Nu kommer funderingarna...
_05 Höstbarn
  1. Medlem sedan
    Oct 2009
    #1

    Nu kommer funderingarna...

    Vi har haft det jättebra allihopa sen jag och Devins pappa separerade i Januari. Eller vi separerade i september, men jag flyttade först i Januari...

    Vi bor grannar med varandra och med varsin ny sambo. Sammarbetet funkar jättebra mellan alla och barnen tyr sig lika mycket till oss allihopa. Om dom är hos oss så kan dom springa över till pappa och hjälpa honom att tvätta bilen, eller så kommer de över till oss och leker lite när de är hos pappa - men de vet att de äter och sover där de "ska".
    Mellan oss vuxna funkar det lika bra och vi hjälps åt med både det ena och det andra.

    Devin har hela våren påtalat vad roligt det är att ha två hus och att vi bor nära varandra, men nu har funderingarna börjat komma.

    "Varför är inte du kär i pappa?" "Varför vill inte ni bo tillsammans?"

    Jag svarar som det är, att vi tycker mycket om varandra, men inte vill bo tillsammans eftersom vi är så olika och vill göra olika saker. Han accepterar det fullt ut och svarar: "Men vad bra att Frida vill göra samma sak som pappa då och att du och PG vill bo tillsammans!"

    Tänk om det kunde fortsätta gå så här smärtfritt, men det känns som att det börjar funderas mer och mer och att det säkert kan bli tuffa tankar snart...

    Sen får vi se vad lillasyster kommer med när hon börjar formulera sig så.
  2. 1
    Nu kommer funderingarna... Vi har haft det jättebra allihopa sen jag och Devins pappa separerade i Januari. Eller vi separerade i september, men jag flyttade först i Januari...

    Vi bor grannar med varandra och med varsin ny sambo. Sammarbetet funkar jättebra mellan alla och barnen tyr sig lika mycket till oss allihopa. Om dom är hos oss så kan dom springa över till pappa och hjälpa honom att tvätta bilen, eller så kommer de över till oss och leker lite när de är hos pappa - men de vet att de äter och sover där de "ska".
    Mellan oss vuxna funkar det lika bra och vi hjälps åt med både det ena och det andra.

    Devin har hela våren påtalat vad roligt det är att ha två hus och att vi bor nära varandra, men nu har funderingarna börjat komma.

    "Varför är inte du kär i pappa?" "Varför vill inte ni bo tillsammans?"

    Jag svarar som det är, att vi tycker mycket om varandra, men inte vill bo tillsammans eftersom vi är så olika och vill göra olika saker. Han accepterar det fullt ut och svarar: "Men vad bra att Frida vill göra samma sak som pappa då och att du och PG vill bo tillsammans!"

    Tänk om det kunde fortsätta gå så här smärtfritt, men det känns som att det börjar funderas mer och mer och att det säkert kan bli tuffa tankar snart...

    Sen får vi se vad lillasyster kommer med när hon börjar formulera sig så.
  3. Medlem sedan
    Oct 2004
    #2
    Wow vad skönt att det går så bra!! Millo är hungruig ska försöka skriva mer sen ahn är i min famn
  4. 2
    Wow vad skönt att det går så bra!! Millo är hungruig ska försöka skriva mer sen ahn är i min famn
  5. Medlem sedan
    May 2001
    #3

    Fantastiskt

    Vad kul att det fungerar så bra och var glad att han frågar, så att du kan svara, det tror jag kan ge mindre slitningar i längden.
  6. 3
    Fantastiskt Vad kul att det fungerar så bra och var glad att han frågar, så att du kan svara, det tror jag kan ge mindre slitningar i längden.
  7. Medlem sedan
    Aug 2005
    #4
    Låter verkligen idylliskt! Det är som sagt bara att hoppas på att det kan fortsätta lika bra. Så länge alla vuxna kan kommunicera så tror jag inte att det behvöer bli mer problematiskt, faktiskt.

    Min man har ju fyra barn sedan tidigare. De yngsta (12 och 16) bor fortfarande hemma - vv hos sin mamma och vv hos oss och så har det varit i 10 år nu. Jag har inte märkt av att de skulle lida särskilt mycket av det. Någon gång dyker frågan upp, men på det hela taget verkar de helt nöjda med situationen. Jag vet inte förstås inte vad de pratar om med sin mamma men jag tror (vet) att hon skulle berätta för min man om alla allvarligare problem.
  8. 4
    Låter verkligen idylliskt! Det är som sagt bara att hoppas på att det kan fortsätta lika bra. Så länge alla vuxna kan kommunicera så tror jag inte att det behvöer bli mer problematiskt, faktiskt.

    Min man har ju fyra barn sedan tidigare. De yngsta (12 och 16) bor fortfarande hemma - vv hos sin mamma och vv hos oss och så har det varit i 10 år nu. Jag har inte märkt av att de skulle lida särskilt mycket av det. Någon gång dyker frågan upp, men på det hela taget verkar de helt nöjda med situationen. Jag vet inte förstås inte vad de pratar om med sin mamma men jag tror (vet) att hon skulle berätta för min man om alla allvarligare problem.

Liknande trådar

  1. Då kommer funderingarna
    By Stelpons in forum Försöker bli med barn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2012-03-29, 06:15
  2. jagmed reima funderingarna
    By anonymt namn in forum Småbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2008-01-18, 21:00
  3. Jag lägger ner funderingarna
    By Maon in forum Försöker bli med barn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2006-10-31, 16:45
  4. Nu börjar funderingarna igen...
    By Sanna med tjejerna in forum Arbete, ekonomi & juridik
    Svar: 19
    Senaste inlägg: 2006-10-24, 19:41
  5. Apropå funderingarna kring
    By cat m Vilgot o Molly in forum Mat & dryck
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-04-18, 07:54
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar