Idag när jag hämtade min dotter som varit med sin pappa i natt så sa han att han nog inte kunde träffa henne mer för lägenheten han bor i är inte bra och tantan han hyr av röker inomhus och han vill inte ta med dottern till kompisar hela tiden. Kontentan av det hela var att enda sättet jag kunde se till så min dotters rättighet att träffa sin pappa uppfylldes var att flytta ihop med honom igen och ge honom "en sista chans" (funderar på hur många sista chanser man kan ge någon, helt logiskt egentligen bara en väl?)
Ja sa så klart att det kommer inte på fråga och då sa han att "then I will not see her anymore, I will give her to you" och till dottern (som iofs bara är 20 mån och väl förshoppningsvis inte förstod) sa han "bye Malaika see you when you are grown up".
Jag svor en lång ramsa åt honom sen gick jag. Fy fan vad ledsen jag blir att han gör så mot min älskade lilla tös!!!!!!!!!! SNart är hon gammal nog och förstå och hon är redan gammal nog att se hur ledsen jag blir, fast hon inte riktigt förstår varför. Arg blir jag också, arg och ledsen och denna gången ska jag fan inte släppa på den ilskan. Imorgon börjar jag processen om att söka om enskild vårdnad och han ska inte få träffa henne förrän jag har domstolsbeslut på det! Någonstans måste man faktiskt sätta stopp, dra sin gräns.
Han har ringt ca 10 ggr (jag har inte svarat) ikväll och sms:at om att han inte menade vad han sa och att han visst skulle ha henne osv... Men så fan heller. Han får börja stå för det han säger, det är på tiden!
(för er som inte följt mina inlägg här tidigare, det var ett tag sen jag skrev, så är det absolut inte första gången han använder dottern till att på alla sätt försöka tvinga tillbaka mig in i ett förhållande igen, spelar på allt från sin rätt att vara där dottern bor (dvs ligga hemma på min soffa och berätta för mig allt jag gör fel, han är numera portförbjuden hemma hos mig) till vilken dålig mamma jag är som inte tänker på min dotters bästa och genast blir ihop med honom igen, eller åtminstone ger honom pengar)
1
man blir så ledsen... Idag när jag hämtade min dotter som varit med sin pappa i natt så sa han att han nog inte kunde träffa henne mer för lägenheten han bor i är inte bra och tantan han hyr av röker inomhus och han vill inte ta med dottern till kompisar hela tiden. Kontentan av det hela var att enda sättet jag kunde se till så min dotters rättighet att träffa sin pappa uppfylldes var att flytta ihop med honom igen och ge honom "en sista chans" (funderar på hur många sista chanser man kan ge någon, helt logiskt egentligen bara en väl?)
Ja sa så klart att det kommer inte på fråga och då sa han att "then I will not see her anymore, I will give her to you" och till dottern (som iofs bara är 20 mån och väl förshoppningsvis inte förstod) sa han "bye Malaika see you when you are grown up".
Jag svor en lång ramsa åt honom sen gick jag. Fy fan vad ledsen jag blir att han gör så mot min älskade lilla tös!!!!!!!!!! SNart är hon gammal nog och förstå och hon är redan gammal nog att se hur ledsen jag blir, fast hon inte riktigt förstår varför. Arg blir jag också, arg och ledsen och denna gången ska jag fan inte släppa på den ilskan. Imorgon börjar jag processen om att söka om enskild vårdnad och han ska inte få träffa henne förrän jag har domstolsbeslut på det! Någonstans måste man faktiskt sätta stopp, dra sin gräns.
Han har ringt ca 10 ggr (jag har inte svarat) ikväll och sms:at om att han inte menade vad han sa och att han visst skulle ha henne osv... Men så fan heller. Han får börja stå för det han säger, det är på tiden!
(för er som inte följt mina inlägg här tidigare, det var ett tag sen jag skrev, så är det absolut inte första gången han använder dottern till att på alla sätt försöka tvinga tillbaka mig in i ett förhållande igen, spelar på allt från sin rätt att vara där dottern bor (dvs ligga hemma på min soffa och berätta för mig allt jag gör fel, han är numera portförbjuden hemma hos mig) till vilken dålig mamma jag är som inte tänker på min dotters bästa och genast blir ihop med honom igen, eller åtminstone ger honom pengar)
Vilken karl till att försöka utpressa dig!! Hur lågt kan man sjunka egentligen och hur lågt vill man sjunka?! Jag tycker du är stark som vågra stå på dig och inte faller till föga för hans minsta lilla nycker.
Det som du kanske bör tänka på är att inte neka honom umgänge utan har han en dom på det eller om ni har en överenskommelse så är det viktigt att du inte ta bort det. Du kan annars ses som en förälder som försvårar umgänget och det är inte bra
2
Vilken karl till att försöka utpressa dig!! Hur lågt kan man sjunka egentligen och hur lågt vill man sjunka?! Jag tycker du är stark som vågra stå på dig och inte faller till föga för hans minsta lilla nycker.
Det som du kanske bör tänka på är att inte neka honom umgänge utan har han en dom på det eller om ni har en överenskommelse så är det viktigt att du inte ta bort det. Du kan annars ses som en förälder som försvårar umgänget och det är inte bra
vi har varken dom eller överenskommelse. Jag har erbjudit samtal på familjerätten men han anser att det är "none of their business" och vägrar skriva på papprena jag har bett dem skicka.
Sen VILL jag ju att de ska umgås! Jag VILL att dottern ska ha umgänge med sin pappa, men inte lite hipp som happ på hans villkor.
Så därför stämmer jag nu på vårdnaden (man kan ju inte stämma på umgänget har jag förstått). Så får vi i alla fall en dom, även om jag inte får enskild vårdnad.
Min inställning nu att best case scenario är att jag får vårdnaden och han får regelbundet umgänge på något sätt och worst case att vi får fortsatt delad vårdnad och han umgänge på något sätt. Att han får boendet är inte sannolikt, han bor inneboende i en trea (i vardagsrummet) och har inga pengar... Så det kan inte bli värre i alla fall...
Jag måste bara markera att han inte kan bete sig hur som helst, jag har fått nog med daltandet nu! Basta!
3
vi har varken dom eller överenskommelse. Jag har erbjudit samtal på familjerätten men han anser att det är "none of their business" och vägrar skriva på papprena jag har bett dem skicka.
Sen VILL jag ju att de ska umgås! Jag VILL att dottern ska ha umgänge med sin pappa, men inte lite hipp som happ på hans villkor.
Så därför stämmer jag nu på vårdnaden (man kan ju inte stämma på umgänget har jag förstått). Så får vi i alla fall en dom, även om jag inte får enskild vårdnad.
Min inställning nu att best case scenario är att jag får vårdnaden och han får regelbundet umgänge på något sätt och worst case att vi får fortsatt delad vårdnad och han umgänge på något sätt. Att han får boendet är inte sannolikt, han bor inneboende i en trea (i vardagsrummet) och har inga pengar... Så det kan inte bli värre i alla fall...
Jag måste bara markera att han inte kan bete sig hur som helst, jag har fått nog med daltandet nu! Basta!
jag har nu på morgonen tagit kontakt med familjerätten, en första kontakt med en familjerättsjurist och hört med mitt försäkringsbolag om rättshjälp. Vilket jag har rätt till, de täcker 85% av kostnaderna upp till 150 000kr. Så det blir väl inte billigt det här men det får det vara värt...
4
jag har nu på morgonen tagit kontakt med familjerätten, en första kontakt med en familjerättsjurist och hört med mitt försäkringsbolag om rättshjälp. Vilket jag har rätt till, de täcker 85% av kostnaderna upp till 150 000kr. Så det blir väl inte billigt det här men det får det vara värt...
Den mannen har inte riktigt ordning på cellerna. Tycker det har framgått ganska tydligt och tycker att du varit mycket tålmodigt för att ditt barn ska få en chans att umgås med sin far. Om jag minns rätt har du väl saker och ting ganska väldokumenterade.
Ja, ansök om enskild vårdnad, boendet och ett begränsat umgänge. Med tanke på att hon är så ung bör du tala med din jurist om att det någonstans i processen måste göras tydligt för honom att om han inte sköter umgänget, så förbrukar han möjligheten. Man kan inte tvinga någon, men man kan göra klart för någon att om man inte dyker upp på flera månader så kan man inte bara komma och kräva umgänge med ett litet barn.
På ett sätt är det kanske bättre att han försvinner ur bilden, helt ärligt, för det som pågår är ju allt annat än vettigt och trevligt. Egentligen tror jag inte att han är intresserad av dig av romantiska skäl. Jag tror att han vill äga dig. Hör han av sig för mycket så måste det ju också få ett stopp. Han har ju även visat lite obehagliga tendenser, eller hur?
6
Den mannen har inte riktigt ordning på cellerna. Tycker det har framgått ganska tydligt och tycker att du varit mycket tålmodigt för att ditt barn ska få en chans att umgås med sin far. Om jag minns rätt har du väl saker och ting ganska väldokumenterade.
Ja, ansök om enskild vårdnad, boendet och ett begränsat umgänge. Med tanke på att hon är så ung bör du tala med din jurist om att det någonstans i processen måste göras tydligt för honom att om han inte sköter umgänget, så förbrukar han möjligheten. Man kan inte tvinga någon, men man kan göra klart för någon att om man inte dyker upp på flera månader så kan man inte bara komma och kräva umgänge med ett litet barn.
På ett sätt är det kanske bättre att han försvinner ur bilden, helt ärligt, för det som pågår är ju allt annat än vettigt och trevligt. Egentligen tror jag inte att han är intresserad av dig av romantiska skäl. Jag tror att han vill äga dig. Hör han av sig för mycket så måste det ju också få ett stopp. Han har ju även visat lite obehagliga tendenser, eller hur?
Jag tror du har helt rätt
Det verkar dock som nu, när han verkar inse att jag menar allvar, att jag kan få med honom på ett samtal på familjerätten och få honom att ge mig vårdnaden. jag ska i alla fall göra ett sista försök. Annars blir det tingsrätten.
Jag sa att han kunde välja nu, antingen skriva över vpårdnaden på mig och komma överrens om umgänge, sen kunde han få träffa malaika igen, eller så går ajg till domstol och han får inte träffa henne förrän jag har ett domstolsbeslut i min hand och det kan ta ett år. Så då veknade han lite. Hoppas det håller. Vore så klart skönt att slippa tingsrättsförhandlingar.
Funderar dock på vad jag ska kräva när det gäller umgänge. Han har ju själv sagt att hans boende inte är bra för henne? Hur ska de då kunna umgås? Och hur ofta? Jag ska även säga att jag tänker sluta ge honom pengar, har han inte tillräckligt med pengar för att köpa mat åt sin dotter 24 timmar två gånger i månaden så får han inte ha henne, eller lösa det, punkt slut.
Några tips på vad jag ska säga om umgänge?
7
Jag tror du har helt rätt
Det verkar dock som nu, när han verkar inse att jag menar allvar, att jag kan få med honom på ett samtal på familjerätten och få honom att ge mig vårdnaden. jag ska i alla fall göra ett sista försök. Annars blir det tingsrätten.
Jag sa att han kunde välja nu, antingen skriva över vpårdnaden på mig och komma överrens om umgänge, sen kunde han få träffa malaika igen, eller så går ajg till domstol och han får inte träffa henne förrän jag har ett domstolsbeslut i min hand och det kan ta ett år. Så då veknade han lite. Hoppas det håller. Vore så klart skönt att slippa tingsrättsförhandlingar.
Funderar dock på vad jag ska kräva när det gäller umgänge. Han har ju själv sagt att hans boende inte är bra för henne? Hur ska de då kunna umgås? Och hur ofta? Jag ska även säga att jag tänker sluta ge honom pengar, har han inte tillräckligt med pengar för att köpa mat åt sin dotter 24 timmar två gånger i månaden så får han inte ha henne, eller lösa det, punkt slut.
Du är duktig på att baxa saker du. Bra jobbat! För självklart är det bästa om ni gör upp om saken med ett avtal och slipper tingsrätten
Sopa inte för mycket åt honom bara. Du gör helt rätt i att sluta ge honom pengar eller ta ansvar för något annat i hans liv som han - om han vill anses som vuxen - måste klara själv.
Börja med att be honom föreslår hur han vill ha det och motivera varför. Be honom först berätta hur han ska få till det. Kan han bara följa dig så är det för lätt. Jag tror att han måste börja tänka i andra banor och i alla fall uppmuntras till att försöka ta ansvar själv.
Har han ingen idé så kanske du ska föreslå umgänge dagtid på helgerna endast eller någon eftermiddag i veckan då han hämtar på dagis och sedan lämnar hemma hos dig. Han inser ju själv att hans hem inte är någon lämplig miljö. Men om han kan ordna till det, skaffa jobb med inkomst och uppföra sig så kan det ju blir tal om annat. Ge honom ett år kanske till nästa avstämning, eller ett halvår.
9
Du är duktig på att baxa saker du. Bra jobbat! För självklart är det bästa om ni gör upp om saken med ett avtal och slipper tingsrätten
Sopa inte för mycket åt honom bara. Du gör helt rätt i att sluta ge honom pengar eller ta ansvar för något annat i hans liv som han - om han vill anses som vuxen - måste klara själv.
Börja med att be honom föreslår hur han vill ha det och motivera varför. Be honom först berätta hur han ska få till det. Kan han bara följa dig så är det för lätt. Jag tror att han måste börja tänka i andra banor och i alla fall uppmuntras till att försöka ta ansvar själv.
Har han ingen idé så kanske du ska föreslå umgänge dagtid på helgerna endast eller någon eftermiddag i veckan då han hämtar på dagis och sedan lämnar hemma hos dig. Han inser ju själv att hans hem inte är någon lämplig miljö. Men om han kan ordna till det, skaffa jobb med inkomst och uppföra sig så kan det ju blir tal om annat. Ge honom ett år kanske till nästa avstämning, eller ett halvår.
jättebra råd. tack! Ska verkligen lsuta vara "mamma" åt honom! Fick inte tag på familjerätten idag men ska göra ett nytt försök imorgon och be dem skicka papper...
10
jättebra råd. tack! Ska verkligen lsuta vara "mamma" åt honom! Fick inte tag på familjerätten idag men ska göra ett nytt försök imorgon och be dem skicka papper...
blä pratade med familjerätten idag, de skickar papper, men sen kan det ta två månader innan vi får tid till samarbetsavtal. Vad ska jag göra med hans umgänge tills dess??????????????
13
blä pratade med familjerätten idag, de skickar papper, men sen kan det ta två månader innan vi får tid till samarbetsavtal. Vad ska jag göra med hans umgänge tills dess??????????????
Ja, hehe, att _du_ inte vill umgås med honom har vi nog anat.
Du ska inte ställa in umgänget om du inte är helt säker på att du sedan kan bevisa att du gjort det för att det varit skadligt för barnet eller att det funnits överhängande risk för att det skulle vara skadligt. I konsekvensens namn måste du i så fall yrka nollumgänge när du sitter där. Det är ju inte aktuellt, eller hur? Får han tag på bara en medioker jurist kan de vända det emot dig. Det blir du som hindrar umgänge utan anledning, som är svår att samarbeta med och i värsta fall ännu värre saker. Det vill vi inte!
