Min chef vill gå ut med min tjänst inför hösten, hon undrade hur vi hade planerat... hjälp...jag har inte tänkt på det alls ännu? Någon som har längre framförhållning? Hur ska ni göra? Skaffar de flesta gemensam ekonomi under föräldraledighet eller får den som är hemma sämre ekonomi?, Är det självklart att dela föräldraledigeten lika?
För oss är delad ekonomi en självklarhet när vi lever ihop, oavsett barn eller ej. Det kan rekommenderas, för vi bråkar aldrig om pengar! Man drar sitt strå till familjestacken helt enkelt, ibland tjänar den ena mer ibland den andra.. om min man får ett fast jobb till hösten kommer vi troligen försöka dela på föräldraledigheten. annars kommer jag att vara hemma så länge jag ammar, typ 6 mån och sen börja jobba för att få ihop ekonomin. Jag vill dock helst vara hemma 9 mån-1 år innan min man får ta över.
Det är jui jättebra att planera lite i förväg, för ekonomin blir tuff, det kan jag lova! Lycka till!
Min kille pluggar just nu och det är viktigt att han blir färdig med sin master och svenska utbildning och dessutom behöver vi pengarna som han kommer få från csn.
Vi kommer faktiskt få bättre ekonomi nu när vi får barn för min kille har inte haft rätt till csn eftersom han inte är svensk medborgare men nu när vi får bebis så har han rätt att låna pengar så nu kommer vi få mer pengar än vad vi hade förut när jag jobbade och han bara fick pengar från sina sitt håll.
Det kommer bli helt fantastiskt om man tänker så även om det inte är några jättemängder)
Jag kommer ta 1 år föräldraledigt så min kille kan gå klart sin master och hitta ett jobb...sen planerar vi att jag börhar jobba och bebis börjar på förskola om det nu finns plats. Sen tar min kille ut sin del av föräldraledigheten i etapper ex extra semester osv...
Som tur är så kommer han vara hemma mycket i perioder ändå...så bebis kommer ha båda sian föräldrar hemma mycket.... mys mys
Men visst kommer det blir kämpigt ekonomiskt men ändå mycket bättre än det är nu
Det där med ekonomi är inte en lätt fråga. Jag och min sambo har helt olika sätt att se på pengar vilket gör att vi stundtals har svårt att komma överrens. Jag tycker man ska, i alla fall på något sätt, dela i och med att vi är en familj. Men han är väldigt mycket för att hålla det helt skiljt med MITT och DITT. Det här är ju barn nr 2 och med barn nr 1 var jag hemma 1,5 år med föräldrapenning och fick helt enkelt leva mycket snålare. Han har hela tiden arbetat och haft sin vanliga lön och kunnat leva som vanligt. Inte rätt i mina ögon, så denna gången SKA det bli annorlunda.
jodå, rekryteringen av min eftertr är igång och sista ansökninsdag 31/5. Lite nervös inför "vad" som kommerPersonen börjar 10/8 och vi kan jobba parallellt till 31/8.
Jag har meddelat föräldraledighet i 8 månader. Därefter kommer jag jobba 3 dagar/vecka och maken jobbar 2 dagar /vecka. Vi kommer så att vara hemma och varva jobb gemensamt året ut från våren 2011!!! Dagisstart januari 2012
Jag är inte superförtjust i att vara hemma på heltid så det kommer att bli jättebra att dela på det ansvaret.
Gemensam ekonomi är självklart för oss. Delar 50/50. Inte nitiskt - men det tar ut vartannat. Pengar som pengar tycker vi.
när jag fick min första gick jag fortfarande i gymnasiet 1050kr i månaden :P haha och min sambo fick ett litet mini jobb på netto. men det ordnade sig det med =)
nu är det ju lite annorlunda men rika på pengar är vi då inte :P men istället för netto är det en klädaffärs butiksansvarig, låter ju lite fräsigt iaf :P haha och jag pluggar vidare.
men mer pengar fick vi ju närj ag var ledig eftersom jag kunde dra in lite mer än 1050^^,
jag ska vara hemma ett år eller ett och ett halvt. eftersom han har jobbet är det bättre har vi resonerat.
precis som med förra sonen och han är hemma undersommarens 4 veckor när jag jobbar, precis som med barn nummer ett. så han får förlängd semester =)
hum, nä så skulle jag inte vilja ha det. Det är faktsikt dyrt att vara ledig oxå. Dels får man ju inte in så mkt och man gör ju kanske mer saker som ledig. Särskilt om man har stora barn oxå och inte bara vill vara hemma.
