Hej på er mammor. Är anonym då en vän bett mig om råd och jag inte vill att folk ska lista ut vem det är om de ser att jag frågar. Man vet ju aldrig vem som läser på dessa forum.
Hon har en fyra åring, inte ett majbarn, skiljer några veckor, men i denna åldern spelar det ju ingen roll.
Han lyssnar inte alls och varken hot, lock eller något annat hjälper och hon börjar tappa hoppet och undrar vad hon gjort för fel.
Han blir helt skogstokig så fort nåt går emot honom och säger de till att han inte får göra något hotar han med att han ska förstöra för dem. Får han gå till sitt rum när han inte uppför sig kastar han allt han äger och har omkring sig. Vissa dagar står han och säger: Mamma, jag drar i tapeten.
Hittills har han inte förstört något, förutom sina egna leksaker, men det är ju för att han vet att de inte vill att han ska gå bärsärk och förmodligen viker sig så han inte ska eskalera. Jag har inte de problemen med mitt barn. Än så länge har hon inte någon gång förstört eller hotat med sådant.
Han är en väldigt intensiv pojk, alltid full fart, men det är inget ont i pojken. Oftast glad och go. Han går lätt i spinn och blir upphetsad och som det är nu känner de stor maktlöshet.
Det är ett syskon på väg inom några veckor och i nuläget känns det ohållbart som de har det. Syskonet kan vara en orsak till att det är mer nu, men han lyssnar aldrig riktigt när det hettar till.
Har någon några råd om hur man ska hantera honom så att han inte går bärsärk för det tror jag han är helt kapabel till och i det läget känner de att det är svårt att vara konsekventa.
1
Skogstokiga barn Hej på er mammor. Är anonym då en vän bett mig om råd och jag inte vill att folk ska lista ut vem det är om de ser att jag frågar. Man vet ju aldrig vem som läser på dessa forum.
Hon har en fyra åring, inte ett majbarn, skiljer några veckor, men i denna åldern spelar det ju ingen roll.
Han lyssnar inte alls och varken hot, lock eller något annat hjälper och hon börjar tappa hoppet och undrar vad hon gjort för fel.
Han blir helt skogstokig så fort nåt går emot honom och säger de till att han inte får göra något hotar han med att han ska förstöra för dem. Får han gå till sitt rum när han inte uppför sig kastar han allt han äger och har omkring sig. Vissa dagar står han och säger: Mamma, jag drar i tapeten.
Hittills har han inte förstört något, förutom sina egna leksaker, men det är ju för att han vet att de inte vill att han ska gå bärsärk och förmodligen viker sig så han inte ska eskalera. Jag har inte de problemen med mitt barn. Än så länge har hon inte någon gång förstört eller hotat med sådant.
Han är en väldigt intensiv pojk, alltid full fart, men det är inget ont i pojken. Oftast glad och go. Han går lätt i spinn och blir upphetsad och som det är nu känner de stor maktlöshet.
Det är ett syskon på väg inom några veckor och i nuläget känns det ohållbart som de har det. Syskonet kan vara en orsak till att det är mer nu, men han lyssnar aldrig riktigt när det hettar till.
Har någon några råd om hur man ska hantera honom så att han inte går bärsärk för det tror jag han är helt kapabel till och i det läget känner de att det är svårt att vara konsekventa.
Det är ju tyvärr a och o att inte vika sig för då får han ju trumf på handen.
Vi har otåliga gånger suttit med Pontus i famnen och hållit honom när han varit tokarg och han har sprattlat och vrålat och i princip varit så arg så han tuppat av men just då har han inte gått ha lös. Nu är det nog 1.5 år iaf sen det skedde sist han har lugnat sig betydligt men han gillar också att hota med saker och ting. Dock inte så ofta att förstöra saker utan mer att han eller vi måste flytta hemifrån för att han inte vill ha dumma föräldrar.
Men när barnet blir så argt så får de helt enkelt se till att låta honom bli arg men hindra honom från att förstöra. Exakt hur det ska gå till vet jag inte. Hålla i famnen är ju ett tricks. Har man något rum som är oförstörbart så funkar det ju också. Att han river ut sängar och sånt gör ju mindre för då får men efteråt helt enkelt ta fighen att återställa sängen och om det så tar hela dagen så får han hjälpa till för det är först när de ser konsekvenser av sitt handlade och måste fixa röran som den där spärren att gå bärsärk går över.
Puh, jag blir helt matt när jag tänker på alla fighter vi haft med Pontus men det har lönat sig. Just nu är han på tvären för allt och surar ihop och ska förhandla om precis allt men det mesta går som sagt lösa verbalt även om jag häromkvällen fick lägga honom en halvtimme för tidigt för att han inte kunde låta sina syskon vara ifred utan bara retades. Men det är ändå inte så vanligt numera och när han blir sån är han oftast trött och tycker det är rätt skönt att åka isäng även om han aldrig skulle erkänna det
2
Det är ju tyvärr a och o att inte vika sig för då får han ju trumf på handen.
Vi har otåliga gånger suttit med Pontus i famnen och hållit honom när han varit tokarg och han har sprattlat och vrålat och i princip varit så arg så han tuppat av men just då har han inte gått ha lös. Nu är det nog 1.5 år iaf sen det skedde sist han har lugnat sig betydligt men han gillar också att hota med saker och ting. Dock inte så ofta att förstöra saker utan mer att han eller vi måste flytta hemifrån för att han inte vill ha dumma föräldrar.
Men när barnet blir så argt så får de helt enkelt se till att låta honom bli arg men hindra honom från att förstöra. Exakt hur det ska gå till vet jag inte. Hålla i famnen är ju ett tricks. Har man något rum som är oförstörbart så funkar det ju också. Att han river ut sängar och sånt gör ju mindre för då får men efteråt helt enkelt ta fighen att återställa sängen och om det så tar hela dagen så får han hjälpa till för det är först när de ser konsekvenser av sitt handlade och måste fixa röran som den där spärren att gå bärsärk går över.
Puh, jag blir helt matt när jag tänker på alla fighter vi haft med Pontus men det har lönat sig. Just nu är han på tvären för allt och surar ihop och ska förhandla om precis allt men det mesta går som sagt lösa verbalt även om jag häromkvällen fick lägga honom en halvtimme för tidigt för att han inte kunde låta sina syskon vara ifred utan bara retades. Men det är ändå inte så vanligt numera och när han blir sån är han oftast trött och tycker det är rätt skönt att åka isäng även om han aldrig skulle erkänna det
Min tanke är hur det har funkat på fsk/dagmamma? Vad säger de?
Jag tror att i detta läge får man köra en omstart och börja en dag när han är glad. Båda föräldrarna får sätta sig ner och bestämma sig för ett par viktga regler som de absolut ska hålla som de vill ska bli bättre. Därefter förklarar de detta för honom. EN bra taktik kan vara att vända synsättet, ibland kan man kväva buset humöret med att inte ge det någon luft=uppmärksamhet. Istället för att säga till gör inte så avleder man, lyfter bort barnet, eller bara vänder sig om. Samtidigt ger man extra mycket beröm för saker som verkligen är bra. LÅt honom ex. samla stjärnor. Förbered ett papper med plats för 3 stjärnor/klistermärken .. När han gjort något litet får han genast en stjärna uppklistrad. Stjärnan är sedan intjänad och kan inte tas bort, ens om de blir arga på honom. Bestäm tillsammans med pojken vilken belöningen blir när han samlat sina stjärnor det kan vara ex. baka en kaka, se en film, spela spel, sitta vid datorn, köpa en glass osv. När han fått 3 stjärnor några gånger öka kravet till 5 stjärnor osv. Viktigt är att belöna små saker o inte låta det gå för lång tid.
Det kan även vara bra att prata med bvc och be om stöd där. I många kommuner kan man gå ex. komet som är ett bra sätt att få hjäjp.
Hoppas jag kunnat hjälpa något.
Mvh Kajsa
3
Hej, Låter jobbigt!
Min tanke är hur det har funkat på fsk/dagmamma? Vad säger de?
Jag tror att i detta läge får man köra en omstart och börja en dag när han är glad. Båda föräldrarna får sätta sig ner och bestämma sig för ett par viktga regler som de absolut ska hålla som de vill ska bli bättre. Därefter förklarar de detta för honom. EN bra taktik kan vara att vända synsättet, ibland kan man kväva buset humöret med att inte ge det någon luft=uppmärksamhet. Istället för att säga till gör inte så avleder man, lyfter bort barnet, eller bara vänder sig om. Samtidigt ger man extra mycket beröm för saker som verkligen är bra. LÅt honom ex. samla stjärnor. Förbered ett papper med plats för 3 stjärnor/klistermärken .. När han gjort något litet får han genast en stjärna uppklistrad. Stjärnan är sedan intjänad och kan inte tas bort, ens om de blir arga på honom. Bestäm tillsammans med pojken vilken belöningen blir när han samlat sina stjärnor det kan vara ex. baka en kaka, se en film, spela spel, sitta vid datorn, köpa en glass osv. När han fått 3 stjärnor några gånger öka kravet till 5 stjärnor osv. Viktigt är att belöna små saker o inte låta det gå för lång tid.
Det kan även vara bra att prata med bvc och be om stöd där. I många kommuner kan man gå ex. komet som är ett bra sätt att få hjäjp.
Hoppas jag kunnat hjälpa något.
Mvh Kajsa
ta hjälp av förskolan eller bvc!
jag tror också på mutor istället för straff har alltid funkat bäst på våra.
"jag ser att du är arg, kan du berätta"? när de lugnat ner sig och höra vad de säger. kolla om triggers har gemensamma nämnare...avleda om det funkar (hara aldrig funkat på vår stora).
låta dem vara arga klart, att vara arg är normalt inte farligt...
gå till sitt rum är ett straff, det gillar inte jag egentligen, ett så frustrerat barn behöver vara med någon som älskar det. tycker som ida att man gott kan hålla och klappa om det behövs men inte lämna ungen ensam i sin frustration, det här är ju knappast bara jobbigt för de vuxna, jobbigast är det ju för ungen!
4
ta hjälp av förskolan eller bvc!
jag tror också på mutor istället för straff har alltid funkat bäst på våra.
"jag ser att du är arg, kan du berätta"? när de lugnat ner sig och höra vad de säger. kolla om triggers har gemensamma nämnare...avleda om det funkar (hara aldrig funkat på vår stora).
låta dem vara arga klart, att vara arg är normalt inte farligt...
gå till sitt rum är ett straff, det gillar inte jag egentligen, ett så frustrerat barn behöver vara med någon som älskar det. tycker som ida att man gott kan hålla och klappa om det behövs men inte lämna ungen ensam i sin frustration, det här är ju knappast bara jobbigt för de vuxna, jobbigast är det ju för ungen!
Har framfört allt till min kompis. Han har alltid varit en böspöjk, men det är inget ont i honom, så det här beteendet är lite konstigt. Skillnad är med mitt barns kusin som inte orkar hålla sig i styr från att tjuvnypas, slåss och sparkas när ingen ser, sådant gör han inte och det är bra.
Tack för era bra svar! Ha en bra sommar!
5
Tack för era svar Har framfört allt till min kompis. Han har alltid varit en böspöjk, men det är inget ont i honom, så det här beteendet är lite konstigt. Skillnad är med mitt barns kusin som inte orkar hålla sig i styr från att tjuvnypas, slåss och sparkas när ingen ser, sådant gör han inte och det är bra.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
