
  14. 7
    Jag tror inte sambons föräldrar har haft någon som helst kontakt med varandra när det gäller deras barn sedan barnen blev myndiga.
    Min sambo och hans ex har noll kontakt. Han har kontakt med barnen, som är myndiga.
  15. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #8
    När de blir myndiga, det var väl studenten som var den sista arret gemensamt. Men redan innan så sköttes 95% av all information via sönerna.
    När det gällde en annan tillställning, så var det ena sonen som höll i trådarna.
  16. 8
    När de blir myndiga, det var väl studenten som var den sista arret gemensamt. Men redan innan så sköttes 95% av all information via sönerna.
    När det gällde en annan tillställning, så var det ena sonen som höll i trådarna.
  17. Medlem sedan
    Apr 2000
    #9
    Aldrig anser jag, som har sett som bonusmamma hur fel det kan bli när biomamman inte vill prata med biopappan och skickar allt genom det äldsta barnet, pappan får veta genom sonen att lilltjejen är sjuk och inte är i skolan och sådana saker.
    Barnen mår inte bra av att vara budbärare mellan föräldrar är mitt måtto, tycker att man ska försöka prata med varandra eller bara skicka ett sms för man har ju faktiskt fått barnen/barnet tillsammans.
  18. 9
    Aldrig anser jag, som har sett som bonusmamma hur fel det kan bli när biomamman inte vill prata med biopappan och skickar allt genom det äldsta barnet, pappan får veta genom sonen att lilltjejen är sjuk och inte är i skolan och sådana saker.
    Barnen mår inte bra av att vara budbärare mellan föräldrar är mitt måtto, tycker att man ska försöka prata med varandra eller bara skicka ett sms för man har ju faktiskt fått barnen/barnet tillsammans.
  19. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #10
    Ärligt sagt, så har man inte mer relation än vad man absolut behöver.
    Vad jag vet så har samtliga bröllop och barndop på min sambos sida skett med barnen som organisatörer, dvs föräldrarna har varit inbjudna som andra gäster.

    Jag och sambon skötte sonens barndop utan som helst inblandning av hans föräldrar eller min mamma.
  20. 10
    Ärligt sagt, så har man inte mer relation än vad man absolut behöver.
    Vad jag vet så har samtliga bröllop och barndop på min sambos sida skett med barnen som organisatörer, dvs föräldrarna har varit inbjudna som andra gäster.

    Jag och sambon skötte sonens barndop utan som helst inblandning av hans föräldrar eller min mamma.
  21. Medlem sedan
    Jun 2007
    #11

    Jag tycker ju det låter tragiskt

    men det beror troligen på att vi separerade i så god tid att vi faktiskt är vänner. Åt båda håll.
    Bara måste...... allt....
  22. 11
    Jag tycker ju det låter tragiskt men det beror troligen på att vi separerade i så god tid att vi faktiskt är vänner. Åt båda håll.
  23. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #12
    Fast jag har flera frånskilda vänner med gemensamma barn som har ytterst lite kontakt, av den enkla anledningen att de har inget att ha kontakt om. Barnen är så stora att de sköter allt själva. De är inte alls ovänner, utan deras tid som gemensamma föräldrar är över.
    Eventuella tillställningar ordnas av barnen.
    Min sambos båda föräldrar kommer givetvis till olika tillställningar, men då med sina nya (OK inte så nya) partners och presenter etc har då kommit från dom och deras partner. Sonen har fått från farfar och xx, farmor och yy, aldrig från farmor och farfar.
  24. 12
    Fast jag har flera frånskilda vänner med gemensamma barn som har ytterst lite kontakt, av den enkla anledningen att de har inget att ha kontakt om. Barnen är så stora att de sköter allt själva. De är inte alls ovänner, utan deras tid som gemensamma föräldrar är över.
    Eventuella tillställningar ordnas av barnen.
    Min sambos båda föräldrar kommer givetvis till olika tillställningar, men då med sina nya (OK inte så nya) partners och presenter etc har då kommit från dom och deras partner. Sonen har fått från farfar och xx, farmor och yy, aldrig från farmor och farfar.
  25. Medlem sedan
    May 2008
    #13
    De flesta som svarar att man mest kan ha kontakt via barnen verkar ha äldre barn, det är ju barnens ålder som är centrala - med små barn tycker jag det är självklart med kommunikation direkt mellan föräldrarna. Hur gamla är barnen som du undrar över?
  26. 13
    De flesta som svarar att man mest kan ha kontakt via barnen verkar ha äldre barn, det är ju barnens ålder som är centrala - med små barn tycker jag det är självklart med kommunikation direkt mellan föräldrarna. Hur gamla är barnen som du undrar över?
  27. Anonym
    #14
    Min ena dotter är 24 år nu och jag tycker fortfarande inte det är ok.
  28. 14
    Min ena dotter är 24 år nu och jag tycker fortfarande inte det är ok.
  29. Anonym
    #15
    Här håller jag verkligen med marib.

    Jag tycker inte det har så mycket med om föräldrarna är skilda eller inte. Jag tycker bara det är så tragiskt med föräldrar som inte bryr sig.

    Min svärföräldar är så där. Jättetrist! Dom bryr sig inte ens om sina barnbarn. :-(
  30. 15
    Här håller jag verkligen med marib.

    Jag tycker inte det har så mycket med om föräldrarna är skilda eller inte. Jag tycker bara det är så tragiskt med föräldrar som inte bryr sig.

    Min svärföräldar är så där. Jättetrist! Dom bryr sig inte ens om sina barnbarn. :-(
  31. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #16
    Vaddå inte bryr sig om sina barnbarna, mina svärföräldrar bryr sig visst om sina barnbarn, men de gör inte det som ett par. Jag skrev att min svärmor och hennes man gav t.ex en present och min svärfar och hans fru en present.
    Min sambo bryr sig jättemycket om sina barn, men han har ingen kontakt alls med sin fd.
    Jag kan inte se något i mitt inlägg där jag skrev att mina svärföräldrar inte bryr sig om sina barnbarn, inte någonstans
  32. 16
    Vaddå inte bryr sig om sina barnbarna, mina svärföräldrar bryr sig visst om sina barnbarn, men de gör inte det som ett par. Jag skrev att min svärmor och hennes man gav t.ex en present och min svärfar och hans fru en present.
    Min sambo bryr sig jättemycket om sina barn, men han har ingen kontakt alls med sin fd.
    Jag kan inte se något i mitt inlägg där jag skrev att mina svärföräldrar inte bryr sig om sina barnbarn, inte någonstans
  33. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #17
    Så när barn har flyttat hemifrån så skall man fortfarande kommunicera med deras andra förälder, en sak vet jag, min sambos söner hade gått i taket ifall de hade gjort så. De gångerna deras mamma har ringt om det varit något, så har, framför allt den äldsta blivit tvärförbannad. Han har känt sig överkörd.
  34. 17
    Så när barn har flyttat hemifrån så skall man fortfarande kommunicera med deras andra förälder, en sak vet jag, min sambos söner hade gått i taket ifall de hade gjort så. De gångerna deras mamma har ringt om det varit något, så har, framför allt den äldsta blivit tvärförbannad. Han har känt sig överkörd.
  35. Medlem sedan
    Jun 2007
    #18

    Anonym tolkade nog första stycket

    lite fel
    Det kan tydas som att de valt att inte ha kontakt med barnen. Men du menade att de valt att inte ha någon kontakt med varandra. Inte lätt med skrift alla gånger. Man saknar betoningarna ibland.
    Bara måste...... allt....
  36. 18
    Anonym tolkade nog första stycket lite fel
    Det kan tydas som att de valt att inte ha kontakt med barnen. Men du menade att de valt att inte ha någon kontakt med varandra. Inte lätt med skrift alla gånger. Man saknar betoningarna ibland.
  37. Medlem sedan
    Jun 2007
    #19

    En självklarhet för mig :)

    om exet inte hört något ifrån dem på några dagar så ringer han mig och frågar om jag hört om det hänt något.. och tvärtom..
    På många sätt så tycker jag nog att vi har en väldigt sund och trygg relation.. för alla parter
    Uppenbarligen rätt unik men.. Det kan jag leva med
    Bara måste...... allt....
  38. 19
    En självklarhet för mig :) om exet inte hört något ifrån dem på några dagar så ringer han mig och frågar om jag hört om det hänt något.. och tvärtom..
    På många sätt så tycker jag nog att vi har en väldigt sund och trygg relation.. för alla parter
    Uppenbarligen rätt unik men.. Det kan jag leva med
  39. Medlem sedan
    Jun 2007
    #20

    Tillägger

    ungarna är så inkörda på det så de tar det för givet och ingen av dem har någonsin tyckt det varit något negativt.
    Bara måste...... allt....
  40. 20
    Tillägger ungarna är så inkörda på det så de tar det för givet och ingen av dem har någonsin tyckt det varit något negativt.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar