Nej, barn är INTE elaka, eller skadar med flit i den åldern. De sakanar faktiskt förmågan att tänka så långt i sitt handlande "Nu skall jag slå Kalle så han får riktigt ont för att han tog min spade" existerar inte i ett litet barns hjärna.
Barn som slåss och puttas saknar medel för annan kommunikation och behöver hjälp att få de medlen.
Inte med det sagt att det är ok att din dotter blir utsatt, men för att förstå det "bråkiga" barnet måste vi vara medvetna om att det ändå inte är så att han eller hon gör det mot just ditt barn av ren elakhet. Tror vi det så får sådana barn det inte lätt längre fram heller!
21
Nej, barn är INTE elaka, eller skadar med flit i den åldern. De sakanar faktiskt förmågan att tänka så långt i sitt handlande "Nu skall jag slå Kalle så han får riktigt ont för att han tog min spade" existerar inte i ett litet barns hjärna.
Barn som slåss och puttas saknar medel för annan kommunikation och behöver hjälp att få de medlen.
Inte med det sagt att det är ok att din dotter blir utsatt, men för att förstå det "bråkiga" barnet måste vi vara medvetna om att det ändå inte är så att han eller hon gör det mot just ditt barn av ren elakhet. Tror vi det så får sådana barn det inte lätt längre fram heller!
Jag skulle nog också reagerat som du. Barn ska inte behöva bli slagna på dagis. Ingen vuxen skulle acceptera att bli slagen på jobbet. Och det låter som att detta inte var en engångsföreteelse. Som förälder vill jag skydda mitt lilla barn så jag skulle nog också kunna hålla barnet hemma pga sådant, att inte släppa barnet där det blir slaget! Om det är ett barn som konstant håller på så borde ju det barnet hållas mer under uppsikt så att det inte händer så ofta som ni fått utstå. Angående namnet så skulle jag också velat veta vem det var men accepterat om de inte vill berätta.
23
Jag skulle nog också reagerat som du. Barn ska inte behöva bli slagna på dagis. Ingen vuxen skulle acceptera att bli slagen på jobbet. Och det låter som att detta inte var en engångsföreteelse. Som förälder vill jag skydda mitt lilla barn så jag skulle nog också kunna hålla barnet hemma pga sådant, att inte släppa barnet där det blir slaget! Om det är ett barn som konstant håller på så borde ju det barnet hållas mer under uppsikt så att det inte händer så ofta som ni fått utstå. Angående namnet så skulle jag också velat veta vem det var men accepterat om de inte vill berätta.
Det kan ju vara så att de redan har en handlingsplan kring det här barnet, och föräldrarna är fullt medvetna om att problemet finns. Då behöver de ju inte meddela föräldraran VARJE gång något händer, utan utvärderar situationen tillsammans med dem vid jämna mellanrum.
Personalens fåordighet kring det som hänt har säkert att göra med att de inte vill bryta mot sin tystnadsplikt!
24
Det kan ju vara så att de redan har en handlingsplan kring det här barnet, och föräldrarna är fullt medvetna om att problemet finns. Då behöver de ju inte meddela föräldraran VARJE gång något händer, utan utvärderar situationen tillsammans med dem vid jämna mellanrum.
Personalens fåordighet kring det som hänt har säkert att göra med att de inte vill bryta mot sin tystnadsplikt!
Tystnadsplikt. Personalen får inte säga någonting och du har heller inte rätt att veta. Så personalen har gjort helt rätt som INTE utelämnat ett barn.
Ett barn har slagits eller bitits. Det måste de säga. Personalen pratar med utsatt barn, men även med barnes som är utåtagerande.
Om det är så att det är ofta förekommande förutsätter jag att förskolan har aktivierat likabehanlingsplanen och att de jobbar aktivt med det för att ALLA barn ska känna sig trygga.
Kan förstå din frustration kring att inget få veta. Är det ofta förekommande så kan du i alla fall få svar på om de gör något, inte vad men att de är medvetna och jobbar med det.
25
Tystnadsplikt. Personalen får inte säga någonting och du har heller inte rätt att veta. Så personalen har gjort helt rätt som INTE utelämnat ett barn.
Ett barn har slagits eller bitits. Det måste de säga. Personalen pratar med utsatt barn, men även med barnes som är utåtagerande.
Om det är så att det är ofta förekommande förutsätter jag att förskolan har aktivierat likabehanlingsplanen och att de jobbar aktivt med det för att ALLA barn ska känna sig trygga.
Kan förstå din frustration kring att inget få veta. Är det ofta förekommande så kan du i alla fall få svar på om de gör något, inte vad men att de är medvetna och jobbar med det.
Men nu blev det nog lite fel. Menar du på allvar att en 2 åring och en 3½åring är fullt medvetna om att de slåss för att var elaka???
Jag tänker mer i banorna av att de handlar som de gör för att de får. De handlar som de gör för att de vill ha en reaktion och ett handlande från tex föräldrarna. De vill tex ha uppmärksamhet och slåss de med varandra är det just det de får. Tid och uppmärksamhet.
27
Men nu blev det nog lite fel. Menar du på allvar att en 2 åring och en 3½åring är fullt medvetna om att de slåss för att var elaka???
Jag tänker mer i banorna av att de handlar som de gör för att de får. De handlar som de gör för att de vill ha en reaktion och ett handlande från tex föräldrarna. De vill tex ha uppmärksamhet och slåss de med varandra är det just det de får. Tid och uppmärksamhet.
I dag vid hämtning så slog pojken ett annat barn hårt med en plastspade i sandlådan , och inte bara en gång. Detta skedde inför 2 pedagoger , pojkens mamma , mig och föräldern till det slagna barnet. Givetvis så blev det prat kring detta och mamman till pojken som slog blev väldigt upprörd och slet tag i sin pojke och av vad hon sa ( skrek ) till honom så verkar det inte vara första gången hon ser honom slåss.....det anmärkningsvärda var dock att hon frågade personalen om det hänt förr....alltså hon hade ingen aning om hans beteende på dagiset, som pågått en längre tid.
Alltså -ingen information till pojkens föräldrar , ingen kommunikation eller handlingsplan.
28
I dag vid hämtning så slog pojken ett annat barn hårt med en plastspade i sandlådan , och inte bara en gång. Detta skedde inför 2 pedagoger , pojkens mamma , mig och föräldern till det slagna barnet. Givetvis så blev det prat kring detta och mamman till pojken som slog blev väldigt upprörd och slet tag i sin pojke och av vad hon sa ( skrek ) till honom så verkar det inte vara första gången hon ser honom slåss.....det anmärkningsvärda var dock att hon frågade personalen om det hänt förr....alltså hon hade ingen aning om hans beteende på dagiset, som pågått en längre tid.
Alltså -ingen information till pojkens föräldrar , ingen kommunikation eller handlingsplan.
I detta fall blev det väldigt uppenbart att hon inte visste då pedagogerna sa att det varit en del problem och att de kanske borde informerat henne om det tidigare .
30
I detta fall blev det väldigt uppenbart att hon inte visste då pedagogerna sa att det varit en del problem och att de kanske borde informerat henne om det tidigare .
Jag förstår över huvudtaget inte varför du ska ringa till föräldrarna? Hur skulle du själv reagera om någon förälder ringde till dig och berättade att ditt barn hade slagit ett annat barn i huvudet med en spade? Vad vill du att föräldrarna ska göra åt händelsen?Förskolepersonalen har säkert redan upplyst föräldrarna om det inträffade och eftersom det är knutet till förskolemiljön så förstår jag inte alls vad syftet med ditt samtal skulle kunna vara. Jag föreslår att du lugnar ner dig. Att komma och kräva åtgärdsplaner för ett barn i blöjåldern för att denne ibland går till handgripligheter är ju helt befängt!? Snälla, har du inga kunskaper om barns utveckling? Och hur i helsicke skulle du kunna arbeta med att ditt barn inte ska slå andra barn hemma - ska du bjuda hem hela förskolegruppen? Nä, du bör nog ventilera denna händelse med människor i din omgivning som besitter lite sunt förnuft - för ditt förnuft verkar ju ha ersattas av en känslomässig reaktion som bidrar till att du inte handlar eller tänker riktigt rationellt.
31
Jag förstår över huvudtaget inte varför du ska ringa till föräldrarna? Hur skulle du själv reagera om någon förälder ringde till dig och berättade att ditt barn hade slagit ett annat barn i huvudet med en spade? Vad vill du att föräldrarna ska göra åt händelsen?Förskolepersonalen har säkert redan upplyst föräldrarna om det inträffade och eftersom det är knutet till förskolemiljön så förstår jag inte alls vad syftet med ditt samtal skulle kunna vara. Jag föreslår att du lugnar ner dig. Att komma och kräva åtgärdsplaner för ett barn i blöjåldern för att denne ibland går till handgripligheter är ju helt befängt!? Snälla, har du inga kunskaper om barns utveckling? Och hur i helsicke skulle du kunna arbeta med att ditt barn inte ska slå andra barn hemma - ska du bjuda hem hela förskolegruppen? Nä, du bör nog ventilera denna händelse med människor i din omgivning som besitter lite sunt förnuft - för ditt förnuft verkar ju ha ersattas av en känslomässig reaktion som bidrar till att du inte handlar eller tänker riktigt rationellt.
Tråkiga och otrevliga påhopp? Ja, så kanske det kan uppfattas bara för att jag inte delar din känsla eller förstår ditt sätt att reagera. Och därför också ifrågasätter hur du tänker. Och jag har läst - och jag tror fortfarande att du överreagerar.
Jag föreslår att du, om du är seriöst orolig för ditt barns välbefinnande, är med ditt barn i förskolan ett par dagar så att du får en lite större bild av både ditt barn, hennes kamrater och personalens arbetet i barngruppen. För med tanke på det du skriver att du har sett och hört så tror jag att du drar alldeles för stora växlar på väldigt lite information. Alternativt så kan du lyfta det som du uppfattar som ett problem med rektorn eler förskolechefen. Du behöver dock inte själv agera som en polis i ärendet och direkt lägga dig i personalens arbete genom att diskutera saken på detaljnivå. Du behöver bara lyfta problemet utifrån ditt perspektiv som förälder - att du är orolig för att ditt barn ska fara illa i förskolan. Du kan ju också berätta att du skulle känna dig lugnare om du visste att pojken fick lite mer stöd av peronalen.
Jag köper i vilket fall som helst inte, det som jag uppfattar som en smutskastning av pojken eller dennes föräldrar. Eller personalen brist på intresse för den delen. Jag är helt övertygad om att de arbetar med problematiken men det tar tid att vända en negativ spiral. Om jag ska reagera och kritisera något i din berättelse så känner jag ju starkt för pojken som fick en sådan brutal tillrättavisning av sin mamma. Hade jag varit med så hade jag knappast stått stillatigande bredvid och acceppterat varken pojkens bankande på kompisen eller mammans beteende mot ett så lite barn ... varför reagerade inte du? Stod du bara bredvid och räknande slagen?
34
Tråkiga och otrevliga påhopp? Ja, så kanske det kan uppfattas bara för att jag inte delar din känsla eller förstår ditt sätt att reagera. Och därför också ifrågasätter hur du tänker. Och jag har läst - och jag tror fortfarande att du överreagerar.
Jag föreslår att du, om du är seriöst orolig för ditt barns välbefinnande, är med ditt barn i förskolan ett par dagar så att du får en lite större bild av både ditt barn, hennes kamrater och personalens arbetet i barngruppen. För med tanke på det du skriver att du har sett och hört så tror jag att du drar alldeles för stora växlar på väldigt lite information. Alternativt så kan du lyfta det som du uppfattar som ett problem med rektorn eler förskolechefen. Du behöver dock inte själv agera som en polis i ärendet och direkt lägga dig i personalens arbete genom att diskutera saken på detaljnivå. Du behöver bara lyfta problemet utifrån ditt perspektiv som förälder - att du är orolig för att ditt barn ska fara illa i förskolan. Du kan ju också berätta att du skulle känna dig lugnare om du visste att pojken fick lite mer stöd av peronalen.
Jag köper i vilket fall som helst inte, det som jag uppfattar som en smutskastning av pojken eller dennes föräldrar. Eller personalen brist på intresse för den delen. Jag är helt övertygad om att de arbetar med problematiken men det tar tid att vända en negativ spiral. Om jag ska reagera och kritisera något i din berättelse så känner jag ju starkt för pojken som fick en sådan brutal tillrättavisning av sin mamma. Hade jag varit med så hade jag knappast stått stillatigande bredvid och acceppterat varken pojkens bankande på kompisen eller mammans beteende mot ett så lite barn ... varför reagerade inte du? Stod du bara bredvid och räknande slagen?
Du uttalar dig som om du har en massa information om vad jag sagt eller gjort och det är märkligt
Varför reagerade inte jag ???!!! Du var inte där och såg vad jag gjorde eller sa eller hur . Den jag också tycker synd om är pojken som av någon anledning har det beteendet som han har. Jag "leker " inte polis OCH jag har varit med på förskolan vid flera tillfällen då det här som sagt inte är första gången min dotter ( och andra barn ) blir slagen.
Att inte få reagera om ens barn vid upprepade tillfällen blir slagen av samma barn tycker jag är märkligt Att inte som förälder få prata med personalen och ifrågasätta deras brist på handling / stöd tycker jag inte heller är rätt då detta har pågått sedan innan jul - men alla har ju rätt att ha sin egna uppfattning.
Återigen om du hade läst det jag skrivit tidigare är jag inte ute efter någon smutskastning av pojken eller dennes föräldrar, jag är ute efter en säker trygg miljö för mitt och andras barn samt en bra kommunikation med personalen.
Vid flera tillfällen har jag upptäckt sår och blåmärken när vi kommit hem och har då fått fråga dagen efter vad som hänt då ingen självmant vill berätta.
35
Du uttalar dig som om du har en massa information om vad jag sagt eller gjort och det är märkligt
Varför reagerade inte jag ???!!! Du var inte där och såg vad jag gjorde eller sa eller hur . Den jag också tycker synd om är pojken som av någon anledning har det beteendet som han har. Jag "leker " inte polis OCH jag har varit med på förskolan vid flera tillfällen då det här som sagt inte är första gången min dotter ( och andra barn ) blir slagen.
Att inte få reagera om ens barn vid upprepade tillfällen blir slagen av samma barn tycker jag är märkligt Att inte som förälder få prata med personalen och ifrågasätta deras brist på handling / stöd tycker jag inte heller är rätt då detta har pågått sedan innan jul - men alla har ju rätt att ha sin egna uppfattning.
Återigen om du hade läst det jag skrivit tidigare är jag inte ute efter någon smutskastning av pojken eller dennes föräldrar, jag är ute efter en säker trygg miljö för mitt och andras barn samt en bra kommunikation med personalen.
Vid flera tillfällen har jag upptäckt sår och blåmärken när vi kommit hem och har då fått fråga dagen efter vad som hänt då ingen självmant vill berätta.
Hur kan du veta så säkert att föräldrarna till det barnet inte blivit informerade? Personalen får inte lämna ut såna uppgifter till dig, de har tystnadsplikt som du kanske vet. Hur skulle du själv känna om det var din dotter som slog ett annat barn och personalen talade om för det barnets föräldrar att det var din dotter som hade slagit? Du kan faktiskt prata med din dotter om det som hände utan att veta vem som slagit henne. Om det här är ett barn som brukar slåss kan du vara säker på att personalen jobbar med det, men återigen, de får inte tala om det för någon annan än de det rör, d v s barnets föräldrar.
37
Hur kan du veta så säkert att föräldrarna till det barnet inte blivit informerade? Personalen får inte lämna ut såna uppgifter till dig, de har tystnadsplikt som du kanske vet. Hur skulle du själv känna om det var din dotter som slog ett annat barn och personalen talade om för det barnets föräldrar att det var din dotter som hade slagit? Du kan faktiskt prata med din dotter om det som hände utan att veta vem som slagit henne. Om det här är ett barn som brukar slåss kan du vara säker på att personalen jobbar med det, men återigen, de får inte tala om det för någon annan än de det rör, d v s barnets föräldrar.
Varför är det så viktigt att veta vem det är?? Skulle ni personligen ta itu med barnet eller vadå?