Jag har pluggat det senaste läsåret och blir färdig nu. Sen är det arbetslöshet som gäller...
Vår ekonomi lär bli bättre med föräldraledigheten eftersom jag bara har tagit ut halvt csn.
För min del blir det till att ägna föräldraledigheten till att söka jobb. Jag ska försöka va hemma så länge som möjligt med bebisen. Min sambo driver eget företag så han har tyvärr ingen möjlighet att vara hemma.
Kram på er!
Vi är nog lite lustiga, för vi delar inte vår föräldraledighet direkt så..
Jag har sämre inkomst än min sambo, men det är ganska naturligt med tanke på våra skilda arbeten
Vi kommer göra som så att jag kommer vara hemma i ca 2 år med liten, de två stora går i skolan och minstingen går ju på förskolan och kommer så göra i 15h/vecka!
Detta kommer innebära så mycket positivt för våra barn, de får massa tid hemma med dels mig men även med sambon som har dagar kvar för de två yngsta barnen (just nu yngsta då), så han kan ta extra semester en vecka eller en dag ledigt någon gång och sådär.
Sen när jag ska tillbaka och jobba så kommer jag gå in och jobba 50-75% just för att barnen ska slippa sjukt långa dagar på dagis/fritids. Vi märkte på barnen i höstas vilken enorm skillnad det gjorde när jag jobbade 75% istället för heltid eller mer... De gick oftast (övervägande) mellan 8-14, alldeles lagom dagar för de!
Innan jag började jobba 75% så jobbade jag 100-150% och sambon lika mycket, men just då så krävde vår ekonomi det, nu gör den inte det och vi klarar oss bra även om jag skulle haft "bara" barnbidrag som inkomst (nu är det ju inte så, men om det skulle vara så...)
Jag tror att det där är något alla familjer måste väga själva, hur ska vi göra, vad mår vi bäst av, våra barn och vad klarar just vår ekonomi. Det är ju så att ingen har samma förutsättningar som den andra.
Hoppas ni kommer fram till en superbra lösning för just er!
Jag tror vi har kommit fram till det som kommer passa oss i alla fall (sen kan jag ju ändra mig på vägen och inte vilja vara hemma i 2 år, men det märker jag ju)
Kram!
Och nu ser jag att jag nog läste för fort ;D
Jo, vi delar på ekonomin, fast vi har varsina konton. Så sambon betalar räkningar etc. etc. och sätter över pengar till mitt konto när det behövs (t.ex vid mathandling som han avskyr att göra och jag kan finna det lite avkopplande, haha!, eller när barnen behöver skor, byxor osv osv...).
För oss funkar detta finfint, visst, jag kan bli lite tjurig på han ibland när han är lika virrig som mig och har glömt att överföra men det löser sig alltid
Så, jo, vi delar rätt jämt, ingen ska ju behöva gå och leva snålt/sämre än den andra. (Skulle han få för sig det så skulle jag tvinga han att sälja sin "bebis" som står i garaget ;P Hahaha, fast det vill jag ju inte, för jag diggar ju "bebis" jag med, även om jag är lite lite rädd för den :P)
blir lite fundersam... är det några nya regler som CSN har? När jag började plugga var jag inte svensk medborgare heller, men rätt till CSN hade jag. Det var iofs för 5-6 år sedan.
Jag kommer försöka arbeta så länge det går, skönt att hinna starta upp terminen för eleverna, samtidigt som det blir lättare för vikarien om hon hinner gå bredvid en vecka eller två. Min tanke är nu att vara hemma till terminsstart 2011, men det beror mycket på hur tjänsteläget ser ut för min sambo då. Eventuellt börjar jag jobba tidigare. Jag skulle gärna vara föräldraledig på deltid efter 6-7 månader, men det är samtidigt svårt som lärare. Det blir ofta att man går halvdagar, och då känns det som att det kan kvitta, efetrsom du då ändå får göra alla förberedelser.
Det här med ekonomin funderade vi mycket på inför första barnet. Innan hade vi delad ekonomi, nu har vi gemensam. Vi gör så att vi lägger ihop alla inkomster (förutom barnbidraget, vilket vi sparar), drar av alla utgifter (räkningar, pensionsspar, spar till dottern, spar till semester och andra större inköp, sätter in pengar på matkontot och bensinkontot) och delar på det som blir över (och de pengarna får vi göra precis vad vi vill för). På det sättet blir det ju att vi betalar procentuellt beroende på vad vi tjänar, och det tycker inte jag är mer än rätt. Man ska inte "straffas" för att man är föräldraledig/vabbar. Vi är _en_ familj, och bör leva därefter. För oss fungerar det jättebra!
det var på gymnasiet ^^ då får man samma summa som barnbidrag. när man läser på komvux eller högskola är det lite mer pengar
å jag läste för fort igen :P haha tror det har att göra med lånen. då får man inte ta lån just nu om man inte är medborgare eftersom det är statligt å allt va de nu är.. en kompis som hade strul med de där med ^^,
Då jag precis har blivit arbetslös, så har vi ju inget val än att jag ska vara hemma. Hittar jag ett arbete så blir det att min man stannar hemma resten av tiden, vi tjänar ungefär liknande när vi arbetar.
För oss har det alltid varit en självklarhet med gemensam ekonomi, ända sedan vi flyttade ihop för 11 år sedan (o innan barnen). Vi har flera gemensamma konton samt varsitt lönekonto som vi använder hur vi känner för båda två. Inga diskussioner om pengar - aldrig någonsin! Vi köper det vi behöver båda två, inget snack om saken.
Senaste året var det jag som tjänade mer än min man, men jag skulle aldrig kunna tänka mig o börja tala om mitt o ditt på det sättet! Vi är ju en familj och då ska ALLT vara gemensamt.
Min man är väldigt förstående med och han ser vilket arbete det är att vara hemma med - det är ju inte alltid en dans på rosor så att säga...
Så vi får se, vem som blir hemma i slutändan - jag har redan fått en hel del jobberbjudanden, så jag är inte orolig alls för ekonomin. Det löser sig hur bra som helst och jämfört med mina tidigare föräldraledigheter så kommer vi ha mycket mer pengar också - har ju tjänat mycket mer sedan sist...
Så fram för mer gemensam ekonomi!!!
Härlig att höra att ni är övrerens. Jag tycker ni gör helt rätt i hur ni delar på ekonomin. Så skulle jag vilja att vi gjorde hemma hos mig. Men (jag skrev om det i mitt inlägg högre upp) min sambo tycker annorlunda. Han gillar inte det här med att lägga allt i en hög och dela. Han anser att hans lön är hans, och han har slitit för den. Om jag har lägre lön är det upp till mig att skaffa ett nytt jobb med högre lön om det är det jag vill ha. (Låter väldigt elakt när jag skriver det så här, men indirekt är det de han menar) Det här med planering hur länge jag är föräldraledig är helt upp till mig beroende på hur mycket/lite pengar jag vill ha ut per månad och det tycker han inte berör honom. Hur får jag honom på andra tankar? För så här vill jag inte ha det. Inte bara för att jag tjänar lite mindre än honom men jag tycker ändå att vi på något sätt måste samarbeta då vi är en familj. Jag är hemma med våra gemensamma barn, det måste väl beröra honom? Suck jag eldar alltid upp mig när det här kommer på tal.. Måste ta tag i det på riktigt snart.
Men jisses, vilket stenålderstänk! Och då syftar jag på din sambo, inte dig.
