Känns lite jobbigt att skriva detta. Jag har en dotter, snart 7 år. Sep från hennes pappa när hon var 8 mån. Träffade min nuvarande sambo strax efter och vi har sedan fått 3 barn tillsammans. Ofta upplever jag att han lättare blir irriterad på henne än på sina bio barn o berömmer henne inte lika ofta. Samtidigt så kan jag känna att jag blir en tigermamma när han säger till henne o tog henne ofta i försvar tidigare. Många av våra konflikter grundar sig i bemötandet av henne. Han säger att han älskar henne men känner inte rikitgt för henne som sina bio barn. Kramar henne, har henne i knät också o säger att han behandlar alla barnen rättvist men tycker att jag är lite överkänslig vad gäller henne. Min dotter är väldigt gald för honom.
Någon som känner igen sig???
1
Behandla alla barnen rättvist?? Känns lite jobbigt att skriva detta. Jag har en dotter, snart 7 år. Sep från hennes pappa när hon var 8 mån. Träffade min nuvarande sambo strax efter och vi har sedan fått 3 barn tillsammans. Ofta upplever jag att han lättare blir irriterad på henne än på sina bio barn o berömmer henne inte lika ofta. Samtidigt så kan jag känna att jag blir en tigermamma när han säger till henne o tog henne ofta i försvar tidigare. Många av våra konflikter grundar sig i bemötandet av henne. Han säger att han älskar henne men känner inte rikitgt för henne som sina bio barn. Kramar henne, har henne i knät också o säger att han behandlar alla barnen rättvist men tycker att jag är lite överkänslig vad gäller henne. Min dotter är väldigt gald för honom.
Någon som känner igen sig???
man kan önska.. Men det blir inte exakt samma för bonusarna som för biobarnen. Jag älskar mina bonusar men det är en kärlek som vuxit fram, till dem som enskilda individer. Kärleken till Biobarnen är snabb och reservationslös.
Jag tycker han verkar göra sitt bästa. Man ska försöka behandla dem lika så tror jag det blir bra ändå.
Bara måste...... allt....
2
Du kan aldrig tvinga fram känslor man kan önska.. Men det blir inte exakt samma för bonusarna som för biobarnen. Jag älskar mina bonusar men det är en kärlek som vuxit fram, till dem som enskilda individer. Kärleken till Biobarnen är snabb och reservationslös.
Jag tycker han verkar göra sitt bästa. Man ska försöka behandla dem lika så tror jag det blir bra ändå.
Tack för fint svar! Sitter med tårar i ögonen...sååå skönt att dela med sig av dessa jobbiga tankar o känslor.
Jga upplever, att han, precis som du säger, verkligen försöker o att jag helt enkelt får nöja mig med det!
3
Tack för fint svar! Sitter med tårar i ögonen...sååå skönt att dela med sig av dessa jobbiga tankar o känslor.
Jga upplever, att han, precis som du säger, verkligen försöker o att jag helt enkelt får nöja mig med det!
Jag säger som Marib, känslor kan man inte tvinga fram. Personligen tycker jag inte att det är viktigt att min man älskar mina barn, däremot att han behandlar dem med respekt och rättvist.
Kärlek går inte att vara rättvis med. Älskar man inte sitt bonusbarn så kan man inte krama och göra exakt samma som med biobarnet, det skulle bli krystat.
Min man tycker väldigt mycket om mina barn och jag tror att man kan säga att han älskar dem men det är en annan sorts kärlek än den till hans biobarn.
4
Jag säger som Marib, känslor kan man inte tvinga fram. Personligen tycker jag inte att det är viktigt att min man älskar mina barn, däremot att han behandlar dem med respekt och rättvist.
Kärlek går inte att vara rättvis med. Älskar man inte sitt bonusbarn så kan man inte krama och göra exakt samma som med biobarnet, det skulle bli krystat.
Min man tycker väldigt mycket om mina barn och jag tror att man kan säga att han älskar dem men det är en annan sorts kärlek än den till hans biobarn.
Min man är bio pappa till båda våra barn (och det finns inga andra barn), men han säger ändå att han känner mindre för det ena barnet än det andra. Kan vara bra att tänka på att det inte alltid nödvändigtvis behöver ha med blodsband att göra. Eller nja, det var en tanke i alla fall.
6
Min man är bio pappa till båda våra barn (och det finns inga andra barn), men han säger ändå att han känner mindre för det ena barnet än det andra. Kan vara bra att tänka på att det inte alltid nödvändigtvis behöver ha med blodsband att göra. Eller nja, det var en tanke i alla fall.
Ja, det var ju också en tankeställare. Jag själv har fyra barn, tre flickor o en pojke o är uppvuxen med en storasyter. Känner att jag "känner igen mig" mer i flickorna o deras beteende men känner att jag älskar min son för hans otroligt fina egenskaper.
7
Ja, det var ju också en tankeställare. Jag själv har fyra barn, tre flickor o en pojke o är uppvuxen med en storasyter. Känner att jag "känner igen mig" mer i flickorna o deras beteende men känner att jag älskar min son för hans otroligt fina egenskaper.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
