Dåligt umgänge
Tonåringar
  1. Medlem sedan
    Sep 2003
    #1

    Dåligt umgänge

    Min 17 åring är dragen till sitt gamla dåliga umgänge som finns i det området där han och hans pappa bodde, nu på sommaren efter att vi kom från utlandet åker han 45 min i t-bana enkel väg bara för att träffa dem, han bor inte längre hos sin pappa och inte ens besöker pappan när han är där.
    När han är med de då är det rökning och alkohol och del skumma saker som händer som jag anar dem och han berättar aldrig om det.
    Jag har provat förbud men det hjälpte inte, jag pratar mycket med honom om vad de här killar & tjejer ger honom? Och vad är det som gör att du åker dit varje dag och träffa dem? Varför träffas inte ni i vårt område eller i stan? Han säger jag vet inte och ibland säger att han gör fel "kanke bara för att låta mig höra vad jag vill höra".. Jag vet inte vad jag ska göra.. Vad tycker ni?
  2. 1
    Dåligt umgänge Min 17 åring är dragen till sitt gamla dåliga umgänge som finns i det området där han och hans pappa bodde, nu på sommaren efter att vi kom från utlandet åker han 45 min i t-bana enkel väg bara för att träffa dem, han bor inte längre hos sin pappa och inte ens besöker pappan när han är där.
    När han är med de då är det rökning och alkohol och del skumma saker som händer som jag anar dem och han berättar aldrig om det.
    Jag har provat förbud men det hjälpte inte, jag pratar mycket med honom om vad de här killar & tjejer ger honom? Och vad är det som gör att du åker dit varje dag och träffa dem? Varför träffas inte ni i vårt område eller i stan? Han säger jag vet inte och ibland säger att han gör fel "kanke bara för att låta mig höra vad jag vill höra".. Jag vet inte vad jag ska göra.. Vad tycker ni?
  3. Medlem sedan
    Dec 2001
    #2
    Nu har jag bara yngre tonåringar i huset, men spontant tänker jag att en 17-åring kan man nog inte bestämma över eller begränsa så mycket.
    Jag tror att du bara kan prata med honom om vad som gör dig orolig och om hur han kan hantera situationer han ev. hamnar i. Visa att du bryr dig, att han kan komma till dig om saker krånglar till sig men håll inte på att tjata eller fördöma hans val av umgänge- då tror jag chansen är mindre att han vänder sig till dig om han väl råkar in i "obraigheter".

    Om de "skumma sakerna" är olagligheter eller direkta farligheter- då måste du förstås agera mer aktivt.
  4. 2
    Nu har jag bara yngre tonåringar i huset, men spontant tänker jag att en 17-åring kan man nog inte bestämma över eller begränsa så mycket.
    Jag tror att du bara kan prata med honom om vad som gör dig orolig och om hur han kan hantera situationer han ev. hamnar i. Visa att du bryr dig, att han kan komma till dig om saker krånglar till sig men håll inte på att tjata eller fördöma hans val av umgänge- då tror jag chansen är mindre att han vänder sig till dig om han väl råkar in i "obraigheter".

    Om de "skumma sakerna" är olagligheter eller direkta farligheter- då måste du förstås agera mer aktivt.
  5. Medlem sedan
    Sep 2003
    #3
    Oavsett hur mycket jag pratar om det, han dras dit. Han säger att han vet inte varför åker han dit. Han säger att det är Han som vill ditt och inte de som påverkar honom. Han skyddar de på det sättet, tror han.
    "skumma saker" kan vara vad som helst, hur skulle man ta reda på det?
  6. 3
    Oavsett hur mycket jag pratar om det, han dras dit. Han säger att han vet inte varför åker han dit. Han säger att det är Han som vill ditt och inte de som påverkar honom. Han skyddar de på det sättet, tror han.
    "skumma saker" kan vara vad som helst, hur skulle man ta reda på det?
  7. Anonym
    #4
    Beror ju på vad det är för skumma saker tycker jag. Röka och dricka gjorde jag själv när jag var 17. Så så länge det inte var för ofta, om jag visste att min son och hans kompisar kunde "hantera" spriten och dricka måttligt och samtidigt sköta skolan, och killarna inte blir våldsamma eller riskbenägna... Då skulle jag nog inte dra för stora växlar av det utan köra Ulle+3´s linje. Men om jag trodde att det var olagligheter som droger, misshandel och rån osv då skulle jag kunna gå så långt som att skicka ungen utomlands ett år för att dels klippa banden till det här gänget, dels för att låta honom växa och hitta andra intressen. Släkting, volontärresa, au pair,... vid sånna tillfällen tycker jag gott att skolan kan skjutas upp ett år.

    På vilket sätt är hans kompisar dåligt umgånge? Vad får dig att misstänka "skumma saker"? Har du träffat dem?
  8. 4
    Beror ju på vad det är för skumma saker tycker jag. Röka och dricka gjorde jag själv när jag var 17. Så så länge det inte var för ofta, om jag visste att min son och hans kompisar kunde "hantera" spriten och dricka måttligt och samtidigt sköta skolan, och killarna inte blir våldsamma eller riskbenägna... Då skulle jag nog inte dra för stora växlar av det utan köra Ulle+3´s linje. Men om jag trodde att det var olagligheter som droger, misshandel och rån osv då skulle jag kunna gå så långt som att skicka ungen utomlands ett år för att dels klippa banden till det här gänget, dels för att låta honom växa och hitta andra intressen. Släkting, volontärresa, au pair,... vid sånna tillfällen tycker jag gott att skolan kan skjutas upp ett år.

    På vilket sätt är hans kompisar dåligt umgånge? Vad får dig att misstänka "skumma saker"? Har du träffat dem?
  9. Medlem sedan
    Sep 2003
    #5
    Jag önskar att jag har möjligheten att ta ut honom utomlands, eller flytta till en annan stad med det är inte aktuellt i mitt fall och snart fyller han 18år så minskas min makt, han kan vägra att följa med.
    Jag har inte träffat de "kompiserna" men jag har sett några på Facebook och det finns en del som jag inte vem vem överhuvudtaget.
    Jag vet att en av de håller på med droger och den andra är problembarn = socialfall.
    Jag känner mig hopplös och misslyckad och det hjälper inte vad jag säger, han kör skådspeli med mig genom att hålla med att det är fel men han gör nåt annat bakom ryggen.
  10. 5
    Jag önskar att jag har möjligheten att ta ut honom utomlands, eller flytta till en annan stad med det är inte aktuellt i mitt fall och snart fyller han 18år så minskas min makt, han kan vägra att följa med.
    Jag har inte träffat de "kompiserna" men jag har sett några på Facebook och det finns en del som jag inte vem vem överhuvudtaget.
    Jag vet att en av de håller på med droger och den andra är problembarn = socialfall.
    Jag känner mig hopplös och misslyckad och det hjälper inte vad jag säger, han kör skådspeli med mig genom att hålla med att det är fel men han gör nåt annat bakom ryggen.

Liknande trådar

  1. Dåligt umgänge?
    By Anonyma Anna in forum Tonåringar
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2010-01-18, 19:37
  2. umgänge
    By orolig mamma in forum Tonåringar
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2009-08-25, 19:21
  3. Umgänge
    By anonymt namn in forum Vårdnad - gemensam/enskild
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-05-02, 07:25
  4. umgänge
    By anonym123 in forum Vårdnad - gemensam/enskild
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-03-22, 12:22
  5. Hur är det med umgänge?
    By tezziz in forum Vårdnad - gemensam/enskild
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2006-11-22, 11:40
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar