När barnet bor varannan vecka, krävs det ett optimalt samarbete mellan föräldrarna. En mycket väl fungerande kommunikation, stor lyhördhet och ömsesidig respekt. Man behöver ha i stort samma uppfattning om vad som är det bästa för barnet.
Ett barn som tvingas bo växelvis när ovanstående inte finns, skulle troligen fara mycket illa.
1
Ni glömmer något viktigt om vv När barnet bor varannan vecka, krävs det ett optimalt samarbete mellan föräldrarna. En mycket väl fungerande kommunikation, stor lyhördhet och ömsesidig respekt. Man behöver ha i stort samma uppfattning om vad som är det bästa för barnet.
Ett barn som tvingas bo växelvis när ovanstående inte finns, skulle troligen fara mycket illa.
Tror inte att någon har glömt det och visst är det helt sant att det är jätteviktigt.
Men att utan rimliga skäl motarbeta ett växelvis boende är brist på förmåga till just kommunikation, lyhördhet och ömsesidig respekt. Inte bara mellan föräldrarna, utan även gentemot barnet. Att stoiskt hävda något bara för att det passar en själv bäst, är inte att samarbeta.
En annan sak som särskilt kvinnor ska lära sig att hålla isär är att en dålig make inte med automatik är en dålig pappa.
Nästa sak är att inte göra sina barn till sina kompisar eller bundsförvanter eller känslomässig gisslan, vilket gäller alla. Om exempelvis en åttaåring är mogen att höra en förälders synpunkter och fatta ett livsavgörande beslut kan åttaåringen lika gärna flytta hemifrån och det är nog ingen som tänker sig. Den som använder sina barn på det viset visar dåligt omdöme vilket inte är en bra egenskap för en ansvarsfull förälder.
2
Tror inte att någon har glömt det och visst är det helt sant att det är jätteviktigt.
Men att utan rimliga skäl motarbeta ett växelvis boende är brist på förmåga till just kommunikation, lyhördhet och ömsesidig respekt. Inte bara mellan föräldrarna, utan även gentemot barnet. Att stoiskt hävda något bara för att det passar en själv bäst, är inte att samarbeta.
En annan sak som särskilt kvinnor ska lära sig att hålla isär är att en dålig make inte med automatik är en dålig pappa.
Nästa sak är att inte göra sina barn till sina kompisar eller bundsförvanter eller känslomässig gisslan, vilket gäller alla. Om exempelvis en åttaåring är mogen att höra en förälders synpunkter och fatta ett livsavgörande beslut kan åttaåringen lika gärna flytta hemifrån och det är nog ingen som tänker sig. Den som använder sina barn på det viset visar dåligt omdöme vilket inte är en bra egenskap för en ansvarsfull förälder.
Är det sant?
Eller är det din subjektiva uppfattning?
Min uppfattning och övertygelse är att man inte behöver vara så särskilt överens om något annat än att båda älskar barnet, och att båda är lika viktiga. Då ger det andra sig av sig själv.
Ett barn som ges möjligheten att bo växelvis far sällan illa, tvärtom får det en stark familjetillhörighet i båda sina föräldrars närvaro.
3
Är det sant?
Eller är det din subjektiva uppfattning?
Min uppfattning och övertygelse är att man inte behöver vara så särskilt överens om något annat än att båda älskar barnet, och att båda är lika viktiga. Då ger det andra sig av sig själv.
Ett barn som ges möjligheten att bo växelvis far sällan illa, tvärtom får det en stark familjetillhörighet i båda sina föräldrars närvaro.
Oj och hoppsan. Nu var det inte jag som startade tråden, men det finns faktiskt utredningar om detta som gjorts av Socialstyrelsen. Kan även finnas någon uppsats. Därtill finns det en hel del erfarenhet på området. Du kanske skulle ta del av dem innan du bestämt hävdar något.
Alla är i alla fall överens och lagen som den ser ut nu grundar sig på att ett gott samarbete måste finnas för att växelvist boende ska vara aktuellt. Det gäller även gemensam vårdnad. Självklart finns en anledning till det.
Lika lite som i andra relationer finns det någon automatik. Vilka av dina relationer med människor funkar automatiskt, utan tanke och utan någon som helst ansträngning?
Många jag har pratat med säger att det kräver bättre kommunikation, samarbete och mer ansträngningar för att det ska fungera efter att man skilt sig, för då finns ingen räls som ofta finns i vardagen.
4
Oj och hoppsan. Nu var det inte jag som startade tråden, men det finns faktiskt utredningar om detta som gjorts av Socialstyrelsen. Kan även finnas någon uppsats. Därtill finns det en hel del erfarenhet på området. Du kanske skulle ta del av dem innan du bestämt hävdar något.
Alla är i alla fall överens och lagen som den ser ut nu grundar sig på att ett gott samarbete måste finnas för att växelvist boende ska vara aktuellt. Det gäller även gemensam vårdnad. Självklart finns en anledning till det.
Lika lite som i andra relationer finns det någon automatik. Vilka av dina relationer med människor funkar automatiskt, utan tanke och utan någon som helst ansträngning?
Många jag har pratat med säger att det kräver bättre kommunikation, samarbete och mer ansträngningar för att det ska fungera efter att man skilt sig, för då finns ingen räls som ofta finns i vardagen.
All sorts umgänge..50/50..70/ 30..varannan helg..o.s.v kräver en viss mån av sammarbete..vill inte föräldrar prata med varandra så gör dom det inte oavsett umgängesform..vill föräldrarna prata med varandra så gör de det oavsett umgängesform..jag kommer aldrig tycka att 50/50 kräver mer än andra umgängesformer..finns inte kommunikationen där så finns den inte o den blir varken bättre eller sämre beroende på umgängesformen..
Barn är individer..alla barn mår inte bra oavsett umgängesform..alla barn mår säkerligen inte bra i kärnfamiljer heller där kommunikationen är dålig..inte ens i kärnfamiljer måste föräldrar ha samma uppfattning om vad som är bäst för barnen..även i kärnfamiljer kompromissar man..
5
All sorts umgänge..50/50..70/ 30..varannan helg..o.s.v kräver en viss mån av sammarbete..vill inte föräldrar prata med varandra så gör dom det inte oavsett umgängesform..vill föräldrarna prata med varandra så gör de det oavsett umgängesform..jag kommer aldrig tycka att 50/50 kräver mer än andra umgängesformer..finns inte kommunikationen där så finns den inte o den blir varken bättre eller sämre beroende på umgängesformen..
Barn är individer..alla barn mår inte bra oavsett umgängesform..alla barn mår säkerligen inte bra i kärnfamiljer heller där kommunikationen är dålig..inte ens i kärnfamiljer måste föräldrar ha samma uppfattning om vad som är bäst för barnen..även i kärnfamiljer kompromissar man..
Och när du tar del av de utredningar som är gjorda så kan du ur dessa utläsa precis det jag skriver: "Ett barn som ges möjligheten att bo växelvis far sällan illa, tvärtom får det en stark familjetillhörighet i båda sina föräldrars närvaro."
För det är vad saken handlar om enligt mig, att av kärlek ge barnet möjlighet till en god relation med den andre föräldern, inte att barnet ska "tvingas" till något för att man som förälder ser det bekväma i att välja bort samarbete med medföräldern. Att faktiskt göra denna ansträngning kan jag tycka borde vara fullständligt självklar för varje separerad förälder.
6
Och när du tar del av de utredningar som är gjorda så kan du ur dessa utläsa precis det jag skriver: "Ett barn som ges möjligheten att bo växelvis far sällan illa, tvärtom får det en stark familjetillhörighet i båda sina föräldrars närvaro."
För det är vad saken handlar om enligt mig, att av kärlek ge barnet möjlighet till en god relation med den andre föräldern, inte att barnet ska "tvingas" till något för att man som förälder ser det bekväma i att välja bort samarbete med medföräldern. Att faktiskt göra denna ansträngning kan jag tycka borde vara fullständligt självklar för varje separerad förälder.
Man kan plocka ut ett russin ur en kaka och säga att man bara fick russin också...
Om du läser ordentligt så ser du att de som far illa är de barn vars separerade föräldrar inte kan samarbeta.
Att ge barnen kärlek och möjlighet till en god relation med båda föräldrarna etc. håller jag helt med dig om i grunden. Men nu är det inte bara rakt av så enkelt och svartvitt.
Du och jag kan tycka att det är självklart att man anstränger sig för ett gott samarbete och en harmonisk tillvaro och för de flesta funkar det lyckligtvis. Däremot är det ingen självklarhet och det ligger i sakens natur att just det här snacket mest handlar om det om inte funkar.
7
Man kan plocka ut ett russin ur en kaka och säga att man bara fick russin också...
Om du läser ordentligt så ser du att de som far illa är de barn vars separerade föräldrar inte kan samarbeta.
Att ge barnen kärlek och möjlighet till en god relation med båda föräldrarna etc. håller jag helt med dig om i grunden. Men nu är det inte bara rakt av så enkelt och svartvitt.
Du och jag kan tycka att det är självklart att man anstränger sig för ett gott samarbete och en harmonisk tillvaro och för de flesta funkar det lyckligtvis. Däremot är det ingen självklarhet och det ligger i sakens natur att just det här snacket mest handlar om det om inte funkar.
Tror inte att någon har glömt det och visst är det helt sant att det är jätteviktigt
Jo jag tror många glämmer det. Dom som framför allt glömmer det är soc och beslutsfattare.
Anledningen till att det "glöms" eller snarare inte prioriteras tror jag beror på att det helt enkelt inte finns resurser att utreda vad som är bäst för barnet. Tingsrätter måste hålla sig till någon typ av standard mall, en norm för att kunna döma under dom förutsättningar som dom har. Idag så blir det tyvärr 50/50 som är norm (om föräldrarna inte är eniga om något annat eller en förälder inte vill vara förälder) och det krävs väldigt mycket för att få igenom något annat.
Ingen domstol lagar eller paragrafer kan tvinga fram lyhördhet, samarbete och ömsesidig respekt.
Det som ofta gläms bort är också att vad som är en "dålig" pappa är subjektivt. Det finns också olika grader av "dålig" och när en pappa är så dålig att han inte bör vara pappa (eller mamma) finns ingen enkelt svar på.
Vad som är helt absurt är att föräldrar förväntas sammarbeta och respektera varanda MER när dom separerat än vad dom förväntas göra som sammanboende.
8
Tror inte att någon har glömt det och visst är det helt sant att det är jätteviktigt
Jo jag tror många glämmer det. Dom som framför allt glömmer det är soc och beslutsfattare.
Anledningen till att det "glöms" eller snarare inte prioriteras tror jag beror på att det helt enkelt inte finns resurser att utreda vad som är bäst för barnet. Tingsrätter måste hålla sig till någon typ av standard mall, en norm för att kunna döma under dom förutsättningar som dom har. Idag så blir det tyvärr 50/50 som är norm (om föräldrarna inte är eniga om något annat eller en förälder inte vill vara förälder) och det krävs väldigt mycket för att få igenom något annat.
Ingen domstol lagar eller paragrafer kan tvinga fram lyhördhet, samarbete och ömsesidig respekt.
Det som ofta gläms bort är också att vad som är en "dålig" pappa är subjektivt. Det finns också olika grader av "dålig" och när en pappa är så dålig att han inte bör vara pappa (eller mamma) finns ingen enkelt svar på.
Vad som är helt absurt är att föräldrar förväntas sammarbeta och respektera varanda MER när dom separerat än vad dom förväntas göra som sammanboende.
Barnen glöms bort. Tyvärr!! jag är mitt uppe i en vårdnadstvist där mitt x har alkohol problem. vi har haft alkokontroll i 2 mån. alltså en kvinna från soc har varit hem till oss när vi har haft barnen o vi har fått "blåsa", Mitt x dricker då ingenting när han har barnen men förpestar min vecka med barnen då han dricker desto mer. ny tingsförhandling på måndag o vi är på ruta 1 igen. Hur ska man gå till väga för att få honom att förstå att barnen far illa av det här?
10
Barnen glöms bort. Tyvärr!! jag är mitt uppe i en vårdnadstvist där mitt x har alkohol problem. vi har haft alkokontroll i 2 mån. alltså en kvinna från soc har varit hem till oss när vi har haft barnen o vi har fått "blåsa", Mitt x dricker då ingenting när han har barnen men förpestar min vecka med barnen då han dricker desto mer. ny tingsförhandling på måndag o vi är på ruta 1 igen. Hur ska man gå till väga för att få honom att förstå att barnen far illa av det här?
Fast jag tycker i 1:a hand att det är samhället som borde förstå att barnen far illa av det här. En alkoholist saknar oftast självinsikt och förmåga att sluta. Det är ju lixom det som _är_ en alkoholist.
Utbildade personer från soc som har det som jobb att skydda barnen borde ha andra riktlinjer och veta bättre.
11
Usch Jag lider med dig. KRAM
Fast jag tycker i 1:a hand att det är samhället som borde förstå att barnen far illa av det här. En alkoholist saknar oftast självinsikt och förmåga att sluta. Det är ju lixom det som _är_ en alkoholist.
Utbildade personer från soc som har det som jobb att skydda barnen borde ha andra riktlinjer och veta bättre.
Det är en grundprincip som gäller för alla föräldrarelationer skulle jag vilja påstå. Sen kan det bli olika viktigt beroende av hur livet och vardagen är "riggad".
Ett barn som inte har fungerande föräldrar/förälder far troligen illla oavsett i vilken boendeform detta är fallet.
12
Det är en grundprincip som gäller för alla föräldrarelationer skulle jag vilja påstå. Sen kan det bli olika viktigt beroende av hur livet och vardagen är "riggad".
Ett barn som inte har fungerande föräldrar/förälder far troligen illla oavsett i vilken boendeform detta är fallet.
Jag tycker AW kommer med en väldigt vikitg sak och det är att även om mamma-barn OCH pappa-barn relationern fungerar bra OCH bägge föräldrarna är bra så räcker INTE det för att vv ska vara bra. vv förutsätter att mamma-pappa relationen ska fungera bra OCKSÅ oavsett om föräldrarna lever ihop eller ej.
14
Jag är inte AW men kommenterar ändå.
Jag tycker AW kommer med en väldigt vikitg sak och det är att även om mamma-barn OCH pappa-barn relationern fungerar bra OCH bägge föräldrarna är bra så räcker INTE det för att vv ska vara bra. vv förutsätter att mamma-pappa relationen ska fungera bra OCKSÅ oavsett om föräldrarna lever ihop eller ej.
Det är inte alls nödvändigt! Jag har en väninna som blev singel för ett tag sen. Hon och hennes ex kommer inte alls överens, men det funkar jättebra med vv-boende för barnen ändå. Båda barnen går i skolan och fritids, och när det är dags för byte, kommer den förälder som de ska till och hämtar dem på fritids. Det är inga problem som helst, funkar hur bra som helst! Alla är olika vet du..
15
Det är inte alls nödvändigt! Jag har en väninna som blev singel för ett tag sen. Hon och hennes ex kommer inte alls överens, men det funkar jättebra med vv-boende för barnen ändå. Båda barnen går i skolan och fritids, och när det är dags för byte, kommer den förälder som de ska till och hämtar dem på fritids. Det är inga problem som helst, funkar hur bra som helst! Alla är olika vet du..
