Vi har en pojke som går i 6-års.
Han har alltid varit lite impulsiv och utåtagerande men det har ändå fungerat bra på förskolan. I höstas började han i skolan, 6-års, och det har varit och är stökigt.
Det har varit väldigt stökigt i klassen och dom har gjort ett lärarbyte för att få bättre pedagoger.
Vår son kan på vissa samlingar sitta helt still och andra samlingar kan han förstöra både för sig själv och andra.
Ibland har han även svårt i sociala sammanhang då det är många barn och dom blir oense. Vår son har aldrig varit en som retas, däremot kan han slåss tillbaka om ngn retas etc.
Nu har vi haft ett möte med rektor och specialpedagog som tycker att vi ska söka resurs. Helst ville dom dra på hela tunga batteriet på en gång och köra utredning m.m
Vi har varit till BUP och fått träffa en psykolog som inte tycker att det behövs ngn utredning i dagsläget.
Detta gör att vi misstror ledningen på sonens skola.
Vår son är intelligent och kan läsa, skriva och är bra på matte. Så problemet är det sociala.
Vi är lite bekymrade över om vår son "får bära skulden" för allt stök i klassen...
Det är väldigt många i klassen som strular!
Kom gärna med lite tips och råd om vad vi kan kräva av skolan och hur ni skulle ha gått vidare.
Det viktigast är självklart att sonen ska ha det bra i skolan.
1
Söka resurs eller ej... Tips önskas! Vi har en pojke som går i 6-års.
Han har alltid varit lite impulsiv och utåtagerande men det har ändå fungerat bra på förskolan. I höstas började han i skolan, 6-års, och det har varit och är stökigt.
Det har varit väldigt stökigt i klassen och dom har gjort ett lärarbyte för att få bättre pedagoger.
Vår son kan på vissa samlingar sitta helt still och andra samlingar kan han förstöra både för sig själv och andra.
Ibland har han även svårt i sociala sammanhang då det är många barn och dom blir oense. Vår son har aldrig varit en som retas, däremot kan han slåss tillbaka om ngn retas etc.
Nu har vi haft ett möte med rektor och specialpedagog som tycker att vi ska söka resurs. Helst ville dom dra på hela tunga batteriet på en gång och köra utredning m.m
Vi har varit till BUP och fått träffa en psykolog som inte tycker att det behövs ngn utredning i dagsläget.
Detta gör att vi misstror ledningen på sonens skola.
Vår son är intelligent och kan läsa, skriva och är bra på matte. Så problemet är det sociala.
Vi är lite bekymrade över om vår son "får bära skulden" för allt stök i klassen...
Det är väldigt många i klassen som strular!
Kom gärna med lite tips och råd om vad vi kan kräva av skolan och hur ni skulle ha gått vidare.
Det viktigast är självklart att sonen ska ha det bra i skolan.
Vad är det som gör att skolan vill att ni träffar BUP? De måste ju ha några tankar kring varför?
Vad är det som gör att BUP inte tycker att det behövs någon utredning? Vad har de att gå efter för att säga nej?
Eftersom det inte verkar vara skolfråga utan det sociala blir det BUP och det ligger utanför skolan så att säga. För att skolan och ni som föräldrar ska kunna möta pojken på bästa sätt är det bra om en utredning görs så att man får den hjälp man behöver.
Kanske kan skolan koppla in en skolpsykolog?
Jag hade tagit de tips jag fått och jobbat hårt hemma med det sociala för att pojken ska få lättare med just det sociala.
Inte bra att sonen får alla skulden. Men kanske har han varit aktiv och fått en stämpel på sig och den måste bort.
2
Kan ha förståelse för dig på visst sätt.
Vad är det som gör att skolan vill att ni träffar BUP? De måste ju ha några tankar kring varför?
Vad är det som gör att BUP inte tycker att det behövs någon utredning? Vad har de att gå efter för att säga nej?
Eftersom det inte verkar vara skolfråga utan det sociala blir det BUP och det ligger utanför skolan så att säga. För att skolan och ni som föräldrar ska kunna möta pojken på bästa sätt är det bra om en utredning görs så att man får den hjälp man behöver.
Kanske kan skolan koppla in en skolpsykolog?
Jag hade tagit de tips jag fått och jobbat hårt hemma med det sociala för att pojken ska få lättare med just det sociala.
Inte bra att sonen får alla skulden. Men kanske har han varit aktiv och fått en stämpel på sig och den måste bort.
Jag tycker att ni ska utreda. Man får ingen diagnos om man inte uppfyller kriterierna och det är väl enbart positivt att få sätta ord på sonens svårigheter så att man bättre kan stötta honom. Ju tidigare stöd desto bättre.
Jag har själv en son med diagnos Asperger och eventuellt också adhd. Han går i en vanligt förskoleklass med lite extra stöd. Klivet från förskola till skola var enormt stort oh hans svårigheer märks mer nu tycker jag.
De "vanliga" psykologerna på BUP har inte alltid kompetens när det gäller NPF = neuropsykiatriska funktionshinder. Jag skulle nog hellre lyssna på specialpedagogen i det här fallet.
Att skaffa resurs och utreda gör man för barnets bästa,för att hjälpa och stötta.
Sen måste skolan självklart jobba med klassen som helhet så att det blir en lugnare miljö för alla barn i klassen.Kanske ska stödet riktas mot hela klassen så att man förstärker gruppen eller delar upp klassen i minre grupper. Det finns mycket man kan göra..
3
Jag tycker att ni ska utreda. Man får ingen diagnos om man inte uppfyller kriterierna och det är väl enbart positivt att få sätta ord på sonens svårigheter så att man bättre kan stötta honom. Ju tidigare stöd desto bättre.
Jag har själv en son med diagnos Asperger och eventuellt också adhd. Han går i en vanligt förskoleklass med lite extra stöd. Klivet från förskola till skola var enormt stort oh hans svårigheer märks mer nu tycker jag.
De "vanliga" psykologerna på BUP har inte alltid kompetens när det gäller NPF = neuropsykiatriska funktionshinder. Jag skulle nog hellre lyssna på specialpedagogen i det här fallet.
Att skaffa resurs och utreda gör man för barnets bästa,för att hjälpa och stötta.
Sen måste skolan självklart jobba med klassen som helhet så att det blir en lugnare miljö för alla barn i klassen.Kanske ska stödet riktas mot hela klassen så att man förstärker gruppen eller delar upp klassen i minre grupper. Det finns mycket man kan göra..
Jag är lite i samma sits som du fast med en äldre pojke, vår kille pekas ut som en av 3 som mest stör i klassen och är mer eller mindre utåtagerande och saboterar med sitt beteende för andra. De vill också, som med din, dra på hela batteriet...
Jag var med i klassen ett par gånger och ganska snart såg jag att problemet inte bara är vår kille och de två andra utan det var ett större problem dvs. hela klassen var stökig. Vår kille och de två andra utmärker sej genom att synas och höras mest men hur man än ser på saken så känner jag att de blir som de blir pga. hur hela klassen är dvs. stökig. De blir en produkt av sin miljö och de får bära hundhuvudet för ett mycket större problem, hela klassen, då det är enklare att peka ut de som syns mest än att ta tag i hela klassen, det större problemet...
Har du varit med i din sns klass och sett hur klassen är?
4
Jag är lite i samma sits som du fast med en äldre pojke, vår kille pekas ut som en av 3 som mest stör i klassen och är mer eller mindre utåtagerande och saboterar med sitt beteende för andra. De vill också, som med din, dra på hela batteriet...
Jag var med i klassen ett par gånger och ganska snart såg jag att problemet inte bara är vår kille och de två andra utan det var ett större problem dvs. hela klassen var stökig. Vår kille och de två andra utmärker sej genom att synas och höras mest men hur man än ser på saken så känner jag att de blir som de blir pga. hur hela klassen är dvs. stökig. De blir en produkt av sin miljö och de får bära hundhuvudet för ett mycket större problem, hela klassen, då det är enklare att peka ut de som syns mest än att ta tag i hela klassen, det större problemet...
Har du varit med i din sns klass och sett hur klassen är?
Säkert ligger det mer bakom att du misstror ledningen på skolan, för inte kan du rimligen döma ut erfarenheterna från dem som sett din son dagligen i snart ett år, efter ETT besök på BUP.
"It takes two to tango" så självklart är det inte enbart din son som ställer till det i klassen. Det krävs interaktion med andra för att det ska bli stökigt. Just för att din son inte ska få skulden för sådant han inte är skyldig till så är det ju jättebra om det kommer in en resurs i klassen. Fast jag trodde i min enfald att skolan kunde ansöka om det...?
Det viktigaste skulle jag säga är att ALLA har det bra i skolan och kan utvecklas. Om andra barn blir lidande för att din son kräver mycket uppmärksamhet stor del av tiden, så är det inte rätt mot någon. Så även om din son trivs nu så kommer det bli svårare och svårare att hitta kompisar... Alltså skulle jag om jag var du gå på specialpedagogens linje och söka resurs för sonen.
Man behöver ingen diagnos för att få stöd i skolan, det ska man få ändå. Däremot kan det vara lättare att få _rätt_ stöd om man har en diagnos, men det kan ju faktiskt vänta ett tag. Kanske en extra person i klassrummet, på rasterna och fritids en tid kan hjälpa honom tills han mognat? (om det bara är det som fattas).
Lycka till!
5
Säkert ligger det mer bakom att du misstror ledningen på skolan, för inte kan du rimligen döma ut erfarenheterna från dem som sett din son dagligen i snart ett år, efter ETT besök på BUP.
"It takes two to tango" så självklart är det inte enbart din son som ställer till det i klassen. Det krävs interaktion med andra för att det ska bli stökigt. Just för att din son inte ska få skulden för sådant han inte är skyldig till så är det ju jättebra om det kommer in en resurs i klassen. Fast jag trodde i min enfald att skolan kunde ansöka om det...?
Det viktigaste skulle jag säga är att ALLA har det bra i skolan och kan utvecklas. Om andra barn blir lidande för att din son kräver mycket uppmärksamhet stor del av tiden, så är det inte rätt mot någon. Så även om din son trivs nu så kommer det bli svårare och svårare att hitta kompisar... Alltså skulle jag om jag var du gå på specialpedagogens linje och söka resurs för sonen.
Man behöver ingen diagnos för att få stöd i skolan, det ska man få ändå. Däremot kan det vara lättare att få _rätt_ stöd om man har en diagnos, men det kan ju faktiskt vänta ett tag. Kanske en extra person i klassrummet, på rasterna och fritids en tid kan hjälpa honom tills han mognat? (om det bara är det som fattas).
Lycka till!
Nja, visst ska det vara så att man ska få stöd efter behov och inte efter diagnos men i verkligeheten funkar det inte så. Det är betydligt lättare att få pengar och resurser om det finns en diagnos..
6
Nja, visst ska det vara så att man ska få stöd efter behov och inte efter diagnos men i verkligeheten funkar det inte så. Det är betydligt lättare att få pengar och resurser om det finns en diagnos..
Så är det nog, men det finns inget stöd för det i skollagen. Lite trist att pedagogerna inte ska anses vara kapabla att bedöma pedagogiska behov, utan att en medicinare ska göra det. Ungefär som om läraren skulle börja ställa ut recept på lämpliga mediciner.
7
Så är det nog, men det finns inget stöd för det i skollagen. Lite trist att pedagogerna inte ska anses vara kapabla att bedöma pedagogiska behov, utan att en medicinare ska göra det. Ungefär som om läraren skulle börja ställa ut recept på lämpliga mediciner.