Precis som du skriver är du hemma med era _gemensamma_ barn. Och varför ska det anses vara mindre värt än att arbeta på ett företag? Rent arbetsmödamässigt räknas att vara hemma med barn och ta hand om hushållet som en heltidstjänst, och då snackar vi ungefär samma timmar per vecka som en anställning. Sliter inte du när du tar hand om barnen och hemmet?
Om jag vore du skulle jag säga åt din sambo att om han inte börjar värdesätta det du gör hemma (för det gör han ju inte om han anser att du ska ha en skälig ersättning för det du gör) kan han sköta det själv. Då kan väl du vara hemma ett par månader, och så får han ta över sen. Eller så sätter du hårt mot hårt rent ekonomiskt och drar in på alla kostnader, även de som drabbar honom. Varför ska du vara med och betala ev lån på bil/hus, dyra kabelkanaler, dagstidning, färskpressad juice (ja, du fattar grejen) om du anser dig inte ha råd med det? Vill han ha grejerna får han betala för dem själv. Du är föräldraledig och har inte råd.
Det som vi har diskuterat mycket här hemma, är vem som ska göra vad. Jag anser att den som är hemma ska ta det stora ansvaret över hemmet. Som det är nu är min sambo hemma på heltid (arbetslös) och jag arbetar heltid. För mig känns det helt galet att åka från ett arbete till ett annat. När jag kommer hem vill jag umgås med min familj, inte laga mat, städa, tvätta osv. (Alltså, det är klart att jag kan göra det, men det känns helt fel att sambon ska ligga på sofflocket 15 timmar i veckan när dottern är på förskolan, och lämna alla hushållssysslor till mig som jobbar borta hela dagarna.) Det samma gäller naturligtvis när jag är hemma. Sedan sambon började tänka likadant har vårt förhållande blivit mycket bättre. Vi har mer tid över att umgås, och det blir inget tjafs om städning osv.
(Förtydligande: Jag gör visst saker hemma, självklart vill jag hjälpa till. Det är oftast jag som handlar, bäddar rent i sängen osv. Men jag slipper helt städningen, och det är underbart!)
Vi har alltid delad ekonomi..
Jag är hemma på vårdnadsbidrag o får bara 3000:- månaden nu. Min man jobbar. Betyder inte att vi har hans eller mina pengar.. det är VÅRA pengar... att va hemma med barnen är ett jobb de med.. Även om man inte "tjänar" likamkt..
jag ska ta all föräldrapennning.. Eller allt jag kan ta så att säga... så gjorde vi med förra med.
Det där finns det nog lika många olika sätt på som det finns föräldrapar.
Vi har gemensam ekonomi så för oss handlar det mer om hur mycket vi kan "gå ner" i inkomst per månad än vem som tjänar mer vs mindre.
Nu är det då jag som skall vara hemma från och med juli 2010 till och med januari 2012. Av oss två är jag den som verkligen längtar efter att vara föräldraledig på heltid medan mannen hellre väljer att gå ner lite i tid varje vecka istället. Jag tycker det är lite trist att han inte väljer att vara hemma en period på heltid, men det är hans val och jag har ju inte direkt något emot att få vara hemma längre, men jag tycker ändå att han missar något.....
Helst hade jag velat vara hemma till oktober 2012, men föräldradagarna räcker inte så långt. Istället börjar jag jobba så lite som jag kan, 50-60% kanske, från feburari 2012 och framöver.
Av alla föräldrapar jag känner så har endast ett par planer på att dela helt lika (de får barn i november) annars har mamman tagit större del. En vän som läser till läkare började plugga igen efter 9 månader och då tog pappan över i ytterligare 6 månader och min vän säger att det alltid kommer vara hennes sorg att hon inte hade råd att ha studieuppehåll ett halvår till och att pappan sedan gick på efteråt med sitt halvår. Annars är det som sagt i huvudsak mamman som tagit ca 18 månaders föräldraledighet.
Är du europeisk medborgare så kan du få rätt att låna pengar men är du medborgare i ett land utanför europa så går det icke om du inte får barn tillsammans med en svensk medborgare...
Så så fort bebis är född har han rätt att söka csn :-)
