Hej,
Jag har igentigen inte någon erfarenhet av just klumpfot, men jag har en pojke som föddes med Club hand (liknande åkomma fast händerna).
När han föddes så var båda hans händer uppdragna utefter underarmen.
Han saknade strålben och därmed också handleder.
Jag vet vilken chock man som nybliven mamma kan känna när allt inte är som det ska med sin lilla älskade bebis.
Du är inte alls fånig som känner oro, det är högst naturligt!
Han är mitt tredje barn och jag var helt oförberedd på att något skulle vara fel den här gången.
Oron, alla frågor, läkarre som inte riktigt vet något om det, och dessutom är man slut efter graviditeten och förlossningen.
Mycket av informationen fick vi själva ta reda på.
Han fick skenor på armarna som skulle sträcka ut senor och mjukdelar för att sedan opereras första gången när han var ett halvår. Efter det har det varit mycket träning och flera operationer, för att töja på muskler och mjukdelar.
Småbarn är som tur är mycket anpassningsbara och jag tror inte att han led av det.
Vi fick tag i den bästa barnhandkirurgen i sverige som gjorde handledsfunktioner genom att dra om ledbanden i händerna.
Råd jag kan ge dig.
Ta kontakt med en duktig specialist på barnfötter och få information om senaste rönen om klumpfot hur man gör för att få bäst funktion. Om det behövs kräv att få remiss till annat sjukhus där specialist finns. Tack och lov finns internet här till hjälp.
Ta kontakt med föreningen för klumfot där kan du få mycket stöd av andra föräldrar.
(det finns även ett forum på aff).
Få kontakt med en bra kurator som hjälper er. Kan också hjälpa till med hur ni söker vårdbidrag hos försäkringskassan.
Grubbla inte över vad som orsakat klumpfoten
Det är inte ditt fel!
Var inte orolig och ledsen. Han kommer att klara sig hur bra som helst!
Nu i efterhand så vet jag att oron har varit det jobbigaste för mig. Hur ska han klara sig? kommer han att bli mobbad etc.
Inget av det jag befarat har inträffat!
Han är idag 17 år gammal och går musiklinjen, Specialinstrument gitarr!! Ja, hade någon sagt till mig att han skulle kunna spela gitarr som en gud hade jag aldrig trott det!
Hans armar och händer ser inte ut som andras, men han har hittat sina egna trix att klara av det mesta.
Han har massor med kompisar och flickvän.
Tänk inte utseende på foten, tänk funktion.
Jag har vägrat att kalla det det för handikap, jag kallar det funktionshinder.
Be folk som glor att dra åt helsike!
Försök att lägga oron åt sidan! Var glad och njut av din lille bebis nu.
Var glad inte ledsen, du har fått en underbar liten unge som inte alls förstår att hans fot är lite anorlunda.
Ja, det kommer att vara jobbigt ibland men det kommer att ordna sig!
Och ni kommer alla att bli stärkta av det här, i längden.
Massor med kramar till dig!!
Det konstaterade en läkare på ortopeden idag efter att ha klämt någon minut på Charlies vänsterfot. Ytterligare några minuter senare var hela benet gipsat, varje vecka i 2-3 månader ska vi komma dit och få nytt gips, sedan ska han bli opererad och få skena. Det var all info vi fick och jag kände mig alldeles ställd, så jag gick hem och googlade och blev bara mer chockad, det verkar jobbigare än jag trott och då är jag ändå pessimist... Är det någon som har egen erfarenhet av eller vet var jag kan hitta bra info om detta? Den jag googlade fram och den jag hittade i Klumpfotsnacket här har bara gjort mig mer ledsen och uppskrämd. Jag vet att det är fånigt för han är ju inte allvarligt sjuk men det kom väldigt oväntat och jag är fortfarande hormonell efter förlossningen så jag tar det ganska hårt just nu.