Men även om hela klassen är stökig så är det ju så tydligen att din pojke är en av tre som klarar av miljön sämst. är det inte bra då om en utredning kan göras. Det är ju inte för att peka ut någon utan för att rätt hjälp och insatser ska kunna ges. Sen behöver det ju inte alls vara så att utredningen pekar på någon diagnos men då vet ni det i allafall. Angående resurs så är det väl jättebra om det går att få i klassen då det förmodligen kommer hela klassen till gagn.
8
Men även om hela klassen är stökig så är det ju så tydligen att din pojke är en av tre som klarar av miljön sämst. är det inte bra då om en utredning kan göras. Det är ju inte för att peka ut någon utan för att rätt hjälp och insatser ska kunna ges. Sen behöver det ju inte alls vara så att utredningen pekar på någon diagnos men då vet ni det i allafall. Angående resurs så är det väl jättebra om det går att få i klassen då det förmodligen kommer hela klassen till gagn.
Det är väl klart att en psykolog på BUP som kanske har specialkompetens när det gäller barn med nauropsykiatriska funktionshinder har lättare att bedlömma vilket stöd barnet behöver än en lärare i skolan tex. Det är väl inget kontigt alls?
10
Det är väl klart att en psykolog på BUP som kanske har specialkompetens när det gäller barn med nauropsykiatriska funktionshinder har lättare att bedlömma vilket stöd barnet behöver än en lärare i skolan tex. Det är väl inget kontigt alls?
Nja, det är väl inte konstigt om en utbildad specialpedagog som ser det specifika barnet så gott som dagligen har en bättre uppfattning om vad just DET barnet behöver i form av pedgogiska insatser. En läkare kan rekommendera medicin. En psykolog kan komma med bra tips på hur de flesta barn med samma diagnos ska bemötas för att det ska funka så bra som möjligt.
11
Nja, det är väl inte konstigt om en utbildad specialpedagog som ser det specifika barnet så gott som dagligen har en bättre uppfattning om vad just DET barnet behöver i form av pedgogiska insatser. En läkare kan rekommendera medicin. En psykolog kan komma med bra tips på hur de flesta barn med samma diagnos ska bemötas för att det ska funka så bra som möjligt.
Som lärare i skolan träffar man på många olika individer.
Har varit med om att rekommendera utredning. Har varit med om att bup vid en träff sagt att det inte behövs utredning. Men föräldrarna har gått på vår linje - det har visat sig vid utredning att det varit befogat - diagnoser har getts: ADHD, uppmärksamhetsstörning autism, asspektrum, asberger, bipolär och borderline.
Det är inte alltid lätt att vid ETT kort tillfälle, trots utbildning, se och upptäcka saker. Ett barn/en ungdom kan skärpa sig och agera annorlunda vid ett sådant mötestillfälle. I alla fall har det visat sig så vid flera olika tillfällen.
12
Som lärare i skolan träffar man på många olika individer.
Har varit med om att rekommendera utredning. Har varit med om att bup vid en träff sagt att det inte behövs utredning. Men föräldrarna har gått på vår linje - det har visat sig vid utredning att det varit befogat - diagnoser har getts: ADHD, uppmärksamhetsstörning autism, asspektrum, asberger, bipolär och borderline.
Det är inte alltid lätt att vid ETT kort tillfälle, trots utbildning, se och upptäcka saker. Ett barn/en ungdom kan skärpa sig och agera annorlunda vid ett sådant mötestillfälle. I alla fall har det visat sig så vid flera olika tillfällen.