Tycker det är tämligen ointressant vem det är, för ni kan ju ändå inte göra något. Att inte lämna ut barnet är att skydda det mot föräldrar som sorgligt nog tycker barn är elaka som slåss!!
38
Varför är det så viktigt att veta vem det är?? Skulle ni personligen ta itu med barnet eller vadå?
Tycker det är tämligen ointressant vem det är, för ni kan ju ändå inte göra något. Att inte lämna ut barnet är att skydda det mot föräldrar som sorgligt nog tycker barn är elaka som slåss!!
Nä, jag har inte en "massa information" tvärtom. Jag svarar bara på det du skriver. Likväl som du reagerar på det som händer i förskolan. Du vet ju uppenbarligen bäst och söker därför medhåll och sympati. Kan du inte vara lite tydlig i att det är en sådan respons du efterfrågar så kan sådana som jag - som försöker se saken från andra infallsvinklar och utifrån andras perspektiv - hålla oss utanför diskussionen.
Jag förstod inte heller att du efterfrågade strategier för att skapa en bra kommunikation med förskolepersonalen. Det måste ha varit den inledande frågan - "Hur reagerar ni som föräldrar om det är ett barn som vid upprepade tillfällen slår andra barn i gruppen? - som förvirrade mig. Jag förstod helt enkelt att avsikten var få svar på frågan hur du tillsammans med personalen kan skapa en trygg miljö för ditt barn. My misstake! Det var väl också den rabiata tonen och offermentaliteten som vilseledde mig. När du dessutom börjar tala om hur illa andras barn far i förskolan - så tolkade jag in vissa övervaknings- eller polistendenser. Jag är tämligen säker på att föräldrarna till de barnen kan tala för sig själva och behöver inte dig som språkrör.
Jag vill i alla fall ge dig ett tips när det gäller kommunikationen med personalen - eftersom det var det du efterfrågade. När du lyfter problematiken så utgå gärna från dig själv och din dotters situation. Du behöver inte agera språkrör för de andra föräldrarna. Du vet ju lika lite om deras sätt reagera och tolka situationen som jag uppenbarligen vet om ditt. Och oavsett hur insatt du är så bör du nog föräkra dig om att du har mandat att representera även de andra föräldrarna. I annat fall förlorar du nog både ansiktet och trovärdigheten när situationen ställs på sin spets.
Lycka till med samarbetet!
40
Nä, jag har inte en "massa information" tvärtom. Jag svarar bara på det du skriver. Likväl som du reagerar på det som händer i förskolan. Du vet ju uppenbarligen bäst och söker därför medhåll och sympati. Kan du inte vara lite tydlig i att det är en sådan respons du efterfrågar så kan sådana som jag - som försöker se saken från andra infallsvinklar och utifrån andras perspektiv - hålla oss utanför diskussionen.
Jag förstod inte heller att du efterfrågade strategier för att skapa en bra kommunikation med förskolepersonalen. Det måste ha varit den inledande frågan - "Hur reagerar ni som föräldrar om det är ett barn som vid upprepade tillfällen slår andra barn i gruppen? - som förvirrade mig. Jag förstod helt enkelt att avsikten var få svar på frågan hur du tillsammans med personalen kan skapa en trygg miljö för ditt barn. My misstake! Det var väl också den rabiata tonen och offermentaliteten som vilseledde mig. När du dessutom börjar tala om hur illa andras barn far i förskolan - så tolkade jag in vissa övervaknings- eller polistendenser. Jag är tämligen säker på att föräldrarna till de barnen kan tala för sig själva och behöver inte dig som språkrör.
Jag vill i alla fall ge dig ett tips när det gäller kommunikationen med personalen - eftersom det var det du efterfrågade. När du lyfter problematiken så utgå gärna från dig själv och din dotters situation. Du behöver inte agera språkrör för de andra föräldrarna. Du vet ju lika lite om deras sätt reagera och tolka situationen som jag uppenbarligen vet om ditt. Och oavsett hur insatt du är så bör du nog föräkra dig om att du har mandat att representera även de andra föräldrarna. I annat fall förlorar du nog både ansiktet och trovärdigheten när situationen ställs på sin spets.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