Försök kom överens med honom om dagtid, är mitt tips. Så att inte barnet behöver vara i en rökig miljö i alla fall.
15
Ja, hehe, att _du_ inte vill umgås med honom har vi nog anat.
Du ska inte ställa in umgänget om du inte är helt säker på att du sedan kan bevisa att du gjort det för att det varit skadligt för barnet eller att det funnits överhängande risk för att det skulle vara skadligt. I konsekvensens namn måste du i så fall yrka nollumgänge när du sitter där. Det är ju inte aktuellt, eller hur? Får han tag på bara en medioker jurist kan de vända det emot dig. Det blir du som hindrar umgänge utan anledning, som är svår att samarbeta med och i värsta fall ännu värre saker. Det vill vi inte!
Försök kom överens med honom om dagtid, är mitt tips. Så att inte barnet behöver vara i en rökig miljö i alla fall.
Nej Mama Chaka Jag förstår inte hur du tänker. Vill du att ert barn ska vara i en cigarettröksfylld miljö? Vill du att pappan ska hoppa runt med ert barn bland en massa kompisar?
Jag håller egentligen med om att alla vuxna är ansvariga för sina egna liv. Men ditt barns pappa har bara varit i Sverige 2,5 år?!? Två och ett halvt år! Han kommer från en helt annan kultur. För just den afrikanska gruppen invandrare är det många gånger väldigt svårt att komma in i det svenska samhället.
När man lockar hit en person med så annorlunda kultur så har man faktiskt både ett moraliskt ansvar men också ett juridisk faktiskt.
Du har haft en massa problem i ert förhållande skriver du. Ditt barns pappa verkar inte bete sig som en etnisk svensk man från en trad svensk och/eller västerländs kultur brukar göra. Nähä, men det är väl inte så konstigt! Det kan ju inte ha varit någon överraskning för dig precis.
Jag tycker INTE du beter dig helt just mot den här mannen Chaka. Inte mot ditt barn heller för den delen. Jag tycker du ska vakna upp och tänka på vad som är bäst för ditt barn. Att du behöver avlastning är inte pappans fel eller skyldighet att ordna. DU gör däremot fel om du berövar ert barn sin pappa! Jag hoppas att h*n heter något annat än Malaika i verkligheten.
16
Nej Mama Chaka Jag förstår inte hur du tänker. Vill du att ert barn ska vara i en cigarettröksfylld miljö? Vill du att pappan ska hoppa runt med ert barn bland en massa kompisar?
Jag håller egentligen med om att alla vuxna är ansvariga för sina egna liv. Men ditt barns pappa har bara varit i Sverige 2,5 år?!? Två och ett halvt år! Han kommer från en helt annan kultur. För just den afrikanska gruppen invandrare är det många gånger väldigt svårt att komma in i det svenska samhället.
När man lockar hit en person med så annorlunda kultur så har man faktiskt både ett moraliskt ansvar men också ett juridisk faktiskt.
Du har haft en massa problem i ert förhållande skriver du. Ditt barns pappa verkar inte bete sig som en etnisk svensk man från en trad svensk och/eller västerländs kultur brukar göra. Nähä, men det är väl inte så konstigt! Det kan ju inte ha varit någon överraskning för dig precis.
Jag tycker INTE du beter dig helt just mot den här mannen Chaka. Inte mot ditt barn heller för den delen. Jag tycker du ska vakna upp och tänka på vad som är bäst för ditt barn. Att du behöver avlastning är inte pappans fel eller skyldighet att ordna. DU gör däremot fel om du berövar ert barn sin pappa! Jag hoppas att h*n heter något annat än Malaika i verkligheten.