Det ska inte vara så att barn klassas som misstänkta diagnoser för att de inte klarar av onormala miljöer dvs. stök, störningar etc. Tänk dej själv att du hade en stökig arbetsplats där alla dina kollegor är så högljudda och röriga att du knappt ens får ha dina papper i fred och så tappade du tålamodet med jämna mellanrum och ryter till de andra eller är så uppretad på kalle för att han stört dej i 4 timmar i sträck så du inte fått nåt gjort så när han råkar putta till dej så puttar du dubbelt tillbaka... Sen pekas du ut på hela arbetsplatsen som den med problem... du ska till psykolog för du klarar ju inte av din arbetsplats...
13
Det ska inte vara så att barn klassas som misstänkta diagnoser för att de inte klarar av onormala miljöer dvs. stök, störningar etc. Tänk dej själv att du hade en stökig arbetsplats där alla dina kollegor är så högljudda och röriga att du knappt ens får ha dina papper i fred och så tappade du tålamodet med jämna mellanrum och ryter till de andra eller är så uppretad på kalle för att han stört dej i 4 timmar i sträck så du inte fått nåt gjort så när han råkar putta till dej så puttar du dubbelt tillbaka... Sen pekas du ut på hela arbetsplatsen som den med problem... du ska till psykolog för du klarar ju inte av din arbetsplats...
Fast även om jag nu blev ivägskickad till psykolog så skulle nog den utredningen visa att problemet inte låg hos mig i så fall. Varför motsätta sig utredning. Är det diagnos så blir det betydligt lättare att få extra resurser. Skulle en utredning visa att det inte finns behov av extra stöd osv så släpps ju utredning.
Vad är det man är så rädd för när det gäller utredningar undrar jag? Vill man inte veta om ens barn är i behov av extra hjälp?
14
Fast även om jag nu blev ivägskickad till psykolog så skulle nog den utredningen visa att problemet inte låg hos mig i så fall. Varför motsätta sig utredning. Är det diagnos så blir det betydligt lättare att få extra resurser. Skulle en utredning visa att det inte finns behov av extra stöd osv så släpps ju utredning.
Vad är det man är så rädd för när det gäller utredningar undrar jag? Vill man inte veta om ens barn är i behov av extra hjälp?
Utredning är det absolut SISTA man ska försöka med tycker jag. Först ska man försöka ta reda på om man kan förbättra miljön, ha mindre grupper, sära på störande barn, låta barn som har extra spring i benen få springa extra mycket, ändra på undervisningsmetoder, grupper mm. När man gjort allt med miljön och faktum kvartstår att just ett enda barn fortfarande har problem, DÅ är det dags för utredning. TS menar att man inte gjort allt, att hennes barn stör men att det inte är fler störande barn i gruppen. I så fall hade jag begärt att skolan avsatte mer resurser för gruppen och jag hade visat skriftligt att BUP inte tycker utredning behövs. Om inte skolan bättrar sig hade jag flyttat till en skola med en miljö som passar mitt intelligenta barn bättre.
17
Utredning är det absolut SISTA man ska försöka med tycker jag. Först ska man försöka ta reda på om man kan förbättra miljön, ha mindre grupper, sära på störande barn, låta barn som har extra spring i benen få springa extra mycket, ändra på undervisningsmetoder, grupper mm. När man gjort allt med miljön och faktum kvartstår att just ett enda barn fortfarande har problem, DÅ är det dags för utredning. TS menar att man inte gjort allt, att hennes barn stör men att det inte är fler störande barn i gruppen. I så fall hade jag begärt att skolan avsatte mer resurser för gruppen och jag hade visat skriftligt att BUP inte tycker utredning behövs. Om inte skolan bättrar sig hade jag flyttat till en skola med en miljö som passar mitt intelligenta barn bättre.
Var detta i förskoleklass? Jag tycker att i fsk kan man inte se tydligt omett barn är omoget eller har ett funktionshinder. Kanske i trean eller så, om det nu inte är extremt tydligt.
18
Var detta i förskoleklass? Jag tycker att i fsk kan man inte se tydligt omett barn är omoget eller har ett funktionshinder. Kanske i trean eller så, om det nu inte är extremt tydligt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