Föräldrarna måste kunna enas om viktiga grundvärderingar och om barnen hamnar i problem måste föräldrarna kunna enas om en gemensam strategi för att kunna hjälpa barnet.
Tex om en förälder är religös och den andre inte är det. Ingen kan säga att religösa är dåliga föräldrar eller tvärt om men även om då bägge är bra föräldrar på sitt sätt så fungerar det inte alltid för barnet ändå. Alla barn fixar inte att vara religös varannan vecka och ateist varannan. Föräldrar måste kunna enas om en värdegrund.
Det är verkligen jätteviktigt om barnet hamnar i problem tex med dåliga kompisar som drar med barnet på dumheter (snattar skolkar) DÅ MÅSTE föräldarna kunna samarbeta för att ta tag i problemet gemensamt. Det är INTE så att bra föräldrar automatiskt ger en problemfri uppväxt och tonårsperiod för barnet.
Kanske tänker inte alla med småbarn på det men vänta bara tills barnet börjar gå hem själv från skolan så får du se...
Det betyder INTE att föräldrarna måste umgås eller prata med varandra varje lämning och hämtning eller så.
17
Vi pratar nog lite förbi varandra.
Föräldrarna måste kunna enas om viktiga grundvärderingar och om barnen hamnar i problem måste föräldrarna kunna enas om en gemensam strategi för att kunna hjälpa barnet.
Tex om en förälder är religös och den andre inte är det. Ingen kan säga att religösa är dåliga föräldrar eller tvärt om men även om då bägge är bra föräldrar på sitt sätt så fungerar det inte alltid för barnet ändå. Alla barn fixar inte att vara religös varannan vecka och ateist varannan. Föräldrar måste kunna enas om en värdegrund.
Det är verkligen jätteviktigt om barnet hamnar i problem tex med dåliga kompisar som drar med barnet på dumheter (snattar skolkar) DÅ MÅSTE föräldarna kunna samarbeta för att ta tag i problemet gemensamt. Det är INTE så att bra föräldrar automatiskt ger en problemfri uppväxt och tonårsperiod för barnet.
Kanske tänker inte alla med småbarn på det men vänta bara tills barnet börjar gå hem själv från skolan så får du se...
Det betyder INTE att föräldrarna måste umgås eller prata med varandra varje lämning och hämtning eller så.
Jag fundrar på hur man är funtad om man avlar barn med nån som har så TOTALT annorlunda värdegrund än man själv som du beskriver. Tror det är utomordentligt ovanligt. Däremot kan det ju skilja hur man ser på tevetittande, datorspelande, läggtider, hur ofta man ska bada etc. - men inget av det är ju normalt sånt som barn far illa av att ha på olika sätt. Om man inte kan acceptera att den andre föräldern gör litet olika när h*n har barnen så bör man nog istället se över sitt kontrollbehov.
19
Jag fundrar på hur man är funtad om man avlar barn med nån som har så TOTALT annorlunda värdegrund än man själv som du beskriver. Tror det är utomordentligt ovanligt. Däremot kan det ju skilja hur man ser på tevetittande, datorspelande, läggtider, hur ofta man ska bada etc. - men inget av det är ju normalt sånt som barn far illa av att ha på olika sätt. Om man inte kan acceptera att den andre föräldern gör litet olika när h*n har barnen så bör man nog istället se över sitt kontrollbehov.
Nej, jag skrev olika viktigt...men alltså fortfarande viktigt.
Jag menar alltså just "olika viktigt" och det kan rimligen inte tolkas som något annat heller.
(Om du nu med "mindre viktigt" menar att det inte skulle spela någon större roll ibland)
20
Nej, jag skrev olika viktigt...men alltså fortfarande viktigt.
Jag menar alltså just "olika viktigt" och det kan rimligen inte tolkas som något annat heller.
(Om du nu med "mindre viktigt" menar att det inte skulle spela någon större roll ibland)
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