Nä fy anonym_x vad elakt skrivit av dig. Malaika är väl ett jättefint namn speciellt om man vet vad det betyder på swahili.
Och sen...lockar hit...hur vet du att han blivit hitlockad, det flesta jag känner har kommit hit helt frivilligt och dessutom gärna kommit till Sverige!!!
Tänk efter innan du skriver saker som sårar...
17
Nä fy anonym_x vad elakt skrivit av dig. Malaika är väl ett jättefint namn speciellt om man vet vad det betyder på swahili.
Och sen...lockar hit...hur vet du att han blivit hitlockad, det flesta jag känner har kommit hit helt frivilligt och dessutom gärna kommit till Sverige!!!
Jag kritiserar inte namnet. Malaika är jättefint men man ska INTE lämna ut sitt barns riktiga namn på ett öppet internetforum. Det är stor risk att alla Malaika dagiskompisars föräldrar, fröknar och Malaika själv snart läser vad som skrivs här. Inte så kul.
Må så vara om pappan ville till Sverige men Chaka måste ha insett att han är ovan vid vår kultur och vårt sätt att leva. DET kan inte ha varit någon överraskning. Har man en relation med en nyanländ så har man ett ansvar för att intoducera den personen i det svenska samhället tycker jag.
18
Jag kritiserar inte namnet. Malaika är jättefint men man ska INTE lämna ut sitt barns riktiga namn på ett öppet internetforum. Det är stor risk att alla Malaika dagiskompisars föräldrar, fröknar och Malaika själv snart läser vad som skrivs här. Inte så kul.
Må så vara om pappan ville till Sverige men Chaka måste ha insett att han är ovan vid vår kultur och vårt sätt att leva. DET kan inte ha varit någon överraskning. Har man en relation med en nyanländ så har man ett ansvar för att intoducera den personen i det svenska samhället tycker jag.
Att inte lämna ut sitt barn på Internet håller jag med dig om. I övrigt inte, i alla fall inte i det här specifika fallet. Jag vet inte om du är ny här, men att den här mannen är otäck på mer än ett sätt vet många av oss som varit med här ett tag.
Jag tror inte ett smack på att det här är en kulturell fråga. Det där är bara dina fördomar. Du utgår från att alla svenskar är norm och friska och bra och att andra inte är det. De behöver vår hjälp. De måste tas om hand. Det är verkligen en taskig människosyn.
Dessutom, på 2,5 år i ett land så har man väl fått chansen. Hur i hela hålen kan det bli någons ansvar att se till att den andre inte blir våldsam eller beter sig som en idiot mot fru och barn? I vilken kultur tror du att det är accepterat egentligen?
19
Att inte lämna ut sitt barn på Internet håller jag med dig om. I övrigt inte, i alla fall inte i det här specifika fallet. Jag vet inte om du är ny här, men att den här mannen är otäck på mer än ett sätt vet många av oss som varit med här ett tag.
Jag tror inte ett smack på att det här är en kulturell fråga. Det där är bara dina fördomar. Du utgår från att alla svenskar är norm och friska och bra och att andra inte är det. De behöver vår hjälp. De måste tas om hand. Det är verkligen en taskig människosyn.
Dessutom, på 2,5 år i ett land så har man väl fått chansen. Hur i hela hålen kan det bli någons ansvar att se till att den andre inte blir våldsam eller beter sig som en idiot mot fru och barn? I vilken kultur tror du att det är accepterat egentligen?
Man ska bete sig som en vuxen människa och förälder, även om man kommer från en annat land.
Det spelar ingen roll om man är svart,gul, röd, randig eller prickig,man ska ta ansvar för sig själv och sitt sätt att leva.
20
Man ska bete sig som en vuxen människa och förälder, även om man kommer från en annat land.
Det spelar ingen roll om man är svart,gul, röd, randig eller prickig,man ska ta ansvar för sig själv och sitt sätt att leva.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
